En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde, ändringar ska utföras varsamt.

Ny bebyggelse blir tillägg till en redan existerande miljö av årsringar från olika epoker och ideal. Det är viktigt att inte läsbarheten av den historiska bebyggelseutvecklingen går förlorad. Vid nybyggnation bör man fundera över vilka värden som redan finns på platsen och vilka värden projektet kan tillföra. Skala, siktlinjer och bebyggelsemönster bör värnas. Var tomter och vägar ligger, hur nuvarande fastighetsindelning ser ut, vilka byggnadsvolymer som finns och hur de förhåller de sig till varandra bör beaktas. I känsliga områden bör antikvarisk kompetens tillfrågas så att inte värden går förlorade.

Vid utbyggnation i byar bör bystrukturer värnas. Nya hus bör förhålla sig till och inspireras av skala och byggnadstraditioner hos omgivande bebyggelse. Undvik stora byggnadsvolymer som riskerar att bli dominerande. Helhetsintrycket påverkas av exempelvis proportioner, takvinklar och material.