Visa kartan i helskärm

Nuläge

Inom avgränsningen för denna fördjupning av översiktplanen finns omkring 620 hektar jordbruksmark som är maximalt stödberättigad och bektraktas som brukningsvärd. Jordbruksmarken består av åker- och betesmark, åkermarken står för den absoluta majoriteten med ungefär fyra gånger så mycket åkermark som betesmark. Slåtterängar är en form av betesmark. Jordbruksmarken förekommer på flera håll i stadens utkanter.

I stadens sydöstra delar i Östhamra – Björnö hittas de största åkrarna och ett fåtal inslag av betesmark. Vid Mellingeholm finns åker- och betesmark. Vid Frötuna prästgård finns både åker- och betesmarker. I de stora tätortsnära natur- och rekreationsområdena Färsna och Nordrona finns en blandning av åker- och betesmarker medans Vigelsjö naturreservat endast har betesmarker inklusive strandängar. På Borgmästarholmen finns slåtterängar. Ett numera fragmenterat band av åkrar sträcker sig norrom staden från Ludden över anstalten bort i en dalgång över Fågelsången, Solbacka och Hårnacka fram till Gillfjärden. På Långgarn finns ett historisk och välbevarad åkerlandskap med inslag av betesmarker, jorbruksmarken här har uttöver produktionsvärde också särskilt höga kulturvärden som berättar om stadens utveckling i sin helhet.

Jordbruksmarken har också stor betydelse för Norrtälje stads biologiska mångfald med sina betesmarker, åkrar, slåtterängar, åkerrenar, bryn, åkerholmar och diken.

Utveckling

Jordbruksmark är av nationell betydelse och enligt 3 kap 4 § miljöbalken får ianspråktagande av brukningsvärd jordbruksmark endast ske om det behövs för att tillgodose ett väsentligt samhällsintresse och att detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Denna fördjupning av översiktsplanen medger ianspråktagande av jordbruksmark på flera platser. Totalt cirka 149,9 hektar jordbruksmark kan ianspråktas enligt mark- och vattenanvändningskartan. Dock kommer inte alla dessa områden i sin helhet ianspråkta den berörda jordbruksmarken vilket innebär att det totala ianspråktagandet kommer att vara mindre. All berörd jordbruksmark inom utredningsområdet för ridanläggningen är medräknad även då betydande delar av ridanläggningen kommer användas för beteshagar och liknande vilket inte är ett ianspråktagande av jordbruksmark.

Detta betyder att ianspråktagen jordbruksmark, som konsekvens av stadens utveckling fram till år 2050, kommer inte överskrida 149,9 hektar. Detta motsvarar ungefär 24% av all jordbruksmark inom avgränsningen för denna fördjupning av översiktsplanen, alltså bibehålls 76% av jordbruksmarken. I hela kommunen finns omkring 27 700 hektar jordbruksmark vilket innebär att stadens utveckling tar i anspråk omkring 0,5% av kommunens jordbruksmark.

Jordbruksmark behöver ianspråktas för att tillgodose bostadsförsörjningsbehovet, lokalisera bostäder och arbetsplatser nära varandra, säkerställa viktiga rekreationsintressen samt skapa väl fungerande och lämpliga försörjningssystem. Stadens behov att utvecklas och dess roll som tillväxtmotor för hela kommunen är utpekat i översiktsplanens övergripande utvecklingsinriktning. Det är således av väsentlig vikt att staden ges möjlighet till utveckling av bostäder, arbetsplatser, samhällsservice, kommersiell service, kultur- och fritidsanläggningar, infrastruktur och försörjningssystem. För att stimulera ändamålsenligt tillväxt kommer stadsutveckling behöva ske på flera platser samtidigt och på jordbruksmark där mark- och vattenanvändningskartan så medger.

Utvecklingsområden inom denna fördjupning av översiktsplanen är därav inte direkt jämförbara alternativ mot varandra då möjligheten att utveckla dem samtidigt är av väsentlig betydelse för tillväxten av staden och kommunen som helhet. Utvecklingen av Norrtälje stad enligt denna fördjupning av översiktsplanen tillgodoser ett väsentligt samhällsintresse genom att skapa en blandad och sammanhängande bebyggelsestruktur med närhet till service. Genom en sammanhängade och koncentrerad stadsutveckling i kommunens centralort ges underlag för en konkurenskraftig kollektivtrafiksförsörjning vilket är av väsentlig betydelse för hela kommunen. 

