Gå till innehåll Hoppa till snabblänkar Gå till nyhetsarkiv Gå till Om webbplatsen Gå till söksida Gå till kontaktsida

Översiktsplan 2050

Olika aktörer

En stor del av marken i kommunen är privatägd och vägnätet har ofta enskilt huvudmannaskap. Det innebär att genomförandet av översiktsplanens intentioner är beroende av privata markägare.

Marknadsförutsättningar, beslut i vägföreningar och enskilda fastighetsägares vilja att utveckla sin mark är därför viktiga faktorer när det gäller vad som kommer att genomföras.

Även olika offentliga aktörer är viktiga för genomförandet. Trafikverket och Region Stockholm är viktiga i byggandet och förvaltandet av infrastruktur. Den senare styr också över utbudet av kollektivtrafik.

Kommunens rådighet

Kommunen är endast huvudman för allmän plats i Norrtälje stad, Rimbo och Hallstavik. I övriga delar av kommunen saknar kommunen egen rådighet över vägar och annan allmän plats.

När nya detaljplaner tas fram regleras utformningen i planen, men vid utveckling av befintlig miljö behöver kommunen samverka med vägföreningar, samfälligheter och andra lokala organisationer för att genomföra översiktsplanens intentioner om utformning av gatumiljöer, anläggningar för dagvatten, tillgång till grönområden, lekplatser med mera.

Större anläggningar för dagvatten bör ligga på allmän plats för att säkerställa varaktig drift och underhåll. I de fall där kommunen inte är huvudman för allmän plats krävs att kommunen har ledningsrätt, nyttjanderättsavtal, servitut, ägande eller dylikt för att ha rådighet över anläggningarna.

Kommunen kan också påverka utvecklingen genom att förvalta sitt markägande och genom ägardirektiv till de kommunägda bolagen. Vid kommunägd mark kan kommunen markanvisa till de aktörer som vill utveckla området i enlighet med översiktsplanens intentioner.

Bryggor

Upprustnings- och nybyggnadsåtgärder på bryggor kräver ofta samverkan och en gemensam finansiering från flera parter; Bryggans ägare, hamnföreningar, kommunen, regionen eller Trafikverket.

Kommunens medverkan vid åtgärder på bryggor

Kommunen prioriterar arbetsinsatser och kommunala bidrag till bryggor som ingår i prioritetskategori 1 och 2. Om det finns särskilda skäl kan bryggor ur prioritetskategori 3 också komma i fråga. Bidrag bör inte beviljas till drift och ordinärt underhåll.

Kommunen kan medverka vid utbyggnaden/upprustningen av bryggan eller hamnområdet medan den fortsatta driften och underhållet sköts av en lokal hamnförening. Om hamnförening saknas måste därför sådan bildas för att förvalta området över tid. Arbetet vid respektive brygga måste ske i nära samarbete med dem som ska nyttja anläggningarna, både öbor och fastlandsbor.

Kommunen medverkar för att bevaka allmänintresset och för att agera katalysator i processen. Det är viktigt att öbor och allmänheten tillförsäkras långsiktig juridisk rätt att nyttja anläggningarna.

Markägoförhållandena måste ofta utredas, då flertalet bryggor och hamnområden utgörs av samfälld mark som ägs av olika föreningar. Ofta ägs marken av fastighetsägare på fastlandet medan det är öbor som mest nyttjar platsen. Hur det framtida ägandet ska se ut måste avgöras i ett tidigt skede. Lösningen kan se olika ut vid olika bryggor. Äger kommunen marken tecknas avtal mellan kommunen och föreningen om den framtida driften.

Övriga aktörer för åtgärder på bryggor

Regionen har skärgårdsanslag ur vilka bidrag kan sökas för bland annat åtgärder på bryggor. Det avgörs i varje års budget om medel anslås och vilka kriterier som gäller för att erhålla bidrag.

Statliga bidrag från Trafikverket kan komma i fråga för bryggor som har båttrafik enligt tidtabell samt ordnad huvudman. Förutsättningen är det finns fastboende på ön, ett visst antal fritidsfastigheter eller att bryggan har ett stort värde för det rörliga friluftslivet. De medel som finns att söka är dock små.

 

Senast ändrad: 2022-12-01