Bakgrund och syfte

Norrtälje stad är i en expansiv fas och planering pågår för flera nya stadsdelar, bostadsområden och verksamhetsområden. Staden växer både utåt i samtliga väderstreck med nya bostadsområden och genom flertalet förtätningsprojekt.

Den snabba befolkningsökningen och de många pågående projekten ställer stora krav på att kommunen kan säkerställa fungerande infrastruktur, tillräcklig social service, teknisk försörjning, skydd från störningar och tillgång till goda levnadsmiljöer. När staden utvecklas uppstår även möjligheter för att skapa mervärden för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Det behövs en samordnad plan för att belysa och prioritera mellan olika intressen och göra bedömningar av hur en positiv utveckling som helhet kan uppnås på kort och lång sikt. Det är viktigt att staden utvecklas som en trygg och socialt jämställd stad där det är lätt att vara klimatsmart.

Det pågår arbete med att revidera den kommunomfattande översiktsplanen och en fördjupning av översiktsplanen för Rimbo har nyligen antagits. När planerna har antagits kommer de att styra och vägleda tillsammans.

Geografisk avgränsning

Denna fördjupning av översiktsplanen för Norrtälje stad avgränsas geografisk enligt bilden. Avgränsningsområdet innefattar Norrtälje stads tätortsgräns med omnejd men kommer i denna fördjupning att kallas för Norrtälje stad eller staden. Inom avgränsningen inryms områden av betydelse för stadens utveckling till år 2050. Detta innefattar även områden som inte planeras för bebyggelseutveckling såsom tätortsnära naturområden som har en viktig funktion för staden.

Visa kartan i helskärm

Globala, nationella, regionala och mellankommunala mål och planer

I den kommunomfattande översiktsplanen redogörs utgångspunkter för utvecklingen även inom avgränsningen för denna fördjupning. Nedan redogörs några särskilt relevanta utgångpunkter.

Agenda 2030 och Sveriges miljömål

Agenda 2030 består av 17 stycken globala mål och 169 delmål som alla medlemsländer förbundit sig för att arbeta för att nå en hållbar värld till år 2030. Sveriges miljömål består av ett övergripande generationsmål, 16 miljökvalitetsmål med preciseringar och ett antal etappmål som beskriver de långsiktiga målsättning och inriktningen för Sveriges nationella miljö- och klimatarbete. Dessa mål beskrivs utförligare i den kommunomfattande översiktsplanen.

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2050)

Inom den geografiska avgränsningen för denna fördjupning av översiktsplanen har tre bebyggelsestrukturer kartlagts i RUFS 2050: strategiskt stadsutvecklingsläge, primärt bebyggelseläge och sekundärt bebyggelseläge. I RUFS 2050 beskrivs hur kommunerna bör förhålla sin planering till dessa strukturer.

Det strategiska stadsutvecklingsläget har en hög regional tillgänglighet och potential att utveckla täta och sammanhängande stadsmiljöer, urbana kvaliteter och bidra till en starkare social hållbarhet. Till dessa lägen bör kommunernas stadsutveckling prioriteras, särskilt i de kommuner som saknar en regional kärna, vilket Norrtälje kommun gör. Här bör planeras för en mångsidig och funktionsblandad stads- och bebyggelsemiljö.

De primära bebyggelselägena har potential att utvecklas till täta och sammanhängande miljöer med vissa urbana kvaliteter. Här finns det god regional tillgänglighet där människor kan ta sig till kollektivtrafikens stomnät med cykel eller till fots. I dessa lägen bör de bästa kollektivtrafiklägena nyttjas för tät bebyggelseutveckling genom omvandling, förtätning och komplettering.

De sekundära bebyggelselägena har en potential att kompletteras och utvecklas, men ny bebyggelse bör i första hand lokaliseras till lägen med högre regional tillgänglighet. Här bör befintlig bebyggelse kompletteras för att skapa en täthet och omfattning som ger bättre förutsättningar för kollektivtrafiken. En extensiv markanvändning och utspridning av ny bebyggelse bör undvikas.

I denna fördjupning av översiktsplanen pekas områden i de sekundära bebyggelselägena ut för bebyggelseutveckling. Likaså pekas områden som inte omfattas av någon bebyggelsestruktur ut för bebyggelseutveckling. Anledningen till detta är att lämpliga områden i det strategiskt stadsutvecklingsläge och de primära bebyggelselägena är utpekade för bebyggelseutveckling. Om bebyggelseutveckling begränsas till de lägena skulle det innebära att betydelsefulla park- och grönområden går förlorade eller att förtätningen skapar ett brott i stadsbilden med en alltför hög eller tät bebyggelse. Om endast de lämpliga bebyggelseområdena inom det strategiskt stadsutvecklingsläge och de primära bebyggelselägena pekas ut för bebyggelse skapas hinder för centralortens tillväxt och möjligheterna för att tillgodose bostadsbehoven försämras, vilket inte bedöms förenligt med en god samhällsutveckling. Således avviker fördjupningen mot den i RUFS 2050 utpekade bebyggelsestrukturen.