Utvecklingen av Norrtälje stad är av intresse ur ett regionalt perspektiv genom att vara utpekat som ett strategiskt stadsutvecklingsläge och primärt bebyggelseläge i RUFS 2050. I dessa lägen bör enligt RUFS 2050 bebyggelse prioriteras över jordbruksmarkens bevarande. Områdena kan tillgodose regionala samhällsintressen genom att bland annat bidra till en mångsidig och funktionsblandad stads- och bebyggelsemiljö.

Kommunen har under 2023 antagit nya riktlinjer för bostadsförsörjning. I riktlinjerna redogörs kommunens utmaningar, verktyg och mål kopplat till bostadsförsörjningen samt hur hänsyn tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program. För hela kommunen konstateras en bostadsbrist likt den som föreligger för länet och att en hög takt i bostadsbyggandet är angeläget för att möta detta. Kommunens åldrande befolkning utgör en demografisk utmaning och kommunen behöver arbeta med att vända trenden och erbjuda attraktiva boendemiljöer för att ådstakomma detta. Tillkommande bostäder ska bidra till att attrahera en yngre befolkning att flytta till kommunen. För att attrahera en yngre befolkning handlar det ofta om att tillskapa större boenden där hushåll med barn får plats.

Med bakgrund av kommunens utmaningar formuleras kommunens övergripande målområden, bostadspolitiska mål samt riktlinjer. De övergripande målområdena är Rätten till en god bostad och Hushållning med resurser. Riktlinjerna innefattar bland annat att:  

• Planera och möjliggör för en befolkningsutveckling på 650-1000 personer per år
• Verka för att öka andelen små och stora bostäder i hela kommunen
• Verka för ett varierat bostadsbestånd med varierande upplåtelseformer och boendestorlekar i kommunens centralort, kommundelscentrum och landsbygdsnoder
• Planera och verka för att möta den ökande efterfrågan på småhus samt att det byggs fler bostäder för hushåll med barn
• Planera och verka för en bostadssammansättning som aktivt bidrar till att balansera kommunens demografiska utveckling
• Planera för bostäder och arbetsplatser i geografisk närhet eller i goda pendlingslägen

Väsentligt samhällsintresse – Arbetsplatser

Pågående planläggning för Mellingeholms verksamhetsområde tar i anspråk omkring 23 hektar jordbruksmark. Ianspråktaganden av jordbruksmarken tillgodoser behovet av arbetsplatser och behovet att lokalisera bostäder och arbetsplatser nära varandra vilka är väsentliga samhällsintresset. Likaså är utvecklingen av Norrtälje stad som nav för näringslivet i kommunen av väsentlig betydelse för samhällsutvecklingen i kommunen. Mellingeholms verksamhetsområde är en direkt utökning av det befintliga Görla industriområde vilket innebär att stadens verksamhetsutveckling bildar en sammanhängande struktur där arbetsplatser lokaliseras nära varandra.

För att få ianspråkta jordbruksmark behöver det även vara visat att detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Det nya verksamhetsområdet är omfattande med en total storlek på ungefär 66 hektar vilket medför att jämförbara alternativ är få. Andra aspekter som behöver beaktas vid urval av alternativa lokaliseringar är avstånd till staden, inom pendlingsavstånd men på ett avstånd som undviker negativ miljöpåverkan på staden, och närhet till större trafikleder som rekomenderas för farligt gods, särskilt E18.

Utifrån dessa parametrar som urvalskriterier har sju alternativ studerats. För att bedöma om behovet kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk utvärderas lokaliseringarna utifrån förutsättningarna för verksamhetsetablering och huruvida de är fullt godtagbara ur samhällsbyggnadssynpunkt, tekniskt och funktionellt lämpliga samt ekonomiskt rimliga.

Bild: Mellingeholms verksamhetsområde och sju alternativa lokaliseringar.

Väsentligt samhällsintresse – Bostadsförsörjning

Björnö etapp 2 och 3 är en pågående planläggning som tar i anspråk jordbruksmark, utvecklingen medför drygt 600 bostäder i mestadels småhus samt en skola och en förskola. Det råder bostadsbrist i kommunen. Tillkommande bostäder i detaljplanen för Björnö etapp 2 och 3 bidrar till att tillgodose behovet av fler bostäder. Tillkommande småhusbebyggelse bidrar till kommunens bostadsförsörjning och uppfyllelsen av riktlinjerna för bostadsförsörjning. I Norrtälje stad utgör småhusen omkring en fjärdedel av bostadsbeståndet och för att kommande nybebyggelse av flerbostadshus inte ska skapa ett alltför enfaciterad bostadsbestånd behöver nya småhus tilkomma. Vidare finns en demografisk utmaning med en åldrande befolkning i kommunen där tillskapandet av sådana volymer småhus kommer att bidra till att balansera ut demografin genom att attrahera en yngre demografi och fler hushåll med plats för barn. Dessa tydliga band mellan exploateringen i Björnö och riktlinjerna för bostadsförsörjning visar på att utvecklingen tillgodoser bostadsförsörjningsbehovet, vilket är ett väsentligt samhällsintresset.

