Norrtälje stad ska vara en stad för alla livens skeden. Ett stort och varierat utbud av bostäder och arbetstillfällen samt tillgängliga skolplatser är grundläggande förutsättningar för att människor i olika åldrar och levnadssituationer ska bosätta sig och arbeta i staden. För att barnfamiljer ska ha möjligheten att välja stadens som sin hemort måste de boendeformer som efterfrågas vara tillgängliga och skolplatser i närhet till bostaden finnas. Därför ska stadens utveckling präglas av småhusbebyggelse och större lägenheter för att bidra till att göra staden barnvänlig.

Bild: Flerbostadshus i hamnområde

En god planberedskap för utvecklingen av skolverksamheter ska känneteckna stadens utveckling och i varje stadsbyggnadsprojekt ska behovet av skolor och förskolor utredas och beaktas. Kapacitetsökningar görs utifrån behovsbedömningar som grundar sig på årliga befolkningsprognoser.

Staden såväl som Norrtälje kommun har en stark entreprenörsanda som ska värnas och den fysiska planering ska ge möjlighet för invånarna att starta nya företag som ger staden fler arbetstillfällen och en utvecklad service. Samtidigt ger en fortsatt regional tillväxt av tjänste- och kunskapsbaserade yrken staden möjligheter att locka externa företag att etablera sig i staden. Närhet till andra verksamheter och kvalitativa stadsmiljöer är avgörande för dessa verksamheter, och verksamheterna bidrar själva till att skapa förutsättningar för miljöer med stadsliv och handel då de naturligt genererar fler som rör sig i stadens rum under arbetstimmarna.

I en miljö som lockar till sig gående och cyklister vistas långt fler människor på gatorna som har tid att titta i skyltfönster och spontana besök på caféer och i butiker. För att främja det lokala näringslivet och skapa levande stadsdelar med hög mänsklig aktivitet under hela dagen kommer personal- och besöksintensiva verksamheter tillsammans med ett blandat bostadsutbud med hög täthet och närhet planeras i kollektivtrafik- och centrumnära lägen. Nya kontorslokaler möjliggör för etablering av den snabbt växande kunskapsintensiva tjänstesektorn vilket bidrar till en större variation på stadens näringsliv.

Ny verksamhetsmark tillkommer i koppling till de större trafiklederna i stadens utkant. Här möjliggörs etablering av verksamhetslokaler för bland annat detaljhandel, verkstäder, drivmedelsförsäljning och materialintensiva arbetsplatser i halvcentrala lägen. Verksamhetsmarken används för att omlokalisera centrala verksamheter vilket frigör kollektivtrafiknära och centrumnära lägen att omvandlas till blandade och mer markeffektiva stadsdelar med kontor, handel och bostäder.

För att Norrtälje stad ska vara en äldrevänlig stad ska utvecklingen beakta äldres behov. Detta innebär bland annat att tillhandahålla boendeformer efterfrågade hos äldre såsom senior-, trygghets- och äldreboenden. Men framför allt handlar det om att säkerställa möjligheten att bo vart och hur man vill, oavsett vilken ålder man är. För att staden ska vara äldrevänlig behöver det inom alla bostäders närområden finnas möjlighet att tillgodose vardagens behov av service och rekreation, stadsmiljön behöver även vara tillgänglighetsanpassad.

På 1700-talet byggdes stadskärnan upp på nytt efter rysshärjningarna, och utan den teknik som vi åtnjuter idag var staden tvungen att utformas efter de begränsningar och krav som mänsklig aktivitet innebär. En hög täthet var en förutsättning för att kunna ta sig runt till stadens alla delar på fot, att bostäder, tjänster och arbetsplatser blandas var nödvändigt för att tillgodose alla vardagens behov och att stadsrummen var utformade för fotgängare möjliggjorde livets många resor. Spåren från dåtidens begränsningar har idag förvandlats till uppskattade kvaliteter som ger staden liv. Aktiva bottenvåningar, mänskliga stadsrum och de pittoreska kvarteren bjuder in till möten, flanerande och stadsliv i alla dess former.

