Vatten

Miljökvalitetsnormer för vatten är fastställda nivåer på den kemiska och fysikaliska kvaliteten på miljön i en vattenförekomst. Normerna syftar till att vattenförekomster ska uppnå god status vid en fastställd tidpunkt. EU:s vattendirektiv, Vattenmyndighetens åtgärdsprogram samt miljökvalitetsnormer styr och vägleder kommuner och myndigheter i arbetet med att bevara eller uppnå en god ekologisk och kemisk vattenkvalitet.

I Rimbo finns det yt- och grundvatten som är klassade vattenförekomster med miljökvalitetsnormer. Planområdet berör två sjöar, tre vattendrag och angränsar till tre grundvattenförekomster som är statusklassificerade vattenförekomster. Beskrivningen nedan utgår från statusklassificeringen i tredje förvaltningscykeln 2017–2021, som var den senaste bedömningen när denna plan togs fram. Vattenförekomsterna statusklassades år 2019.

Långsjön har dålig ekologisk status och uppnår inte god kemisk status. God ekologisk status ska uppnås till år 2027. Tidsundantaget motiveras med att god status med avseende på näringsämnen inte kan uppnås tidigare. Övergödning är den främsta orsaken till att sjön har dålig ekologisk status. Långsjön uppnår inte god kemisk status på grund av för höga halter av ämnena bromerad difenyleter och kvicksilver. Gränsvärdena för dessa ämnen överskrids i samtliga av Sveriges vattenförekomster. På grund av att det bedömts vara tekniskt omöjligt att sänka halterna av dessa ämnen så att god kemisk status uppnås har undantag i form av mindre stränga krav för dessa ämnen medgetts. Långsjön uppnår god kemisk status om dessa ämnen inte räknas med. Påverkanskällor som anges som betydande för Långsjön är urban markanvändning, jordbruk, enskilda avlopp, vandringshinder och atmosfäriskt nedfall.

Syningen har dålig ekologisk status och uppnår inte god kemisk status. Miljökvalitetsnormen anger ett tidsundantag till 2027 för att uppnå god ekologisk status. Anledningen är att det bedömts som tekniskt omöjligt att uppnå god ekologisk status med avseende på näringsämnen tidigare på grund av att flera vattenförekomster uppströms har tidsundantag till år 2027. Övergödning är den främsta orsaken till sjöns dåliga ekologiska status. Syningen uppnår inte god kemisk status på grund av för höga halter av ämnena bromerad difenyleter och kvicksilver. Gränsvärdena för dessa ämnen överskrids i samtliga av Sveriges vattenförekomster. På grund av att det bedömts vara tekniskt omöjligt att sänka halterna av dessa ämnen så att god kemisk status uppnås har undantag i form av mindre stränga krav för dessa ämnen medgetts. Syningen uppnår god kemisk status om dessa ämnen inte räknas med. Påverkanskällor som anges som betydande för Syningen är reningsverk, jordbruk, enskilda avlopp, atmosfäriskt nedfall, vandringshinder samt möjlig påverkan från hästgårdar.

Skedviken har dålig ekologisk status och uppnår inte god kemisk status. God ekologisk status ska uppnås till år 2033. Tidsundantaget motiveras med att god status avseende näringsämnen inte kan uppnås tidigare. Skedviken uppnår inte god kemisk status på grund av för höga halter av ämnena bromerad difenyleter och kvicksilver. Gränsvärdena för dessa ämnen överskrids i samtliga av Sveriges vattenförekomster. På grund av att det bedömts vara tekniskt omöjligt att sänka halterna av dessa ämnen så att god kemisk status uppnås har undantag i form av mindre stränga krav för dessa ämnen medgetts. Skedviken uppnår god kemisk status om dessa ämnen inte räknas med. Påverkanskällor som anges som betydande för Skedviken är reningsverk, enskilda avlopp, jordbruk, atmosfäriskt nedfall och vandringshinder.

Sparren har måttlig ekologisk status och uppnår inte god kemisk status. God ekologisk status ska uppnås till år 2033. Tidsundantaget motiveras med att god status avseende näringsämnen inte kan uppnås tidigare. Sparren uppnår inte god kemisk status på grund av för höga halter av ämnena bromerad difenyleter och kvicksilver. Gränsvärdena för dessa ämnen överskrids i samtliga av Sveriges vattenförekomster. På grund av att det bedömts vara tekniskt omöjligt att sänka halterna av dessa ämnen så att god kemisk status uppnås har undantag i form av mindre stränga krav för dessa ämnen medgetts. Sparren uppnår god kemisk status om dessa ämnen inte räknas med. Påverkanskällor som anges som betydande för Sparren är enskilda avlopp, jordbruk, atmosfäriskt nedfall och vandringshinder. 

Vattendragen Norrtäljeån-Vallbyån, Norrtäljeån (efter Långsjön) och Norrtäljeån-Balkensån har alla tre uppnått måttlig ekologisk status och de uppnår inte god kemisk status. Klassningen av ekologisk status som måttlig baseras på miljökonsekvenstypen övergödning. Samtliga tre vattenförekomster har kvalitetskravet god ekologisk status år 2027. Tidsundantaget motiveras med att god status avseende näringsämnen inte kan uppnås tidigare på grund av att vattenförekomster uppströms medgetts undantag till år 2027. Att god kemisk status inte uppnås beror på höga halter av ämnena bromerad difenyleter och kvicksilver. De tre vattendragen uppnår god kemisk status om dessa ämnen inte räknas med.