För att få ianspråkta jordbruksmark behöver det även vara visat att detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Alternativa lokaliseringar för exploateringen i Björnö har studerats. Lokaliseringarna är valda utifrån att de behöver vara jämförbara utifrån det specifika bostadsförsörjningsbehov Björnö etapp 2 och 3 tillgodoser; småhusbebyggelse omfattande omkring 600 bostäder i närhet till Norrtälje stad. Områden närmare stadskärnan är olämpliga för denna omfattning av småhusbebyggelse med hänsyn till intresset att skapa en tät och funktionsblandad innerstad och kan därmed inte ses som alternativ.

För att bedöma om behovet kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk utvärderas lokaliseringarna utifrån kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning och huruvida de är fullt godtagbara ur samhällsbyggnadssynpunkt, tekniskt och funktionellt lämpliga samt ekonomiskt rimliga.

Bild: Björnö etapp 2 och 3 samt 12 alternativa lokaliseringar

Väsentligt samhällsintresse – Tekniska försörjningssystem

För att utveckla det befintliga avloppsreningsverket i Lindholmen måste jordbruksmark tas i anspråk. Denna utveckling är direkt avgörande för stadens utveckling och innebär utbyggnaden av ett funktionell försörjningssystem. Alternativa lösningar till reningsverkutbyggnaden, såsom reningsverk i Sika, Vreta och Kapellskär, har studerats och på längre sikt kan Lindholmens reningsverk eventuellt behöva ersättas av ett större verk, men för att möjliggöra stadens utveckling de kommande 10-15 åren behöver reningsverket byggas ut snarast. Utifrån allmän synpunkt kan behovet inte tillgodoses på tillfreställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Energianläggningen intill avloppsreningverket behöver lokaliseras i närhet till reningsverket och tar därmed i anspråk jordbruksmark. Lokaliseringen är fördelaktig för en anläggning med hänsyn till närheten till det befintliga fjärrvärmenätet, möjligheten till samverkan med reningsverket, isolering från större bostadsområden och användning av mark som inte lämpar sig för alla sorters användning då ett skyddsavstånd från reningsverket bör följas. En ny anläggning skulle även innebära att energicentralen som ligger inom plangränsen för projekt Övre Bryggårdsgärdet, på fastigheten Nordkap 3, inte längre behövs vilket är en förutsättning för att möjliggöra exploatering av centrala delar av staden. Grundförutsättningen för lokaliseringen är att energianläggningen förekommer längs reningsverksvägen. Alternativa platser längs vägen innebär antigen omfattande anpassning av markhöjder för att följa rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå eller lokalisering närmare bostadsbebyggelse vilket innebär att den föreslagna platsen är den lokalisering som utifrån allmän synpunkt får anses mest tillfredställande.

Väsentligt samhällsintresse – Kyrkogård

Skogskyrkogården i Nordrona kommer med största sannolikhet behöva ianspråkta och påverka jordbruksmarken vilket behöver studeras vidare. Intrång ska minimeras men för att skogskyrkogården ska kunna komma till stånd bedöms intrång vara nödvändigt. Kommunen anser att denna kyrkogård tillgodoser ett väsentligt samhällsintresse då den möjliggör för invånare att begravas i sin hemstad samt skapar en plats för människor att minnas bortgångna och utöva sin religion. Till detta kan tillägas att det enligt Begravningslag (1990:114) finns en skyldighet för huvudmannen (Svenska kyrkan) att tillhandahålla gravplats åt dem som vid dödsfallet var folkbokförda inom församlingen eller kommunen. Staden såväl som kommunen har de senaste åren haft en relativt stor befolkningstillväxt driven av en bostadsutveckling, sedan 2015 har befolkningen i kommunen ökat med cirka 1 000 invånare varje år, omkring hälften av dessa tillkommer inom staden. Detta medför att behovet av gravplatser ökar. Skogskyrkogården ses som en väsentlig del av stadens utveckling och är i det avseendet av väsentlig betydelse för hela kommunen.