Norrtälje stad ska fortsätta vara en stad i mänsklig skala med en funktionsblandad bebyggelse som värnar om stadens unika charm. En stad i mänsklig skala grundar sig i en förståelse för hur människor fungerar. Sinnen som syn, hörsel, känsel, lukt och smak utgör ramarna för våra liv och att anpassa stadsutvecklingen till sinnenas begränsningar är ett grundläggande krav för den mänskliga staden. En stad i mänsklig skala innebär att vi tillhandahåller goda stadsrum för fotgängare som planeras och gestaltas i enlighet med de möjligheter och begränsningar som bestäms av människans kropp och sinnen. Detta innebär bland annat att prioritera goda levnadsförhållanden utifrån upplevelsen i ögonhöjd och gånghastighet. Mötet mellan gatan och bottenvåningen är således särskilt viktig att beakta.

För att främja en aktiv stad i mänsklig skala är det viktigt att beakta aspekter som entrétäthet, visuell kontakt mellan byggnader och gatan, användning och utformning av bottenvåningar, begränsningar av sinnen, detaljrikedom för det som kan upplevas i ögonhöjd, proportioner av allmänna platser och byggnader med mera.

För att det ska vara möjligt att resa med mänskliga medel som gång eller cykel krävs det att staden erbjuder en hög tillgänglighet till en variation av funktioner. Tillgänglighet skapas genom en tät, sammankopplad och mångfunktionell bebyggelse. Restid är en avgörande faktor vid val av färdmedel. För att skapa ökad aktivitet och mänsklig rörelse i stadens befintliga och nya stadsdelar ska gång och cykel vara, och upplevas som, de snabbaste färdmedlen mellan bostäder, arbetsplatser, skola, kollektivtrafiknoder och andra viktiga funktioner i hela staden. Genom en tät bebyggelse med hög funktionsblandning uppstår närhet mellan funktioner, människor och platsbildningar. Närheten skapar kortare resor vilket gynnar möjligheterna för ökad gång- och cykeltrafik.

Bild: Tullportsgatan i Norrtälje

När staden formas efter människan skapas organiskt en livlighet vilket främjar trygghet, säkerhet, hållbarhet och folkhälsan. Den aktiva staden har grundläggande förutsättningar för stadsliv genom hög täthet, goda förbindelser och funktionsblandning men bjuder även in till lek, stadsliv och möten genom attraktiva stadsrum som erbjuder en variation av upplevelser och aktiviteter. För att den aktiva staden ska ge upphov till stadsliv under dygnets alla timmar och årets alla dagar krävs att stadsutvecklingen skapar mångfunktionella platser. För att skapa en stad i mänsklig skala behöver hänsyn tas till alla människors behov, stadens allmänna platser ska vara tillgängliga för alla stadens invånare oavsett ålder, könstillhörighet eller funktionsvariation. Konst och kultur bidrar till att skapa attraktiva stadsrum och karaktär, offentliga konstverk är den mest tillgängliga formen av kultur och ska vara närvarande i stadens alla delar. 

Ett bra första intryck är viktigt. Stadens entréer ska vara välkomnande och signalera att man befinner sig i en stad. Norrtälje stad har många entréer beroende på vart man kommer från, vart man är på väg och hur man togs sig dit. Två viktiga entréer är rondellen vid södra infarten där E18 övergår till Stockholmsvägen och Norrtälje bussterminal som för många är där man först sätter fot i staden efter bussresan. Dessa platser ska utvecklas till inbjudande och trygga stadsmiljöer för att ge staden välkomnande entréer som knyter ann med resten av staden.

Om människor inte upplever sin omgivning som säker, hindrar det dem från att vistas i och röra sig genom staden. En upplevd osäker miljö ökar även föräldrars oro för deras barn vilket motar viljan att bo kvar i staden.

Genom att skapa en sammanhållen stad och integrera befintliga och nya beståndsdelar av staden kan ökad trygghet uppnås. Att skapa en sammanhållen stad handlar om att planera för finmaskiga strukturer, ett sammanhängande gatunät och åtgärda mentala och fysiska barriärer i staden genom en samlad bebyggelseutveckling som bygger ihop separata stadsdelar. Integrering handlar om att nya stadsdelar integreras in i stadens befintliga system, men det handlar även om att se över de befintliga systemen och åtgärda möjliga brister.

