En god boendemiljö erbjuder trygghet och frihet för individen och är en förutsättning för en god hälsa och ett gott liv. Kommunen är skyldig att planera för bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. För att tillhandahålla boenden som motsvarar behoven krävs både ett effektivt nyttjande av det befintliga beståndet och nyproduktion som kompletterar och tillgodoser behoven i respektive ort och som underlättar en ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Kommunen kan framför allt påverka bostadsförsörjningen och främja prisvärda och långsiktigt hållbara bostäder genom sitt planmonopol samt genom markanvisningar vid byggande på kommunal mark. Läs mer om kommunens och andra aktörers verktyg för att skapa en bostadsmarknad i balans i kapitlet Genomförande och konsekvenser.

Norrtälje kommun har i sina riktlinjer för bostadsförsörjning (antagna av kommunfullmäktige 2023-12-18) två övergripande målområden; Rätten till en god bostad samt Hushållning med resurser. Dessa målområden speglar det övergripande nationella målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet vilket är att ”ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas”. Till dessa två övergripande målområden finns sedan sex bostadspolitiska mål med tillhörande riktlinjer.

De sex bostadspolitiska målen är:

• Det finns bostäder för livets alla skeden i kommunen
• Det finns ändamålsenliga bostäder för olika inkomstgrupper och behov i kommunen
• Bostadsutvecklingen inom kommunen är i enlighet med regional planering och bidrar aktivt till en balanserad demografi
• Befintligt bestånd nyttjas effektivt och innovativa boendelösningar kompletterar nyproduktionen
• Bostäder och arbetsplatser planeras i ett sammanhang som samspelar med befolkningens och näringslivets behov
• Det ska vara möjligt att bo och leva på landsbygden och i skärgården

Riktlinjer bostäder

• Verka för en blandning av bostadstyper, storlekar och upplåtelseformer i kommunens centralort, kommundelscentrum och landsbygdsnoder.
• Säkerställa att befintligt bostadsbestånd nyttjas effektivt och att nyproduktion kompletterar det befintliga beståndet.
• Planera för bostäder och arbetsplatser i geografisk närhet eller i goda pendlingslägen.
• Planera för bebyggelseutveckling i kommunens olika orter för att skapa sammanhängande stråk och hålla samman ortens delar.
• Integrera särskilda bostäder såsom vård och omsorgsbostäder, trygghetsboenden, gruppbostäder och servicelägenheter med övrig bebyggelse i närheten av kollektivtrafik och service. Ha god framförhållning vid planering av särskilda boendeformer.
• Använda markanvisning och strategiska markköp/innehav som verktyg för ökad rådighet i styrning av typ av bebyggelse, bostadsstorlekar och upplåtelseformer.

Översiktsplanen anger hur mark bör användas och är ett viktigt verktyg för att förverkliga en långsiktigt hållbar bostadsförsörjning. Översiktsplanen utgår ifrån att det ska kunna tillkomma cirka 9 000 – 14 000 bostäder. Översiktsplanen ger samtidigt förutsättningar för betydligt fler bostäder än så i föreslagna utbyggnadsområden samt genom bostadsbyggande utom plan på landsbygden. Det innebär dels att vissa områden kommer att finnas kvar som en outnyttjad resurs efter denna översiktsplans tidshorisont, dels att det finns reserver om vissa områden vid närmare studier visar sig vara svåra eller olämpliga att genomföra.
Kommunen bedömer att en befolkningsutveckling på 650 - 1 000 invånare per år och omkring 9 000 - 14 000 tillkommande bostäder till år 2050 är en hållbar tillväxttakt för kommunen.

Olika gruppers behov och efterfrågan

Barnfamiljer

Tillgång till ändamålsenliga och goda bostäder är en grundläggande förutsättning för barns trygghet och utvecklingsmöjligheter. Kommunen har ett tydligt ansvar för att tillse så att det finns en fungerande bostadsförsörjning som motsvarar de behov och den efterfråga som finns. I Norrtälje kommun finns ett behov av större bostäder för hushåll med barn, men även ett behov av prisrimliga bostäder för unga som vill flytta hemifrån och etablera sig på bostadsmarknaden.