I arbetet med denna fördjupning av översiktsplanen har alternativa lokaliseringar som inte ianspråktar jordbruksmark studerats för kyrkogården. Området just väster om den befintliga kyrkogården var ett alternativ men då området är begränsad i storlek ses inte detta som ett alternativ som är tillfredställande ur ett långsiktigt perspektiv. Området är även lämplig för utveckling av mångfunktionell bebyggelse med bostäder och verksamheter som bidrar till att skapa en sammanhållen, tät och funktionsblandad utveckling av Norrtälje stad. Generellt sett är tänkbara alternativa platser i närhet till staden även ämne för bebyggelseutveckling som behöver lokaliseras i kollektivtrafik- och centrumnära lägen, vilket innebär att de är svårmotiverade som tillfredställande alternativ ur allmän synpunkt. Dessutom är tänkbara alternativ begränsade i storlek vilket inte är tillfredställande utifrån ett långsiktigt perspektiv.

Hela naturområdet Nordrona har studerats för att utröna den plats som bäst lämpar sig för en skogskyrkogård. Skogskyrkogården bedöms kunna utformas på ett sätt som medför minimal påverkan på naturvärden men någon form av påverkan är oundviklig varför den plats som valdes är den som är stor nog och innehåller minst dokumenterad förekomst av höga naturvärden, skyddade arter eller utpekade miljöer för specifika arter. Då Nordrona är ett större naturområde med särskilt höga naturvärden är det av väsentlig vikt att negativ påverkan minimeras, varför det anses otillfredsställande ur allmän synpunkt att ianspråkta annat område i Nordrona vilket skulle medföra en större negativ påverkan på områdets naturvärden. Kommunen anser således att det behov som den nya kyrkogården tillgodoser inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Väsentligt samhällsintresse – Viktiga rekreationsintressen

Utredningsområden för en ridsportsanläggning pekas i denna fördjupning ut i området Nånö-Fyrken och delvis på brukningsvärd jordbruksmark. Att säkerställa viktiga rekreationsintressen är ett sådant väsentligt samhällsintresse som kan motivera ianspråktagande av brukningsvärd jordbruksmark enligt förabetena till bestämmelserna för jordbruksmark i miljöbalken.

En ridsportsanläggning inklusive ridskola är ett viktigt rekreationsintresse som ger människor i alla åldrar, men särskilt ungdomar, möjlighet till en meningsfull fritid. Behovet av en större ridsportsanläggning framgår av att medlemsantalet för den befintliga ridskolan i Vigelsjö har ökar markant samt att det saknas ekonomiska förutsättningar för att bedriva en ändamålsenlig ridskola på den befintlig platsen. Cirka 40 hästar bedöms nödvändigt för att det ska vara ekonomiskt hållbart att bedriva ridskoleverksamhet. Området för den befintliga ridskolan i Vigelsjö tillåter inte för det antalet häster.

För att lokalisera lämplig plats för en ny ridanläggning har det inom arbetet med denna fördjupning av översiktsplanen utförts en lokaliseringsutredning. Lokaliseringsutredningen syftar till att identifiera ändamålsenliga lokaliseringar för en ridsportsanläggning men gör även gällande huruvida behovet av detta väsentliga samhällsintresse kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt utan att ta ianspråk brukningsvärd jordbruksmark. Lokaliseringsutredningen redovidas i avsnitt Mark- och vattenanvädning – Utvecklingsområden – Nånö-Fyrken.

Lokaliseringsutredningen visar på att behovet av detta väsentliga samhällsintresse inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att ta i anspråk annan mark. Således är ianspråktagandet i linje med bestämmelserna i 3 kap. 4 § miljöbalken.

Riktlinjer jordbruksmark

• Prioritera förtätning i befintlig tätortsmiljö för att undvika intrång på jordbruksmarken
• Minimera påverkan på jordbruksmark där ianspråktagande är motiverat
• Beakta alltid jordbruksmarkens fulla brukningsvärde för ekonomin, kulturmiljön, ekosystemtjänster, biologisk mångfald, klimatanpassning och långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion vid efterföljande planering och exploatering
• Undvik exploatering och annan irreversibel ianspråktagande på all mark med markanvändningen Areell näring i mark- och vattenanvändningskartan
• Utred möjligheter att ianspråkta jordbruksmark med en användning som möjliggör för framtida återställning till jordbruksmark vid efterföljande planering och exploatering