Barnens perspektiv i stadens utveckling är en viktig del som skapar naturlig trygghet. De miljöer som är trygga för barn är nästan alltid trygga för alla andra grupper också. Således är en planering som utgår från barnens bästa en mycket användbar metod för att skapa en trygg stad för alla. Enligt barnkonventionen ska vid alla beslut som rör barn i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.

Barns självständiga rörelsefrihet har rasat de senaste fyrtio åren som en effekt av ökad otrygghet. På 1980-talet var det möjligt för in princip alla barn att i eget sällskap ta sig till skolan, idag är den siffran halverad. En huvudsaklig anledning till att barn inte har möjligheten att röra sig fritt är otrygga trafikmiljöer. Barnens låga rörelsefrihet leder till en brist på fysisk aktivitet vilket ökar risken för fysisk och psykisk ohälsa.

Bild: Stadens rum ska erbjuda upplevelser, aktiviteter och lek för barn.

För att staden ska vara barnvänlig behöver barn inte endast ge möjligheten att röra sig fritt, stadens rum ska också bjuda in till upplevelser, aktiviteter och lek. Barnens plats i staden är inte begränsad till lekplatser, skateparker, pulkabackar och grönområden. Alla stadens rum utgör barnens plats. Genom att göra gatan till en plats för äventyr, upplevelser och naturlig glädjefull rörelse i stället för endast en transportsträcka uppmuntras självständiga resor och ökad fysisk aktivitet. En säker skolväg bör också vara en glad skolväg. Barn är inte en homogen grupp, därför måste en stor variation av aktiviteter erbjudas för barn i alla åldrar och med vilt skilda intressen och behov utifrån ålder, könstillhörighet och funktionsvariation.

I Norrtälje stad ska det vara tryggt att växa upp, leva och vistas. För att säkerställa långsiktig trygghet behöver denna trygghet skapas naturligt. Naturlig trygghet skapas på platser som bjuder in till mänskliga aktiviteter. Dessa platser övervakas passivt och naturligt av de människor som befinner sig på platsen. Passiv övervakning av gator, parker och torg kan skapas genom gångvänliga stadsrum, verksamhetslokaler i bottenvåningar, aktiva gränssnitt mellan gata och bebyggelse samt varsam positionering av fönster, dörrar och balkonger.

En barnvänlig stad förutsätter möjligheten till en hälsosam uppväxt. För att tillgodose behovet av sunda och hälsosamma livsmiljöer vid utveckling och förtätning av staden ska bostäder och vistelseplatser ha god luftkvalitet och ljudmiljö, och vara fria från föroreningar. Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas och miljökvalitetsmålen nås. Särskild omtanke ska ges vid planering av områden där barn vistas mycket då de är extra känsliga för exponering av luftföroreningar. I Norrtälje stad är luftkvaliteten generellt god. Den största källan till luftföroreningar är vägtrafiken, varför det bör eftersträvas att minska effekterna av den genom att möjliggöra för fler att resa med kollektiva färdmedel, gång och cykel. Det ger även positiva effekter med minskat trafikbuller och ökad framkomlighet för biltrafikanter.  

När Norrtälje stad växer genom utbyggnad av nya områden och förtätning av befintliga bostadsområden så riskerar fler människor att utsättas för skadligt buller. Bullriga miljöer kan leda till försämrad inlärningskapacitet, stress, sömn- och koncentrationssvårigheter. Därav följer att staden ska planeras med kreativa lösningar och akustisk design som främjar önskade stadsljud utifrån människors behov av rofyllda platser och livfull aktiv stadspuls, men minskar bullret. Tysta områden i stadens närhet skall värnas. Vid planläggning av platser där barn vistas mycket ska det beaktas att barn är extra känsliga för buller.

Norrtäljeviken, Lommaren, Limmaren, Kyrksjön och Norrtäljeån är viktiga för människor, växter och djur, god vattenkvalitet ska eftersträvas för stadens samtliga vattendrag. Ekosystem är den infrastruktur som möjliggör för livskraftiga och robusta grön- och vattenområden. Hög biologisk mångfald är en grundförutsättning för fungerande ekosystem och grön- och vattenområdens överlevnad, de ska skyddas för att staden även i framtiden ska erbjuda närhet till natur och vatten.

