Generellt kan man förvänta sig att djur finns i en lantlig miljö. Därmed är det rimligt att boende på landsbygden får acceptera en viss grad av påverkan från omgivande djurhållning. Vid bedömning av lämpligt avstånd mellan djurhållning och bostäder ska störningar i form av lukt, buller och allergier beaktas.

Framför allt bör avstånd till större hästanläggningar beaktas då det finns risk för störningar för närboende av flugor, lukt och allergi. Det medför att det kan finnas risk för människors hälsa vid planläggning av bostäder nära större hästanläggningar. Avståndet räknas mellan stallområdet och grannes bostadshus. Riktlinjerna om avstånd ska inte tillämpas vid nybyggnation av hästhållarens bostad och stall. Med stallområde avses helhetsmiljön kring stallet, inklusive gödselanläggning och anslutande rasthagar. Beteshagar bedöms inte ha någon avgörande betydelse vid bedömningen av avstånd. Antalet hästar kan påverka de faktorer som är störande. Därför bör avstånden anpassas till hästhållningens omfattning. Den slutliga bedömningen ska alltid göras utifrån de enskilda förutsättningarna på platsen. Faktorer som kan påverka bedömningen är topografi, vegetation och andra fysiska barriärer, förhärskande vindriktning samt utformning av stall och stallområde, exempelvis gödselanläggningens läge. Generellt bör avstånd från bostadshus till stallområde vara minst 50 meter vid 1–15 hästar och 100 meter vid fler än 15 hästar.