Barn och unga är de som utnyttjar närmiljön mest och är beroende av att ha en trygg och attraktiv närmiljö inom räckhåll. Exempel på sådant som kan begränsa möjligheterna till lek utomhus är trafik, buller, luftföroreningar och föräldrars oro för faror. Därför är det viktigt att de ytor som utvecklas för barns behov också kan nås på ett tryggt sätt, via trafiksäkra miljöer och företrädelsevis genom gröna stråk.

Lekplatser och friytor av hög kvalitet behövs inte enbart för att erbjuda lekmöjligheter utan även för att skapa mötesplatser där barn, ungdomar och vuxna kan träffas och umgås. Barn leker överallt och hela tiden varför även en otrafikerad gata eller en skogsdunge nära hemmet kan vara den plats där den mesta av leken sker. Vad som är ett rimligt avstånd till närmaste lekplats är därför något som varierar beroende på boendeområdets karaktär. Boverket anger 300 meter som ett gränsvärde för hur långt man är beredd att gå för att ta sig till ett grönområde för lek och avkoppling i sin vardag. Avstånd och trafiksituation är avgörande för om familjer ska välja att ta sig till lekplatsen på ett sätt där barnet självt är aktivt. Att gå eller cykla till lekplatsen ger lokalkännedom och gör så att barnet får en starkare anknytning till den fysiska miljön närmast hemmet. I de fall där barn inte kan röra sig fritt i sin närmiljö kan lekplatser agera fristäder där barnen kan röra sig självständigt.

I dagsläget finns sex lekplatser i kommunal regi på allmän platsmark i Rimbo. Det innebär att barnen i några bostadsområden, bland annat Västertorp och området vid Långsjöskolan, har längre än 300 meter att ta sig till närmsta lekplats.

Visa kartan i helskärm

Kartan visar nya och befintliga aktivitetsplatser och lekplatser. Cirklarna visar en radie av 300 meter (fågelvägen) för att illustrera vilka platser dit det är ont om lekplatser.

Utveckling

I framtida utvecklingsprojekt är det viktigt att barnperspektivet beaktas och att barn och unga aktivt involveras i planeringsprocesserna då de berörs. Exempelvis kan olika typer av kartläggningar och dialoger där barn och ungdomar är delaktiga bli aktuellt i kommande detaljplaner. Hur och på vilket sätt barn och unga ska engageras avgörs från fall till fall, men i varje plan där barn och unga är berörda ska hänsyn till de tas. Ett exempel på metod för att involvera barn och unga är ”Barnkartor i GIS”. Metoden är framtagen av forskare vid SLU och bygger på en digital kartenkät som besvaras av skolelever. Studien syftar till att kartlägga var barn vistas och hur de upplever sin utemiljö, så som skolvägar, favoritplatser och platser som de upplever som otrygga. Barnkartor i GIS är anpassad för barn från cirka 10 år. Under 2018 genomfördes en sådan digital dialog med elever i årskurs 6 på Långsjöskolan. Bland annat framkom att barnen vistas i Västertorpsskogen, på Arkadien, Mullevallen och i Sparbankshallen. Många av barnen rörde sig även i och omkring Rimbo centrum trots att det var en plats som många klassade som obehaglig.

Åtta nya lekplatser föreslås i de områden som idag är bristområden (mer än 300 meter till närmaste lekplats). Lekplatser förslås på allmän platsmark och flera av dem ligger i anslutning till nya utvecklingsområden. Som komplement till de nya lekplatserna behöver det finnas platser lämpliga för småbarnslek på samtliga nya bostadsgårdar och att trafikmiljöer görs säkrare i barnens rörelsestråk där behov finns. För att möjliggöra att barn i olika åldrar kan träffas för att leka och umgås bör man beakta att de nya lekplatserna ges en variation som lockar barn i olika åldrar. När Rimbo växer behövs också fler förskolor och på sikt även en ny grundskola. Läs mer i avsnittet skola förskola.

Riktlinjer

• Planera för barn i olika åldrar och med olika funktionsvariationer.
• Kartlägga lekbara miljöer i förhållande till barns boendemiljöer.
• Utveckla pedagogiska miljöer och lek i samband med parker och grönstråk med många ekosystemtjänster.
• Alla barn i Rimbo ska ha säkra vägar till anlagda lekplatser och andra målpunkter som riktar sig till barn.
• Lekbara miljöer ska planeras i direkt närhet till barns boendemiljöer.
• Se över möjlighet att utveckla ekosystemtjänster på befintliga och tillkommande lekplatser.
• Involvera barn och unga i kommande stadsutvecklingsprojekt och detaljplaner.