Påverkanskällor som anges som betydande för Norrtäljeån-Vallbyån är reningsverk, förorenade områden, urban markanvändning, enskilda avlopp, jordbruk, atmosfäriskt nedfall och vandringshinder, dikning och förändring av svämplan samt möjlig påverkan från hästgårdar.

Påverkanskällor som anges som betydande för Norrtäljeån efter Långsjön är urban markanvändning, enskilda avlopp, jordbruk, atmosfäriskt nedfall, dikning och förändring av svämplan.

Påverkanskällor som anges som betydande för Norrtäljeån-Balkensån är reningsverk, deponier, urban markanvändning, enskilda avlopp, jordbruk, atmosfäriskt nedfall, dikning och förändring av svämplan.

Visa kartan i helskärm

Kartan visar vattendrag och sjöar med miljökvalitetsnormer, samt del av en grundvattenförekomst.

Tabell. Befintlig status för grundvattenförekomster som omfattas av eller ligger i anslutning till planområdet.

Tabell. Befintlg status för de ytvattenförekomster som innefattar det tekniska avrinningsområdet inom planområdet.

Planområdet berörs av grundvattenförekomsterna Röåsen-Bergby, Röåsen-Denan och Röåsen-Rö och den preliminära grundvattenförekomsten Ekebyholm, som alla fyra har god kvantitativ status och god kemisk status. Röåsen-Bergby används som reservvattentäkt för Rimbo tätort.

En reviderad dagvattenutredning för FÖP Rimbo (WSP 2023) redovisar påverkan av diffusa källor som antas bidra till fosforbelastningen i de tekniska avrinningsområdena till vattenförekomsterna. De flesta vattenförekomster påverkas generellt mer av jord- och skogsbruket. Urban markanvändning (dagvatten) står för i genomsnitt 5 % av påverkan inom de flesta avrinningsområdena. Inom avrinningsområdet för Norrtäljeån (efter Långsjön) står dock urban markanvändning för 50 % av fosforbelastningen.

Av de punktkällor som kan bidra till tillförsel av kemiska ämnen till Röåsen-Bergby antas deponier ha en betydande påverkan på grundvattenförekomsten. Det antas ske en tillrinning via vattendrag från Rimbo deponi och avloppsreningsverk, industriområde med hantering av klorerade lösningsmedel. Rimbo-Bergby vattenskyddsområde syftar till att skydda grundvattenförekomsten från påverkan i egenskap av reservvattentäkt. Vattentäkten har hög regional prioritet i länet. Vattenskyddsområdet är under revidering.

Utveckling

Miljökvalitetsnormer för vatten ska beaktas i planläggningen så att planen inte medför risk för att statusen i en vattenförekomst försämras. Planläggningen ska bidra till att uppnå miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten ur ett avrinningsområdesperspektiv och integreras i lokal åtgärdssamordning utifrån lokala åtgärdsprogram för vatten. Planläggningen ska utgå från de åtgärdsbehov som krävs av planer i ett större sammanhang för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Kommunen antog en ny vattenplan i juni 2022.

Näringsämnesbelastningen till vattenförekomsterna måste minska för att möjliggöra att god status ska uppnås. För att minska näringsbelastningen krävs genomförande av kostnadseffektiva lokala åtgärdsprogram för att minska påverkan från bland annat jordbruket, små avlopp och Rimbo avloppsreningsverk. Planläggning ska förbättra dagvattenhanteringen och tydliggöra det samlade åtgärdsbehovet. På så sätt kan dagvattenåtgärder vara med och bidrar till att förbättra vattenkvaliteten i vattenförekomsterna.

En dagvattenutredning (WSP 2019) har gjorts för att i ett tidigt skede utreda hur utvecklingsförslagen påverkar dagvattnet i Rimbo. Inför utställning reviderades dagvattenutredningen för FÖP Rimbo (WSP 2023). Utredningen visar att den förändrade markanvändningen utan åtgärder medför en ökning av samtliga föroreningar i dagvattnet från de föreslagna utvecklingsområdena. Ökningen beror främst på att tidigare skogsmark och grönområde ersätts med hårdgjorda ytor. Det krävs åtgärder framför allt för tre av de tekniska avrinningsområdena: Långsjön, Norrtäljeån efter Långsjön och Norrtäljeån-Vallbyån. Dessa vattenförekomster påverkas av både befintlig bebyggelse och föreslagen utveckling. I utredningen finns förslag på åtgärder för att minska fosforbelastningen från dagvatten, eftersom näringsämnen är utslagsgivande för ekologisk status för samtliga ytvattenförekomster.

För att ge en positiv påverkan på grundvattenförekomsterna i Rimbo ska förorenad mark saneras i samband med exploatering och miljöfarliga verksamheter bör undvikas inom grundvattenförekomsternas tillrinningsområde.

Riktlinjer

• Implementera kommunens dagvattenstrategi och vattenplan i befintlig och ny bebyggelse.
• Anordna lokal dagvattenhantering både på kvartersmark och allmän plats för att fördröja och rena dagvatten som komplement till den allmänna VA-anläggningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten kan uppnås.
• Ta fram dagvattenutredningar som redovisar hur miljökvalitetsnormerna kan följas vid exploateringsprojekt som kan medföra dagvattenpåverkan.
• Ta fram åtgärdsnivåer för hållbar dagvattenhantering i Rimbo tätort.
• Vid exploatering inom tillrinningsområdet för en grundvattenförekomst ska påverkan på grundvattnet tas i beaktan.
• Ta fram lokalt åtgärdsprogram för att inte överskrida MKN vatten.
• Vid anläggning av dagvattenanläggningar i närhet till förekomst av skyddade arter behöver skyddsåtgärder vidtas så att inte arternas bevarandestatus påverkas negativt.