Ekologiska värden
Här anges hur hänsyn ska tas till grönstrukturens ekologiska värden.
Nuläge
Grön infrastruktur är en viktig del av den övergripande planeringen. Den gröna infrastrukturen säkerställer att naturvärden såväl bevaras som utvecklas och bidrar till den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster. Det är viktigt att den gröna infrastrukturen ges utrymme i stadsplaneringen för att naturens processer och funktioner ska kunna bibehållas och utvecklas.
Målet med den gröna infrastrukturplaneringen är att stärka de spridningssamband som finns för djur och växter och därigenom öka den biologiska mångfalden i kommunen. Den kommunala planeringen av grön infrastruktur bidrar på såväl lokal, regional och nationell nivå och därmed även till de nationella miljömålen.
Den biologiska mångfalden är beroende av ett aktivt arbete med naturvård men även utvecklande av grönområden. För att optimera ett grönområde eller en grönstruktur kan det vara fördelaktigt att det finns flera funktioner inom området.
Att vistas i naturen kan medföra en rad positiva effekter för hälsan, såsom minskad stress, stärkt kognitiv förmåga och förbättrad psykisk hälsa. Det bjuder in till en ökad fysisk aktivitet och sociala kontakter i en avkopplande miljö. Det finns forskning som indikerar att människor kan bli lyckligare och känna en större livskraft av att befinna sig i naturen. Möjligheten till naturpedagogik bidrar även till välbefinnande och folkbildning, särskilt för unga.
Norrtälje stad har en närhet till både vatten och natur. Områden som är viktiga för både den biologiska mångfalden och människors välbefinnande ligger i nära anslutning till tätorten. Det finns en variation av olika naturtyper som skapar möjligheter till ett samspel och interaktion mellan människor och natur. Det finns tydliga samband i den gröna infrastrukturen i öst-västlig riktning omkring staden. I nord-sydlig riktning finns samband, de är dock inte lika tydliga men kan utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för den gröna infrastrukturen. Utvecklingsmöjligheter av den gröna infrastrukturen inom stadskärnan finns.
Inventeringsområden
Under 2018 har 42 naturområden naturvärdesinventerats i Norrtälje stad (Ecocom, 2018). I inventeringen ingick inte åkrar, åkerrenar, bryn, odlingsrösen, diken och åkerholmar vilka utgör ett odlingslandskap med höga biologiska värden omkring staden. Utöver inventeringen har en naturvärdesanalys av Nordronaområdet gjorts. Den generella naturtypen för de inventerade områdena är av skoglig karaktär. Det finns en relativt hög andel värdefulla områden med ädellövträd. Men även värdefulla områden som utgörs av barrskog, betesmark och blandskog. Ängs- och betespräglad mark förekommer, men inte i så stor uträckning. Dessa naturtyper är viktiga områden för pollinerare, då de ofta har en rik flora.
Ett stort antal av de inventerade områdena har naturvårdsarter, arter som kan vara skyddsvärda eller peka på att områden eller naturtyper är viktiga ur ett naturvårdsperspektiv. Några arter som utmärker sig är; blåsippa, större hackspett, liljekonvalj och tallticka. Inventeringen visade på att det förekommer skyddsvärda arter inom de inventerade områdena varav flertalet finns upptagna på den svenska rödlistan eller är fridlysta, exempelvis kungsfågel, snok, gröngöling, ask och revlummer. Ovanstående arter förekommer troligen även utanför de inventerade områdena. Vid anspråkstagande av mark bör en specifik inventering eller bedömning av naturvärden göras.
Inom området för denna fördjupning av översiktsplanen finns tre naturreservat, Lindholmen, Vigelsjö och Färsna. Samtliga naturreservat förvaltas av Norrtälje kommun. Det finns 22 nyckelbiotopsområden och 32 områden med utpekade naturvärden.
Nedan följer en sammanfattande områdesbeskrivning av de områden som har påtagligt eller högt naturvärde. Beskrivningarna baseras på de naturvärdesinventeringar som är gjorda. Redan skyddade områden såsom biotopskydd eller naturreservat är inte med i beskrivningen.
