Transportinfrastrukturen påverkar möjligheten för att röra sig mellan olika målpunkter i staden. För att främja en effektiv mobilitet som främjar tillgänglighet till diverse målpunkter behöver ett helhetsperspektiv prägla planering och utformning av transportinfrastrukturen. Utvecklingen av transportinfrastrukturen ska även ge mervärden och inte försvåra för stadsutvecklingen i stort. Det är helt avgörande att beslut inom trafik och mobilitet tas i ett större sammanhang, tillsammans med stadsplanering, för att uppnå en hållbar utveckling av Norrtälje stad. Långsiktiga mål behöver ofta prioriteras över kortsiktiga lösningar.

Med den stora förtätningen i centrum- och kollektivtrafiknära lägen som Norrtälje Hamn, Övre Bryggårdsgärdet, Busstorget, kvarteret Motormannen, Stadsprojekt Flygfyren, Södra Knutby torg, Norra Knutby torg och industriområdet och Lommarstranden medför kommer behovet av ett fungerande, gent och tryggt gång- och cykelvägnät öka. Andelen som går och cyklar i staden kommer öka som en följd av denna bebyggelseutveckling och möjligheterna för gående och cyklister måste utvecklas i takt med stadsutvecklingen för att erbjuda stadens invånare valmöjligheterna som tillkommer i en växande stad.

Samtidigt behöver vissa gator i staden ha möjlighet att ta emot större trafikmängder och tung trafik då staden är ett viktigt nav för hela kommunen. Kommunen har långa avstånd till övriga regionen, långa avstånd inom kommunen och saknar spårbunden kollektivtrafik. Att Norrtälje stad fortsatt ska vara katalysator för kommunens utveckling och tillväxt måste tas hänsyn till i planeringen av vägnätet samtidigt som behovet av ökad kapacitet för fordonstrafiken ska vägas mot intresset att främja gång, cykel, kollektivtrafik och en god stadsmiljö.

Kommunen har en trafik- och mobilitetsstrategi som vägleder det strategiska arbetet med frågor inom trafik och mobilitet. Fördjupningen av översiktsplanen ger vägledning i hur avvägningar mellan olika allmänna intressen ska göras i staden.

Hantering av trafik- och mobilitetsfrågor i samhällsutvecklingen har konsekvenser på många andra aspekter såsom säkerhet, trygghet, spridningssamband, ljudnivåer, luftkvalitet, hälsa och klimatanpassning. Därför måste hänsyn tas till alla påverkade aspekter vid planering och utformning av transportinfrastruktur. Barns säkerhet, trygghet och rörelsefrihet är aspekter som alltid ska beaktas och i regel väga över intresset att bibehålla eller främja framkomlighet i trafiknätet. Här ska avsnitt Allmänna intressen – Barns platser ge vägledning vid alla beslut inom trafikplanering.

Vid utformning av gator och vägar tas alltid beslut om prioriteringar mellan färdmedel och intressen. Dessa prioriteringar ska inte endast grundas i gatans funktion för trafiknätet utan ska även ta hänsyn till samtliga allmänna intressen beskrivna i denna fördjupning av översiktsplanen. Som exempel kommer tillägg av grönska i gaturummet främja tillhandahållandet av ekosystemtjänster vilket avsnitten Allmänna intressen – Grönstruktur och Allmänna intressen – Ekosystemtjänster beskriver och ger vägledning för hur transportinfrastrukturen ska utformas. Transportinfrastrukturen spelar även en roll i kommunens arbete med att anpassa samhället för ett förändrat klimat. Avsnitt Allmänna intressen – Klimatanpassning ska vägleda planering och utformning av transportinfrastrukturen. Vid planering av trafik och mobilitet, samt utformning av transportinfrastrukturen, ska avsnittet Allmänna intressen – Risker och störningar vägleda beslut för att säkerställa en hälsosam och god bebyggd miljö. Avsnitt Allmänna intressen – Gestaltat livsmiljö är intimt kopplat till utformningen av transportinfrastrukturen och riktlinjer i avsnittet ska vägleda det fortsatta arbetet med gestaltning av stadens offentliga ytor såsom gator. Stadens gator, och dess utformning, påverkar tillgängligheten och möjligheten till en aktiv och god fritid, avsnitt Allmänna intressen – Kultur, fritid, idrott och offentlig konst ska vägleda hur trafikplaneringen ska bidra till en aktiv och god fritid. 

I efterföljande delar beskrivs hanteringen av specifika delar som påverkar mobiliteten i staden. Nedan beskrivs övergripande riktlinjer som berör fler områden inom trafik och mobilitet.

Riktlinjer trafik och mobilitet

• Förkorta vardagsresor genom att nya och befintliga stadsdelar bidrar till att skapa en högre täthet, konnektivitet och funktionsblandning i staden som helhet
• Öka stadens tillgänglighet genom att planera för en högre bebyggelsetäthet och funktionsblandning i samband med åtgärder som förbättrar möjligheten att gå, cykla och resa kollektivt
• Prioritera arbetet med att främja gång- och cykeltrafikens andel av trafiken i syfte att underlätta för invånarna att välja klimatsmarta färdmedel i vardagen
• Skapa ett mer yteffektivt resande, som ger maximal nytta per investerad krona i transportinfrastrukturen, genom att gång-, cykel- och kollektivtrafikens färdmedelsandelar ökar i staden
• Prioritera framkomligheten för gång- och cykeltrafiken på stora delar av stadens transportnät för att främja en stad med hög effektivitet där mark och infrastruktur nyttjas optimalt
• Planera för en tät stadsutveckling i kollektivtrafiknära läge som ger underlag för en mer konkurrenskraftig kollektivtrafiksförsörjning
• Utveckla stadens huvudvägnät från att vara trafikanpassade till stadsrumsanpassade
• Barns säkerhet, trygghet och rörelsefrihet ska alltid beaktas och i regel väga över intresset att bibehålla eller främja framkomlighet i trafiknätet
• Utred möjligheten att bygga parkeringshus för yteffektiv förvaring av fordon och hur det kan nyttjas för andra ändamål på sikt om parkeringsbehovet minskar
• Planera för en vägutformning inom stadsdelar som prioriterar gående, cyklister och ett lugnt trafiktempo för att stimulera användningen av gång och cykel