Visa kartan i helskärm

Nuläge

År 2014 öppnades Västra vägen och har avlastat Stockholmsvägen-Estunavägen från genomfartstrafik och tung trafik. Under periodvisa tider under dygnet var huvudvägnätet tidigare högt belastat med köbildning som följd. Västra vägen har bidragit med önskad effekt att minska barriärverkan genom staden men har också totalt sett ökat trafikarbetet.

Efter tillkomsten av Västra vägen har resmönster i vägnätet förändrats. Även nya villaområden i Solbacka, Färsna och Björnö har bidragit till att trafikmängderna har ökat och förändrat ruttvalen. Trafik från Norrtälje stads östra och norra delar som tidigare tog Roslagsgatan-Bergsgatan tar i idag i större utsträckning Vätövägen-Västra vägen. Även Roslagsgatan har ökat i trafikmängd. I de centrala delarna med Stockholmsvägen-Estunavägen, Baldersgatan och Bergsgatan har trafikmängden minskat och även de södra delarna med Carl-Bondes väg och Hamnvägen i nordost har lägre trafikflöden än före Västra vägen.

Totalt sett har staden för närvarande ett väl fungerande trafiknät med tillräcklig kapacitet. Under maxtimmarna uppstår köbildning på enstaka platser som Södra infarten, anslutningarna till Vätövägen, Baldersgatan-Stockholmsvägen, Stockholmsvägen mellan Estunavägen och Tullportsgatan samt Arstabacken-Väg 276.

Norrtälje stad fungerar som ett viktigt nav för hela kommunen med arbetsplatser, service, handel och nöjesutbud, därmed kommer mycket av stadens trafik utifrån. På huvudvägnätet utgör lokalt alstrad trafik 35%-40% av trafikmängderna. Resterande trafik är hemmahörande i antingen övriga delar av Norrtälje kommun eller kommer från andra kommuner. På sekundärvägnätet utgör den lokalt alstrade trafiken ca 50-55%.

Av de som är bosatta i Norrtälje stad använder 58% bilen som sitt huvudsakliga färdmedel, vilket är något lägre än för kommunen i helhet där bilandelen är 65%. Som jämförelse har länet i övrigt en bilandel på 41%. Att Norrtälje kommun har en högre bilandel beror på att kommunen har långa avstånd till övriga regionen, långa avstånd inom kommunen och saknar spårbunden kollektivtrafik. Att Norrtälje stad fortsatt ska vara katalysator för kommunens utveckling och tillväxt måste tas hänsyn till i planeringen av vägnätet samtidigt som behovet av ökad kapacitet för fordonstrafiken ska vägas mot intresset att främja gång, cykel, kollektivtrafik och en god stadsmiljö. Framkomligheten för samtliga trafikslag ska vara pålitlig.

Bild: Bil på E18 från Kappelskär

Utveckling

Ökad befolkning genom bostadsutveckling i Norrtälje Hamn, Övre Bryggårdsgärdet, Lommarstranden, Solbacka och Björnö har en stor påverkan på stadens vägnät. Om inga åtgärder i vägnätet genomförs riskerar stadens centrala och norra delar att belastas med stillastående köbildning. Underkapacitet kan uppstå på Vätövägen med anslutande vägnät som Baldersgatan, Roslagsgatan och Hamnvägen samt på Stockholmsvägen, Esplanaden, Gustav Adolfs väg och Södra infarten. Vägnätet behöver dimensioneras för en pålitlig framkomlighet samtidigt som den ska bidra till upplevelsen av goda gatumiljöer, särskilt i de centrala delarna av staden. Hårt belastade vägar kommer leda till en stressande gatumiljö och att kollektivtrafik inte kommer fram. Det är därför angeläget att minska genomfartstrafiken genom staden

Regionalt vägnät

Södra infarten knyter ihop och fördelar trafik till och från E18, väg 76/Västra vägen, länsväg 276, Stockholmsvägen och August Strindbergs gata. Genom Södra infarten går regional genomfartstrafik, kommunal genomfartstrafik och stadens trafik. Södra infarten är att betrakta som viktig för framkomligheten i ett regionalt perspektiv och är mycket känslig för trafikstörningar som kan påverka hela Norrtälje stad.

Södra infarten kan komma att vara hårt belastad i samtliga tillfarter och särskilt svårt att ta sig igenom för trafik från väg 76 söderut till E18. Södra infarten behöver byggas ut med ökad kapacitet. Det finns begränsad tillgång på mark för att bredda tillfarterna och därför behöver mark utmed väg 76 norrut och söderut reserveras för framtida vägåtkomst, även vid en lösning som innebär nedsänkning eller upphöjning av de statliga vägarna.

När Trafikverket planerade Västra vägen planerades den som regional genomfartsled och för att vara en del av stadens trafiknät. Därför tillkom anslutningarna cirkulationsplats vid Esplanaden och cirkulationsplats vid Vätövägen.

Västra vägen kommer fortsatt vara en viktig del av stadens bilvägnät. Efter Västra vägens tillkomst har belastningen ökat på Vätövägen och kapaciteten behöver byggas ut för att klara en stor befolkningstillväxt. Vätövägen-Västra vägen kommer fortsatt att vara ett attraktivt ruttval när staden förtätas och en ökad kapacitet på Vätövägen kommer att minska belastningen genom staden vilket är nödvändigt för att skapa goda gatumiljöer och stadsrum.

Huvudvägnät

Huvudvägnätet består av Arstabacken, Stockholmsvägen, Estunavägen och Vätövägen. Huvudvägnätet är bärande artärer i vägnätet och har en uppsamlande funktion av trafik och fungerar som in- och utfarter till staden. Dessa vägar har en större trafikmängd och en hög andel tung trafik.