I inventeringsområde Bältartorp identifierades ett naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 3 – påtagligt naturvärde. Objektet inkluderar naturtypen hällmarkstallskog där naturvärdena bygger på de äldre tallar och förekomsten av tallticka i området. Områdets placering i landskapet är dessutom viktigt ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv. Området är en del av flera delar som utgör små öar av skog i den omkringliggande urbana miljön. Spridningsmöjlighet är av vikt, dels för spridningar i nord-sydlig riktning dels för spridningar i öst-västlig riktning. God spridningsmöjlighet är viktig då liknande naturtyp ligger väster om objektet. Vid eventuell exploatering av Bältartorp, skulle naturvärdena i Norra bergen hotas, då spridningsmöjligheterna skulle försvåras avsevärt.
I inventeringsområde Eriksdal Harsjön identifierades tre naturvärdesobjekt i inventeringsområdet, varav två naturvärdesobjekt kategoriserades som klass 4 - visst naturvärde, medan ett naturvärdesobjekt kategoriserades som klass 2 - högt naturvärde. Områdets närhet till inventeringsområdena i Solbacka och Fågelsången gör Eriksdal Harsjön till en möjlig spridningskorridor mellan dessa områden. Inventeringsområden som angränsar till Eriksdal Harsjön hyser liknande naturtyper, såsom lövsumpskog och barrskog.
I inventeringsområde Färsna identifierades 19 naturvärdesobjekt, sex stycken bedömdes till naturvärdesklass 2 – Högt naturvärde, åtta stycken bedömdes till naturvärdesklass 3 – Påtagligt naturvärde och fem stycken bedömdes till naturvärdesklass 4 – visst naturvärde. Flertalet naturvårdsarter, rödlistade arter och värdeelement påträffades i inventeringsområdet. Områdets stora yta, vilken hyser en rik förekomst av naturvärdesobjekt, tillsammans med inventeringsområdets närhet till det kluster av inventeringsområden som finns i Fågelsången gör det till en viktig spridningskorridor mellan dessa områden.
I inventeringsområde Gamla Solbacka identifierades tre naturvärdesobjekt där två bedömdes uppnå naturvärdesklass 4 – visst naturvärde, och ett bedömdes uppnå naturvärdesklass 3 – påtagligt naturvärde. Inventeringsområdets närhet till inventeringsområdena i Fågelsången, Långarn och Grind gör det till en viktig spridningskorridor mellan dessa områden. Inventeringsområdet och dess olika biotoper är värdefulla för biologisk mångfald och ur ett landskapsperspektiv då det tillhandahåller viktiga livsmiljöer för arter knutna till skog och träd. Närheten till omkringliggande grönytor i Fågelsången, Långgarn och Grind gör även inventeringsområdet till en viktig spridningskälla.
I inventeringsområde Görlaslingan identifierades två naturvärdesobjekt. Naturvärdesobjekt 1 har klassats till naturvärdesklass 3 – påtagligt naturvärde, med hänvisning till den flerskiktade blandskogen där en platå av hällmarkstallskog övergår i branter med blandskog med mycket grova aspar med aspticka och äldre tallar. Biotopvärdet klassas till visst biotopvärde på grund av områdets värdefulla strukturer och element, såsom stenblock och död ved samt att objektet hyser lämpliga miljöer för groddjur.
I inventeringsområde Kyrksjöns identifierades fyra naturvärdesobjekt. Ett av naturvärdesobjekten bedömdes till naturvärdesklass 2 – högt naturvärde, och resterande tre naturvärdesobjekt bedömdes till naturvärdesklass 4 – visst naturvärde. De naturvärden som förekommer längs Kyrksjöns nordöstra strand är främst kopplade till förekomsten av ask i olika åldrar, grova ekar och en askallé med naturvårdsarter knutna till sig. Området hyser även potentiella groddjursmiljöer, norr om Kyrksjön finns även goda förutsättningar för grodmiljöer. Dock försvåras spridningsmöjligheten av vägar. Inventeringsområdet kan vara en värdefull del i ett tallnätverk i Norrtälje stad.
Inventeringsområdet Nordrona har höga naturvärden. Det varierande kulturlandskapet med hotade, nationellt prioriterade naturtyper och rikt inslag av höga skogliga värden, samt en stor variation av andra livsmiljöer, har skapat förutsättningar för en rik biologisk mångfald. Spridningsanalyser har visat att stora delar av området utgör lämpliga livsmiljöer och spridningsstråk för fåglar och groddjur. Ett stort antal naturvårdsarter har hittats i området. Däribland större vattensalamander som kräver noggrant skydd enligt EU:s Art- och habitatdirektiv.