Bild: RUFS 2050 inom avgränsning för FÖP Norrtälje stad

Nationella mål för arkitektur, form och design

Utvecklingen av staden ska ske med hänsyn till de nationella målen för arkitektur, form och design för en hållbar utveckling. Det övergripande målet är att “Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.”

Detta ska uppnås genom att:

• hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden
• kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids
• det offentliga agerar förebildligt
• estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas
• miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla, och
• samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt.

Nationella mål för kulturmiljö

Utvecklingen av staden ska ske med hänsyn till de nationella målen för kulturmiljö.

Detta ska uppnås genom att:

• Ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas.
• Människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön.
• Ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser.
• En helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen.

Nationella mål för god bebyggd miljö

Ett utav de nationella miljökvalitetsmålen är att uppnå en god bebyggd miljö. Målet syftar till att byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Detta ska uppnås genom:

• Hållbar bebyggelsestruktur
• Hållbar samhällsplanering
• Infrastruktur
• Kollektivtrafik, gång och cykel
• Natur och grönområden
• Kulturvärden i bebyggd miljö
• God vardagsmiljö
• Hälsa och säkerhet
• Hushållning med energi och naturresurser
• Hållbar avfallshantering

Stockholm Nordost (STONO)

Norrtälje kommun ingår i Stockholm Nordost, ett kommunövergripande samarbete tillsammans med Danderyd, Täby, Österåker, Vaxholm och Vallentuna.

Syftet med samarbetet är en långsiktigt hållbar utveckling i regionen genom varierande stadsstrukturer, effektiva transporter, näringslivsutveckling och en utveckling av den regionala stadskärnan Täby-Arninge.

Stockholm Nordost yttrar sig gemensamt i samband med framtagande av nationell infrastrukturplan, länsplan för regional transportinfrastruktur och andra beslut på nationell och regional nivå som nordostsektorn gemensamt påverkas av eller har intresse i.

Viktiga frågor för samarbetet är:

• Förbättrad regional tillgänglighet och kapacitet i kollektivtrafiksystemet
• Utveckling av Roslagsbanan med dubbelspår, förlängning till Stockholm city, Arlanda och Rimbo
• Utveckling av den regionala stadskärnan Täby centrum-Arninge samt förbättrade tvärförbindelser till och från andra regionala stadskärnor
• Förstärkt framkomlighet på Norrortsleden, Arningevägen och E18
• Utveckling av regionala cykelstråk

Tidig dialog

Under vintern 2019/2020 genomfördes olika dialoger för att samla in en bild av hur Norrtälje stad används idag och vilka förbättringspunkter som finns. Syftet med dialogerna var även att samla in synpunkter och tankar om vilken riktning kommunen bör ta i den fortsatta planeringen.

Resultatet av dialogerna finns sammanställda i ett eget dokument, Norrtälje stad 2050, Sammanställning av dialog-webbenkät och workshopserie (Spacescape, 2020), och sammanfattas i korthet här.

De olika dialogerna bestod av följande:

• Webbenkät riktad mot allmänheten
• Workshop med politiker och tjänstepersoner
• Workshop med företagare och näringsliv
• Workshop med förvaltningar och resursgrupp
• Workshops med 6 klasser i årskurs 9, på Roslagsskolan

Bild: Medverkande i den tidiga dialogen för FÖP Norrtälje stad

Webbenkäten var tillgänglig via kommunens hemsida och öppen mellan 28 november 2019 - 31 januari 2020. Den riktade sig brett till alla boende, verksamma och besökare i Norrtälje stad och resultatet av webbenkäten kan ses via länken i bilden intill. I enkäten fick de svarande möjlighet att kartlägga och beskriva platser som är bra (med 9 förvalbara kategorier) och platser som kan bli bättre (med 12 förvalbara kategorier). De svarande fick även frågan om vad de tycker är viktigast att tänka på när Norrtälje stad växer. Totalt inkom 330 platsbeskrivningar av svarande i olika delar av kommunen. Resultatet har dock vissa brister då det inte representativt motsvarar demografin i staden. Exempelvis är äldre personer underrepresenterade.

Bild: Webbenkätens demografiska deltagande

Favoritplatserna beskrevs i högst utsträckning med kvaliteterna lugn och ro, kultur och nöje och naturupplevelse. Få favoritplatser beskrevs med kvaliteterna bra sittplatser och lekplats. Norrtälje stadskärna fick flest favoritplatsmarkeringar. Här uppskattar de svarande att det är stillsamt, lugnt och charmigt med butiker, restauranger och samlingsplatser som håller igång ett stadsliv.