Huvudvägnätet behöver utifrån sin funktion utformas för att säkerställa en gatuutformning anpassad för tunga fordon som regional och lokal kollektivtrafik, utryckningsfordon och yrkestrafik. För att inte skapa oönskade ruttval till mindre vägar behöver huvudvägnätet upplevas som ett mer attraktivt alternativ för fordonstrafik än sekundärvägnätet eller lokalgator. Utformningen av huvudvägnätet måste tillåta att flödet är jämnt och inte orsakar frekventa stopp eller stillastående köbildningar.

Idag har huvudvägnätets utformning en tydlig trafikanpassad karaktär som har liten kontakt med omgivningen. För att minska barriäreffekten och för att skapa ett gaturum som samspelar med omgivande bebyggelse och stadsrum behöver gestaltningen av huvudvägnätet ses över. Den nya vägutformningen ska samtidigt som den säkerställer en gatuutformning anpassad för vägens funktion skapa plats för gång- och cykeltrafik och för fler trygga och trafiksäkra passager och kopplingar. Framkomligheten för gång- och cykeltrafik löses genom separation i gaturummet.

Förtätning kommer särskilt att ske utmed Stockholmsvägen, Estunavägen och Arstabacken. På dessa platser är det viktigt att utformningen samspelar med omgivande bebyggelse och skapar stadskvaliteter.

Vätövägen kommer att ha en ännu större roll som artär i stadens huvudvägnät. För genomfartstrafik mot Roslagsbro och Vätö finns inga andra alternativ än Vätövägen och de förändrade ruttvalen sedan tillkomsten av Västra vägen, där Vätövägen hanterar en större trafikmängd än tidigare, innebär att Vätövägen fortsättningsvis kommer att ha samma funktion. Vätövägen behöver därför åtgärder för ökad kapacitet för att klara en större trafikmängd och behöver även byggas om för att stärka vägens bärighet.

Sekundärvägnät

Sekundärvägnätet består av Esplanaden, Carl Bondes väg, Gustav Adolfs väg, Baldersgatan, Bergsgatan, Roslagsgatan, Hamnvägen, Björnövägen, Vegagatan, Görlavägen och Bangårdsgatan.

Det sekundära vägnätet fungerar som uppsamlingsgator till stadsdelar och utgör länken mellan huvudvägar och lokalgator. På det sekundära vägnätet ska vägutformningen stimulera till ett lugnt trafiktempo. Det måste dimensioneras för att kunna trafikeras av lokal kollektivtrafik men kan samtidigt innehålla fickparkeringar, upphöjda passager och gångfartsområden. Framkomligheten för gång- och cykel löses främst genom separation i gaturummet.

Baldersgatan är idag utformad för att hantera en stor andel tung trafik och har ett bilorienterat trafikrum i en industrimiljö. En ny stadsmiljö kommer att skapas med stadsdelen Övre bryggårdsgärdet och en ny bussterminal kommer att uppföras vid Baldersgatan södra ände. Baldersgatan kommer att få en ny stadsmässig utformning för att stimulera och samverka med den nya bebyggelsen samtidigt som den även kan förlora sin koppling till Stockholmsvägen om en ny bussterminal byggs. Detta innebär att lokal genomfartstrafik och kollektivtrafikens tomtrafik mellan bussdepå och bussterminal kommer att flyttas från Baldersgatan till Estunavägen. För att avlasta korsningen Vätövägen-Baldersgatan behöver Estunavägen få en ny avlastande vägkoppling vid bussdepån. Bussterminalens genomförande påverkar Baldersgatan och Bangårdsgatans framtida funktion.

Behov av att bygga om från bildominerande trafikrum till trafikrum med ökad prioritet för oskyddade trafikanter och som kan stimulera till förbättrade stadskvaliteter finns även på Roslagsgatan och Bergsgatan.

Lokalgator

Det lokala vägnätets funktion är att tillgodose behovet av transporter som har målpunkt längs gatan. Det lokala vägnätet ska i huvudsak ansluta till sekundärvägnätet. Trafikflödena på lokala gator överstiger inte 1 000 fordon per dygn vilket kan göra det lämpligt att blanda trafikslagen gång- och cykel utan separation. På det lokala vägnätet ska vägutformningen stimulera till ett lugnt trafiktempo.

På vissa centrala lokalgator tillämpar kommunen säsongsbaserade regleringar, så kallade sommargågator, för att tillgodose den ökade promenadaktiviteten under sommarmånaderna. På lång sikt ska stadskärnan göras mer gångvänlig över hela året. Norrtäljes stadskärna är en unik tillgång och mycket viktig för stadens identitet. För att bevara och utveckla stadskärnans position som besöks- och handelsplats behöver dess attraktivitet öka. Genom aktiviteter och åtgärder ska trafikplaneringen bidra till en attraktiv och levande stadskärna.

Riktlinjer gator för fordonstrafik

• Planera för ett finmaskigt vägnät och hitta nya länkar i befintligt vägnät som minskar beroendet av kapacitetsstarka vägar
• Förbättra möjligheterna och öka tryggheten för gående och cyklister med hänsyn till vägtypens funktionskrav på framkomlighet för olika trafikslag
• Ta fram gestaltningsprogram för huvudväg- och sekundärvägnätet för att minska barriärverkan och för att skapa trafikrum som samspelar med omgivande bebyggelse och signalerar för trafikanter att de befinner sig i en stad
• Reservera mark för ökad kapacitet vid Södra infarten och för Vätövägen