I inventeringsområde Norr om Limmaren identifierades två naturvärdesobjekt som båda bedömdes till naturvärdesklass 3 – påtagligt naturvärde. Inventeringsområdet och dess olika biotoper är värdefulla för biologisk mångfald ur ett landskapsperspektiv då det tillhandahåller både livsmiljöer och spridningsmöjligheter, för arter knutna till såväl jordbrukslandskap som skogsmiljö. Inventeringsområdet är även en viktig spridningskälla för omkringliggande grönytor och miljöer.
Inventeringsområde Norra bergen klassas som naturvärdesklass 3 - påtagligt naturvärde främst med avseende på de gamla tallarna och förekomsten av tallticka i området. Enstaka värdeelement som är av positiv betydelse för biologisk mångfald identifierades inom inventeringsområdet. Inventeringsområdets läge i det omgivande landskapet har också betydelse för spridning av arter mellan de inventeringsområden som ingår i klustret av inventeringsområden i Grind men också söderut genom de centrala delarna av Norrtälje stad.
I inventeringsområdet Sessön identifierades två naturvärdesobjekt som bedömdes till naturvärdesklass 2 – högt naturvärde och utgör ett kärnområde inom klustret Långgarn. De höga naturvärdena i inventeringsområdet är främst kopplade till den höga andel naturvårdsarter vilka är beroende av död ved och relativt hög luft- och markfuktighet. Det höga naturvärdet innebär att hela området bör undantas från all typ av exploatering eller negativ påverkan på området.
I inventeringsområde Södra Nånö identifierades två naturvärdesobjekt blandlövskog och silikatgräsmark där båda har naturvärdesklass 3 - påtagligt naturvärde. Det finns ingen självklar spridningsmöjlighet till övriga inventeringsområden, då västra vägen skapar en barriär väster om området. Däremot finns andra områden i närområdet där goda spridningsmöjligheter finns. I nära anslutning till blandlövskogen (naturvärdesobjekt 1) har granticka, svavelticka och granbarkgnagare noterats, där den påtagliga mängden av död ved i naturvärdesobjektet möjliggör spridning in till Södra Nånö från angränsande områden.
Utveckling
Sambandsområden
Sambandsområden har tagits fram för att beskriva de övergripande spridningssambanden mellan grönområden, med andra ord grönstrukturen. Spridningsmöjligheterna för olika arter varierar inom sambandsområdena, då olika arter kräver olika förutsättningar. Sambanden baseras på den tidigare genomförda naturvärdesinventeringen, den tidigare genomförda analysen och kartläggningen av grön infrastruktur, analysen av ekosystemtjänster och skyddade områden. De utvalda fokusarterna kan ses som paraplyarter som möjliggör spridning för andra arter med likande habitatkrav. Områden som inte ingick i inventeringen finns med, då de hyser en spridningspotential. Sambanden ska utgöra grunden till grönstrukturen inom planområdet.
Sambandsområde 1 Norr om Norrtälje stad från Lommaren till Gillfjärden: Skogsmark är den övervägande naturtypen, men även inslag av ängs- och betesmark finns. Området hyser påtagliga biotop- och artvärden. Området har en möjlig spridning för flora och fauna i västlig-östlig riktning norr om tätorten. Fragmentering i form av vägar och bebyggelse finns som kan förhindra spridning av arter. Det största barriären är väg 76 som är lokaliserad till den västra delen av området.
Sambandsområde 2 Norra bergen till Grindskogen: Området kännetecknas av skogsmark i form av blandskog, hällmarkstallskog och ädellöv. Området hyser områden med påtagligt art- och biotopvärde. Det finns ett samband i öst-västlig riktning inom området samt ett visst samband till sambandsområde 3.
Sambandsområde 3 Långgarn-Sässön: Området består till största delen av skogsmark, övervägande lövblandskog med inslag av ädellöv och barr. Området angränsar till Norrtäljeviken, här återfinns strandängar och stora bladvassbälten vilka håller höga naturvärden. Det finns ett mindre ängsmarksområde. Sässön är det område som har högst biologiskt värde, om de övriga områdena tillåts utvecklas finns potential att även dessa får ett högt naturvärde. Området har ett tydligt samband, om än något fragmenterat av mindre vägar och glesare bebyggelse. Det finns även springningsmöjligheter till sambandsområde 1 och 2.
