Konsekvenser av planeringen
Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska en översiktsplan bedömas utifrån vilka konsekvenser planförslaget ger på miljön. För detta planförslag har en hållbarhetskonsekvensanalys upprättats som uppfyller kraven för miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL, men som även redovisar konsekvenserna för den sociala och ekonomiska hållbarheten. Detta avsnitt sammanfattar konsekvensbeskrivningen för Norrtälje kommuns nya översiktsplan så här långt, inför granskning.
Hållbarhetsbedömning av översiktsplanen
För alla nya översiktsplaner ska en strategisk miljöbedömning genomföras. Syftet med en sådan bedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningen genomförs parallellt med, och integrerat i, planprocessen. Norrtälje kommun har valt att utvidga bedömningen till att också inkludera sociala och ekonomiska konsekvenser. Detta avsnitt sammanfattar konsekvensbeskrivningen för Norrtälje kommuns nya översiktsplan så här långt, inför granskning. Texten utgör en icke-teknisk sammanfattning av arbetet. Hållbarhetsbedömningen kan även laddas ner som pdf för att läsas i sin helhet.
Samlad bedömning av planförslaget
Norrtälje är en kommun med stora natur- och kulturmiljövärden och ett varierat landskap. Den största delen av kommunens yta är skogs- och jordbruksmark samt skärgård. Det finns många riksintresseområden i kommunen, bland annat för friluftsliv, naturmiljö, kulturmiljö och energiproduktion. Närhet till noder i bland annat Stockholm och Uppsala samt kommunens stora natur- och kulturmiljövärden gör kommunen till en attraktiv plats för många att bo på. Norrtäljes befolkning har under lång tid haft en befolkningstillväxt som framför allt drivits av flyttningsöverskott. Planförslaget tar höjd för en befolkning på 84 000–94 000 invånare år 2050. Den största befolkningstillväxten har historiskt skett på landsbygden.
Enligt planförslaget ska bebyggelse främst tillkomma i Norrtälje stad som är kommunens centralort. Ett stort antal bostäder ska även tillkomma i de två kommundelscentrumen Hallstavik och Rimbo samt de två landsbygdsnoderna Älmsta och Bergshamra. Därutöver ska övriga orter kunna utvecklas utifrån sin karaktär och sina förutsättningar. Kommunen är positiv till att ny bebyggelse utom plan ska kunna tillkomma i hela kommunen, där platsens förutsättningar så medger. Planen föreslår även sammanhängande bebyggelse i flera andra orter i kommunen men poängterar att utbyggnad ska prioriteras i områden med goda pendlingsmöjligheter och tillgång till samhällsservice. Ny bebyggelse i områden med brist på dricksvatten, svår VA-problematik i övrigt och inom områden med skydd enligt miljöbalken ska undvikas, vilket medför begränsningar i var byggelse bör placeras.
Översiktsplanen ger planberedskap för betydligt fler bostäder än vad lämplig befolkningsutveckling förutsätter. Planförslaget ger en flexibilitet i var bebyggelse ska placeras inom den utpekade bebyggelsestrukturen och saknar en tydlig viljeinriktning eller strategi för hur bebyggelse ska prioriteras inom strukturen.
Planförslaget innebär eller riskerar innebära negativ påverkan för alla miljöaspekter. Områden med värdefulla natur- och kulturvärden föreslås bebyggas och investeringarna kommer innebära stora klimatutsläpp. Den ökande bebyggelsen kommer innebära en ökad påverkan på kommunens vatten.
För de sociala aspekterna har planen däremot generellt en positiv påverkan då den tillkommande mer koncentrerade bebyggelsen kan medföra ökade möjligheter att behålla eller utöka service på landsbygden samt till viss del underlätta för hållbara beslut i vardagen.
För de ekonomiska aspekterna bedöms planen medföra såväl negativa som positiva konsekvenser. Planen ger i vissa fall inte heller tillräckligt med underlag för att kunna göra en bedömning.
Generellt ger planförslaget bra övergripande vägledning för många miljö- och hållbarhetsaspekter men lämnar många avvägningar i specifika bebyggelseområden till kommande planering, då specifik vägledning kring miljö och hållbarhet för enskilda bebyggelseområden generellt saknas.
De negativa effekterna och konsekvenserna bedöms vara större i nollalternativet jämfört med det nu aktuella planförslaget eftersom nollalternativet bedöms ge en mer otydlig vägledning och medge en mer spridd bebyggelse än planförslaget.
Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska en översiktsplan och fördjupning av översiktsplan bedömas utifrån vilka konsekvenser planförslaget ger på miljön. Konsekvenserna ska sammanfattas i en miljökonsekvensbeskrivning. För detta planförslag har en hållbarhetskonsekvensanalys upprättats (WSP, 2022) som uppfyller kraven för miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL, men som även redovisar konsekvenserna för den sociala och ekonomiska hållbarheten. Analysen är utförd på tre scenarier:
- Nollalternativet beskriver en alternativ tänkbar utveckling vid scenariot då planen inte genomförs. Nollalternativet baseras på att utveckling inom kommunen sker i enlighet med ÖP 2040.
- Nuläget beskriver de förhållanden som råder idag.
- Avfärdade alternativ beskriver vilka andra rimliga alternativ som av olika skäl avfärdats.
Sammantaget bedöms de negativa effekterna och konsekvenserna vara större i nollalternativet jämfört med det nu aktuella planförslaget eftersom nollalternativet bedöms ge en mer otydlig vägledning och medge en mer spridd bebyggelse än planförslaget.
Nedan sammanfattas bedömningen av planförslagets miljökonsekvenser, sociala konsekvenser samt ekonomiska konsekvenser. Alla bedömningar är i jämförelse med nuläget och tar sikte på horisontåret 2050.