När staden växer värnas och utvecklas grönområden för ett rikt stadsnära naturliv som skapar ro, återhämtning och rekreation. För att stadens grönområden, och dess nyttor, ska vara fortsatt tillgängliga behöver dessa skyddas i planeringen av stadens utveckling. De stora skogsområdena i anslutning till tätorten ska inte förvanskas genom exploatering, den tätortsnära skogen är viktig för folkhälsan, friluftslivet och rekreation. Stadens parker ger stadsborna god tillgänglighet till stadsliv, ro och återhämtning, parkerna ska värnas och utvecklas för att bjuda in fler till att vistas i dem över dygnets alla timmar och alla årstider.

I syfte att gynna den biologiska mångfalden i staden ska hänsyn till påverkan på denna tas i alla exploateringsärenden. Grön infrastruktur innebär att natur- och vattenområden av tillräcklig storlek och kvalitet hänger samman i ett nätverk som brukas och förvaltas på ett sätt så att den biologiska mångfalden bevaras. När staden utvecklas lokaliseras och utformas bebyggelse och infrastruktur varsamt med hänsyn till kvaliteter och spridningsvägar för djur och växter på land och vatten. I takt med ett förändrat klimat krävs att ny bebyggelse utförs klimatanpassat. I en stad rik på gröna och blå kvaliteter skapas en motståndskraft mot extrema väder som till exempel skyfall och höga temperaturer med naturens hjälp.

Bild: Norrtäljeån och Gustav II Adolfs park

Staden utvecklas klimatsmart och det ska vara enkelt för alla att leva hållbart. Kommunen kan genom en långsiktigt hållbar planering skapa de möjligheter som krävs för att realisera drömmen om ett hållbart liv. När staden växer genom ökad täthet ges förutsättningar för fler att ta sig runt med cykel eller till fots. Det finns ett starkt samband mellan ökad täthet och lägre bilresande. Samtidigt behövs en variation av funktioner i stadsdelarna. Bostäder, arbetsplatser och service ska samlokaliseras istället för att separeras i enklaver. När täthet och funktionsblandning kombineras skapas närhet. Närhet innebär att de fysiska och upplevda avstånden mellan bostäder, arbetsplatser, målpunkter, grönområden, skolor och övriga funktioner i staden minskar och möjligheterna för möten, stadsliv, trygghet och hållbart resande ökar.

När staden utvecklas ska nya områden bidra till att tillgodose behoven av allmänt tillgänglig grön friyta och annan grönska. Stadens tillhandahållande av ekosystemtjänster (ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande) ökar genom att planera för mångfunktionella park- och grönytor, särskilt viktigt är områden där flera behov såsom rekreation, biologisk mångfald och klimatanpassning överlappar.

Stadens planering ska bidra till att uppnå de förbättringsbehov som krävs för att nå miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärder för detta kan i många fall kombineras med åtgärder för biologisk mångfald och klimatanpassning, samt skapa rekreativa och pedagogiska värden. För att säkerställa möjligheten för större sammanhängande åtgärder för vattenvård, dagvatten- och översvämningshantering reserveras stora områden i staden och dess direkta närområde.

Utvecklingen av Norrtälje stad ska resultera i en stad med en hög grad tillgänglighet. Tillgänglighet till arbete, utbildning, rekreation, umgänge, livsmedel, tjänster, produkter och destinationer av alla dess slag. Tillgänglighet mäts i antalet destinationer, aktiviteter och tjänster som kan nås inom en viss tid eller kostnad och kan skapas på flera sätt. Bland annat har covid-19 pandemin visat att distansarbete kan utgöra en mycket större del av våra liv än vad man tidigare trott vilken ger fler tillgängligheten till sin arbetsplats från sin bostad. Ökat distansarbete ger även företagare högre tillgänglighet till ett större utbud av arbetskraft. En ökad möjlighet till hemleverans av livsmedel medför tillgänglighet till livsmedel utan behovet att lämna våra hem. Allt kommer dock inte vara tillgängligt från våra hem vilket innebär att en viktig aspekt vid hantering av behovet av tillgänglighet är mobilitet. Mobilitet betyder rörlighet och mäts i hur stort område som kan nås inom en viss tid eller kostnad. Ett vanligt mått för mobilitet är framkomlighet, det vill säga hur snabbt du kan förflytta dig från en punkt till en annan. Transportinfrastruktur är de anläggningar och strukturer som möjliggör mobilitet, det vill säga gator och vägar. Syftet med transportinfrastruktur är således att skapa tillgänglighet, och dess effektivitet ska mätas i antalet destinationer, aktiviteter och tjänster som kan nås av stadens invånare inom en viss tid eller kostnad.