Sambandsområde 4 Nordrona: Området består till största delen av skogsmark, men även inslag av åker och ängsmark. Området hyser höga naturvärden. Spridningsmöjligheterna begränsas kraftigt i söder av E18, spridningsmöjligheter finns i västlig riktning samt till viss del nordlig riktning över Norrtäljeån.
Sambandsområde 5 Mellan Kyrksjön och Limmaren: Området kännetecknas av skoglig miljö med inslag av ädellöv och annan lövskog. Området har spridningsmöjlighet i samtliga väderstreck, med undantag i norr där E18 utgör en barriär. Området i sig har en låg fragmentering av infrastruktur och bebyggelse.
Sambandsområde 6 Görlaslingan till Björnö: Den övervägande naturtypen är skog, med inslag av betad mark, ängsytor och åkerholmar. Inom området finns påtagligt artvärde och biotopvärde. Det finns ett tydligt samband inom området främst i väst-östlig riktning. Det finns även ett samband och möjlighet till spridning längs med Kvisthamravikens norra strand mot sambandsområde 7. Området är fragmenterat av mindre vägar och glesare bebyggelse.
Sambandsområde 7 Norrtäljeån-inre Norrtäljeviken-Kvisthamraviken: Det är främst inom strandzonen som möjliga samband finns. Området ingick inte i naturvärdesinventeringen 2018, strandzonen hyser naturvärden och spelar en viktig roll som spridningskorridor. Södra bergen till Granparken består av skogsmark är den övervägande naturtypen. Området hyser påtagligt naturvärde i form av berghällar med ädellövträd. Området fungerar som en spridningslänk mellan norra och södra delen av Norrtälje stad om en anpassad skötsel tillåts.
Ekologiska bevarandeområden
Den enskilt viktigaste åtgärden för att bevara och utveckla den gröna infrastrukturen inom Norrtälje stad är att bevara de gröna områdena och dess funktioner som finns idag. Förvaltning av dessa är avgörande för att bevara deras funktioner. Men det finns också en stor potential att utveckla de gröna områdena för att förbättra spridningen mellan dessa.
Utifrån inriktningarna i Norrtälje kommuns miljö och klimatstrategi har områden med höga och känsliga naturvärden valts ut som bevarandeområden. Underlag för urvalet har varit naturvärdesinventeringar (klass 1 och 2), rapporten Grön infrastruktur i Norrtälje stad (Kindvall, 2019), skyddade områden, rapporten Tätortsnära natur i Norrtälje kommun (Rydebjörk & Hallbäck, 2022) samt kartläggningen och analys av ekosystemtjänster i Norrtälje stad (WSP, 2020). Dessa områden ska inte exploateras eller på annat sätt försämras så att den biologiska mångfalden hotas. Den naturtyp och de värden som finns inom områdena bör bevaras eller utvecklas.
De grönområden som ska bevaras är till exempel skogsområdet Nordrona, Södra Bergen och Granparken. Dessa bildar ett parallellt stråk i öst-västlig riktning parallellt med Norrtäljeån och ger därmed upphov till gröna band genom stadskärnan. Denna länk kan fungera som en fullgod spridningskorridor i nord och sydligriktning. Även om själva korridoren går i öst-västlig riktning kan den binda ihop de norra och södra delarna om Norrtäljeån. Det är önskvärt att utveckla denna länk, genom värdekärnor eller små biotoper. Likaså bildas ett grönt band från Norra bergen österut förbi Gransäter längs med Norrtäljeviken till Lindholmens naturreservat.
Vidare samband som bör bevaras är strandskogar längs med Norrtäljeviken och sjön Lommaren då strandskogar ger goda möjligheter till ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster som strandzonen kan bidra med är exempelvis rekreation som vattenrening samt är även en del av Sveriges uppfyllande av miljömål och miljökvalitetsnormer för vatten.
De stadsnära naturreservaten Vigelsjö, Lindholmen och Färsna ligger alla inom tre kilometer från centrum. Naturreservaten bildar en båge runt den norra delen av staden och kan kompletteras med strövområden i Solbacka norr om stan tillsammans med bevarande av grönområden i Nordrona och ner mot Kyrksjön väster om staden.
Öster om centrum runt Långgarn finns flertalet skogshabitat med ädellöv som kan utvecklas eller bevaras. Likaså finns områden i Nordrona och strandskogar väster om Limmaren där naturvärden och rekreation kan samordnas.