Ungdomar

Ungdomar som flyttar till eget boende efterfrågar i första hand små, billiga hyreslägenheter. Kommunen verkar för att andelen små och prisrimliga lägenheter i kommunen ska öka. Nybyggda lägenheter är i allmänhet dyrare än äldre och det är svårt att bygga bostäder för ungdomar då hyrorna blir höga. För att få loss bra lägenheter för ungdomar behöver bostäder ur det befintliga beståndet frigöras genom flyttkedjor.

Äldre

Norrtälje har en åldrande befolkning. Det ställer höga krav vad gäller anpassade bostäder och service. En ökad andel äldre ger en högre försörjningskvot och stora utmaningar för service och sjukvård. För att klara av bostadsförsörjningen för den ökande äldre befolkningen måste fler bostäder som passar äldre skapas. Det bör finnas en variation av bostäder för äldre. Såväl inom det ordinarie bostadsbeståndet som olika grader av seniorboende, trygghetsboende och serviceboende samt biståndsbedömt vårdboende (äldreboende). Många vill bo hemma så länge som möjligt, men behöver kanske viss assistans eller hjälp.

Drygt hälften av befintliga äldreboenden i kommunen ligger i Norrtälje stad. Resten ligger framför allt i Rimbo och Hallstavik. Behov av platser på äldreboenden beskrivs i kommunens strategiska lokalförsörjningsplan som tas fram årligen. Enligt lokalförsörjningsplanen finns ett behov av fler platser på äldreboenden främst i Norrtälje stad och i Rimbo, men även till viss del i övriga kommunen. Behoven påverkas dock i hög grad av kommunens övergripande befolkningstillväxt och utvecklingen på bostadsmarknaden.

Grupper i behov av särskilt stöd

Vissa grupper behöver särskilda boenden såsom äldreboende, servicebostad eller  gruppbostad. Kommunen behöver kunna fördela bostäder inom ramen för socialtjänstens ansvar till enskilda med särskilda behov. Dessa bostäder bör ha en geografisk spridning i kommunen.

Gruppbostäder med särskilt stöd enligt LSS eller socialtjänstlagen finns i huvudsak i Norrtälje stad men även i viss mån i Rimbo, Hallstavik och på Väddö. Det behöver tillkomma fler gruppboenden och servicelägenheter i såväl Norrtälje stad som Rimbo och Hallstavik under de kommande tio åren.

Nybyggda lägenheter är i allmänhet dyrare än äldre och det är svårt att bygga bostäder för personer med begränsade ekonomiska ramar då hyrorna blir höga. För att få loss prisrimliga lägenheter behöver bostäder ur det befintliga beståndet frigöras genom flyttkedjor.

Fritidshus

Norrtälje kommun har många fritidshusområden och över 26 000 fritidshus. Antalet har legat på ungefär samma nivå sedan år 2015 genom två parallella trender. Dels sker en permanentning av fritidshus, dels återgår tidigare permanentade fritidshus till att åter igen klassas som fritidshus. I fritidshusområden med stor andel permanentboende ökar kravet på service, större byggrätter, bättre gator och belysning, bra dricksvatten och bättre rening av spillvatten.

Vid en omvandling till permanentboende bör ny detaljplan upprättas för att få ett samlat grepp på de frågor som berörs såsom service, vatten och avlopp, gestaltning och trafik. Kommunen är positiv till omvandling av fritidshusområden till permanentboende under förutsättning att följande kriterier uppfylls:

• Området har en relativt hög andel permanentboende.
• Det finns tillräckligt god tillgång till dricksvatten.
• Området har allmänt vatten och avlopp, ingår i VA-planen för utbyggnad av vatten och avlopp eller kan på annat sätt ordna en hållbar vatten- och avloppslösning. Det ska också finnas kapacitet och förutsättningar för ökad förbrukning av tjänsterna.
• Det finns service och kollektivtrafikförbindelser inom rimligt avstånd.
• En omvandling bedöms kunna ske utan stor påverkan på höga natur- eller kulturmiljövärden.

I områden som inte uppfyller dessa kriterier har kommunen en restriktiv syn på omvandling till permanentboende. Utbyggnad, ombyggnad och andra tillstånd som underlättar permanentboende ska därmed som regel inte medges i områden som inte uppfyller dessa kriterier. En successiv omvandling kan ändå ske genom spontan inflyttning i fritidshus.