Tillgänglighet skapas inte endast genom trafikplanering, utan har en nära relation till planering av bebyggelse. Genom en samlad, tät och funktionsblandad bebyggelse lokaliseras destinationer, aktiviteter och tjänster närmare bostaden jämfört med en funktionsseparerad och gles bebyggelseutveckling. Närheten skapad genom en tät och mångfunktionell bebyggelse ger direkta fördelar för tillgänglighet men ger även bättre förutsättningar för resande med gång, cykel och kollektivtrafik. I Norrtälje kommuns miljö- och klimatstrategi framgår att den fysiska planeringen ska ske så att klimatsmarta vardagstransporter och energiförsörjning underlättas. Gång, cykel och kollektivtrafik är mer yteffektiva färdmedel än personbilstrafik. Med detta menas att en mindre yta av transportinfrastrukturen per person krävs för att förflytta sig med gång, cykel, och kollektivtrafik än med personbil. Detta har stor påverkan på hur mycket, och vilken, transportinfrastruktur som behövs för att skapa tillgänglighet. En fullsatt buss är i storleksordningen tio gånger så yteffektiv som det antal personbilar som bussen substituerar. Resande till fots är omkring 27 gånger så yteffektivt som personbilsresande.

En effektiv mobilitet med beständig tillgänglighet uppnås då proaktiv trafikplanering och resurseffektiv bebyggelseplanering sammanfaller. För att skapa ett mer yteffektivt resande, som ger maximal nytta per investerad krona i transportinfrastrukturen, behöver gång-, cykel- och kollektivtrafikens färdmedelsandelar i staden öka. Detta är inte ett likhetstecken med att fler måste minska sitt bilresande eller sluta åka bil, det innebär endast att en ökad möjlighet för gång-, cykel-, och kollektivtrafik kommer att resultera i att fler väljer dessa över bilen. Personbilstrafiken kommer med största sannolikhet fortsatt vara det huvudsakliga färdmedlet för många vilket ska beaktas i framtida planering, men för att främja en stad med hög tillgänglighet där mark och infrastruktur nyttjas optimalt ska framkomligheten för gång- och cykeltrafiken prioriteras på stora delar av stadens transportnät. Ett ökat kollektivt resande skapas genom en tät stadsutveckling i kollektivtrafiknära lägen vilket ger underlag för en mer konkurrenskraftig kollektivtrafiksförsörjning. Kombinationsresor mellan cykel och buss möjliggörs genom ett gent och finmaskigt cykelvägnät samt låsbar och väderskyddad cykelparkering i direkt anslutning till hållplatser.

Bild: Cykelväg i Norrtälje

Stadens huvudvägnät ska utvecklas från att vara trafikanpassade till stadsrumsanpassade. Stadsgator ska genom dess utformning skapa möjligheter för stadsliv och rymma såväl trafik och rörelser som spontan och planerad vistelse av fotgängare och cyklister. Mer integrering i gaturummet och mindre barriäreffekter ska eftersträvas för att staden ska bli mer livfull. För att få fler att gå, cykla och vistas i stadsmiljön skapas särskilda stråk där det även finns tillräckligt underlag för handel, restauranger, caféer och en större koncentration av boende. På stadsgator ska utformningen av gatumiljön tillåta fler sittmöjligheter, mer grönska och ytmaterial som minskar bullernivåer. Lägre hastigheter är viktigt för att fler ska känna sig trygga och röra sig i förhållande till annan trafik. För att skapa en livfull stadsmiljö måste ett sammanhang finnas på platsen, vägnät och kvartersstruktur behöver vara sammanhängande.