Riktlinjer grönstruktur, ekologiska värden
- Utgå från beskrivna samband i sambandsområdena vid exploatering för att värna och utveckla deras funktion, ta fram underlag för vilka strukturer som är avgörande för viktiga spridningssamband vid planläggning och bevara eller eventuellt kompensera för dessa för att bibehålla motsvarande funktion
- Bevarandeområden ska inte exploateras eller på annat sätt försämras så att den biologiska mångfalden hotas
- Vid exploatering i direkt närhet till bevarandeområden ska specifika artgruppers behov utredas för att inte påverkas negativt
- Restaurera eller anlägg ängsytor. Ändra förvaltningen av gräsmattor så att ängsytor skapas för att skapa livsmiljöer för insekter där så är lämpligt. Det kan även vara en kostnadseffektiv åtgärd utifrån ett skötselperspektiv
- Tillvarata den omkringliggande naturkaraktären vid etablering av nya grönstråk eller grönområden
- Områden med låga värden knutna till lövträd kan överföras till öppen betesmark.
- Planera för öppna dagvattenlösningar vid ny- och ombyggnation av vägar som kan bidra till den gröna infrastrukturen
- Bevara befintliga träd i möjligaste mån. Om avverkning sker bör kompensationsåtgärder vidtas, exempelvis flytt av träd eller nyplantering.
- Bevara skyddsvärda träd i möjligaste mån, vid påverkan ska samråd genomföras med sakkunnig på kommunen. Påverkan på särskilt skyddsvärda träd kan behöva samrådas med Länsstyrelsen
- Äldre grövre träd som avverkas kan med fördel användas för att skapa faunadepåer
- Öka spridningsmöjligheterna genom gröna tak, gröna fasader, planteringar, allér och liknande åtgärder
- Gynna terrestra och akvatiska arter genom att hålla strandängar öppna och hävdade
- Värna värdetrakten av ekar genom att bevara befintliga och plantera fler ekar
- Säkerställ återväxt i skogsområden genom att bevara träd av olika åldrar
- Möjliggör för nya värdekärnor genom att bevara äldre och döda träd
- Vidta skyddsåtgärder vid exploatering i närhet till förekomst av skyddade arter så att inte arternas bevarandestatus påverkas negativt
Faktaruta skyddade arter
Naturvårdsarter
Naturvårdsarter är ett samlingsbegrepp på arter som är extra skyddsvärda. I begreppet ingår rödlistade arter, fridlysta arter och arter listade i EU:s art- och habitatdirektiv.
Rödlistade arter
Sveriges rödlista följer Internationella naturvårdsunionens (IUCN:s) kategorier och kriterier för rödlistning. Dessa syftar till att ge en prognos för arternas risk att dö ut, i vårt fall från Sverige. Bedömningen för kategorisering görs bland annat genom att jämföra en arts populationsstorlek, populationsförändring, utbredningsstorlek och/eller populationens grad av fragmentering mot en uppsättning kriterier.
Kategorier:
RE = Nationellt utdöd (Regionally Extinct)
CR = Akut hotad (Critically Endangered)
EN = Starkt hotad (Endangered)
VU = Sårbar (Vulnerable)
NT = Nära hotad (Near Threatened)
DD = Kunskapsbrist (Data Deficient)
Fridlysning av arter
Alla orkidéer, groddjur, kräldjur, fladdermöss och vilda fåglar i Sverige är fridlysta enligt artskyddsförordningen (2007:845). Utöver dessa är ytterligare 232 blomväxtarter, 12 mossarter, 8 lavarter, 5 svamparter, 1 algart, 27 däggdjursarter och 31 arter av ryggradslösa djur fridlysta i Sverige. För växtarter innebär fridlysning att man inte får plocka, gräva upp eller skada växterna. För djurarter innebär fridlysning att man inte får döda, fånga eller skada djuren. Fridlysningen av fåglar gäller även deras boplatser och ägg. Vissa arter har ett utökat skydd som innebär att man inte får störa djuren eller förstöra deras fortplantingsområden och viloplatser.
Skyddade arter enligt EU-direktiv
EU:s medlemsländer har antagit flera direktiv för att motverka förlust av biologisk mångfald. Bland annat fågeldirektivet (direktiv 2009/147/EG) där vilda fåglar och deras livsmiljöer bevaras och art- och habitatdirektivet (direktiv 92/43/EEG) som listar arter och naturtyper som är av intresse att bevara för att säkra den biologiska mångfalden.