Bild: Populära platser

De mest efterfrågade förbättringsåtgärderna handlade om att göra staden mer trafiksäker och trygg samt att göra det enklare att ta sig runt på cykel eller till fots. De platser som fick flest förslag om förbättringsåtgärder var Norrtälje bussterminal, Societetsparken och Norrteljeporten. Norrtälje bussterminal beskrevs som en viktig plats för stadens pendlare, men de svarande vill se att platsen blir tryggare och får ett ökat flöde av människor på platsen. Flera berättade att framför allt barn och ungdomar tycker att det är obehagligt att vänta på platsen idag.

Bild: Platser där flest efterfrågar åtgärder

På frågan om vad som är viktigast att tänka på när staden växer svarade många att småstadskänslan och grönområdena ska bevaras samtidigt som många efterfrågade en tät och varierad bebyggelse med bostäder för olika plånböcker och åldersgrupper. Fler och bättre gång- och cykelvägar ligger högt på listan bland de som svarande. De svarande påpekade att delade fält med bilarna inte känns tryggt och efterfrågade därför bättre cykelvägar separerade från bilvägar som gärna får avsmalnade körfält och sänkta hastighetsbegränsningar.

En serie med fyra olika workshopaktiviteter genomfördes med olika målgrupper. Fokus vid alla workshoptillfällen var att identifiera potentiella områden som kan eller bör förbättras samt att identifiera vilka områden som har kvaliteter värda att bevara och utveckla för framtiden. Temat för alla tillfällen var hur Norrtälje stad ser ut år 2050. Vid alla workshoptillfällen användes även webbenkäten som en del av övningarna.

Slutsatser från dialogerna gav ganska mycket konsensus men också några motsättningar.

Konsensus

1. Skapa en mer attraktiv entré till Norrtälje stad
2. Bevara och förstärk kvaliteter i den gamla stadskärnan
3. Skapa fler arbetstillfällen och utbildningsmöjligheter
4. Flytta och samla industrier och verksamhetsområden
5. Bevara och utveckla befintliga grönområden och stråk
6. Öka tillgänglighet, trafiksäkerhet och mobilitet för gående och cyklister
7. Skapa boendekvaliteter som lockar fler demografiska grupper
8. Utöka infrastrukturen för att kunna växa

Motsättningar

1. Utformning av vägar och stråk
2. Prioriterade bostadstyper

Bild: Ord som förekom i högst utsträckning när eleverna på Roslagsskolan fick beskriva hur de vill leva/bo och arbeta i Norrtälje i framtiden

Stadsröra

Utöver dessa dialoger har även ett samarbete med konstprojektet STADSRÖRA skett.

Stadsröra är en interdisciplinär konstgrupp, ett konstprojekt och ett temporärt offentligt konstverk som påbörjades år 2018. Idén skapades samtidigt som staden hade påbörjat sin intensiva exploateringsutveckling och diskussion pågick med Norrtälje konsthall om att genomföra ett stort offentligt konstprojekt som byggde på invånardialog, invånarengagemang och kollektivt skapande. Stadens förändring påverkade och engagerade många människor både positivt och negativt.

STADSRÖRA som projekt har ett ramverk i tre delar där del två har utförts i samarbete med FÖP Norrtälje stad.

Del 1 ”Mobilisering”, handlade om att sätta tankar och processer i rörelse hos människor i staden. Konstgruppen rörde sig fritt ute i stadens rum, från stadskärnan ut i stadens utkanter. I alltifrån ”en- till- en-möten” till kollektiva workshopsaktiviteter prövades en mängd olika sätt att föra invånardialog på: experimentella stadsvandringar, guideturer, happenings, demonstrationer, kartläsningar och även regelrätta samtalsintervjuer.

Del 2 ”Iscensättning”, fokuserade på hur invånardialog, genom konstnärliga metoder och uttryck kan gestaltas både genom enskilt och kollektivt skapande, ute i det offentliga rummet. Processen resulterade i en kollektiv utställning/konstvandring (27 april - 4 juli 2020) längs med Stockholmsvägen i Norrtälje. I RAPPORT, UTVÄRDERING OCH ANALYS, STADSRÖRA DEL 2: ISCENSÄTTNING kan man läsa mer om delprojektet.

Del 3 ”Etablering”, fördjupar, artikulerar och etablerar STADSRÖRA som ett deltagarbaserat konstverk (och metod) i gränslandet mellan konst och stadsplanering där invånardialoger blir synliga och vitala delar av stadens gestaltade livsmiljö.

Tanken med projektet är hur temporär konst, inte bara kan spegla invånarnas tankar om staden, men också vara en drivande del av själva samtalet i staden om staden.