Visa kartan i helskärm

Nuläge

FN:s barnkonvention slår fast att barns bästa ska komma i första rummet i alla åtgärder som rör barn. Barnkonventionen stödjer barns rätt till god och utvecklande utemiljö och till lek och rekreation. Barnkonventionen innebär också att barn ska få uttrycka sin mening och bli lyssnade på, en rättighet som är central både för det enskilda barnet och för att skapa ett bättre samhälle och goda uppväxtvillkor för alla barn. En central princip i konventionen är att det vid alla åtgärder som rör ett barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen svensk lag.

Lekplatser och friytor av hög kvalitet behövs inte enbart för att erbjuda lekmöjligheter utan även för att skapa mötesplatser där barn, vuxna och ungdomar kan träffas och umgås. Barn leker överallt och hela tiden varför även en otrafikerad gata eller en skogsdunge nära hemmet kan vara den plats där den mesta av leken sker. Vad som är ett rimligt avstånd till närmaste lekplats är därför något som varierar beroende på boendeområdets karaktär. Boverket anger 300 meter som ett gränsvärde för hur långt man är beredd att gå för att ta sig till ett grönområde för lek och avkoppling i sin vardag. Avstånd, trafiksituation och eventuella barriärer är avgörande för att familjer ska välja att ta sig till lekplatsen på ett sätt där barnet självt är aktivt. Att gå eller cykla till lekplatsen ger lokalkännedom och gör så att barnet får en starkare anknytning till den fysiska miljön närmast hemmet. I de fall där barn inte kan röra sig fritt i sin närmiljö kan lekplatser agera fristäder där barnen kan röra sig självständigt.

I dagsläget finns 9 lekplatser i kommunal regi på allmän plats i Norrtälje stad. Lekplatserna är ojämnt fördelade i staden och flera bostadsområden har ingen allmän lekplats inom 300 meter från bostaden.

Från de tidiga medborgardialogerna ges en indikation om hur barn och unga upplever Norrtälje stad. En webbdialog som var öppen för allmänheten och en workshop för sex klasser i årskurs nio på Roslagsskolan utgör underlag för barn och ungas perspektiv i denna fördjupning av översiktsplanen.

Bild: Lekande barn vid Societetsparken

Utveckling

Barnets bästa

Att planera utifrån barnets bästa kräver att barnperspektivet, och barnets perspektiv, genomsyrar all planering, gestaltning och förvaltning av staden. Som exempel spenderas endast en femtedel av tiden barn leker utomhus på anlagda lekplatser. Stadens alla platser har en påverkan på barns liv, för att främja alla barns fullständiga och harmoniska uppväxt ska planering, gestaltning och förvaltning av Norrtälje stads byggda miljö utgå från barnkonventionens grundprinciper. Det finns 54 artiklar i barnkonventionen men fyra är utpekade som grundprinciper, dessa är artikel 2, 3, 6 och 12.

Utöver grundprinciperna finns ett antal särskilt viktiga artiklar som berör stadsplanering som ska vara vägledande när staden utvecklas. Dessa är artikel 23.1, 27.1, 31.1 och 31.2.

Att i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa vid alla beslut som rör barn innebär dels att det som rimligen bör bedömas som barnets bästa utreds tidigt i processen, dels att vid avvägning mellan allmänna intressen ska det som bedöms vara barnets bästa väga tungt. Om det som bedöms vara barnets bästa inte väger tyngts ska detta utförligt motiveras. I regel berörs barn av alla beslut inom all fysisk planering och förvaltning och i första hand ska beaktas det som bedöms vara barnets bästa.

Norrtälje kommuns arbetar systematiskt i processer för stadsbyggnadsprojekt och detaljplaner med att säkerställa att samhällsaspekter i fysisk planering fångas upp och utreds vid behov genom stödverktyget för samhällsaspekter i fysisk planering.  En av dessa samhällsaspekter är barn och unga. Om behov finns för att utreda påverkan av förverkligande och genomförande av projektet ska en barnkonsekvensanalys utföras. Barnkonsekvensanalyser är ett verktyg för att applicera barnkonventionen i praktiken. Analysen utreder hur ändringen, som en följd av projektet, kommer påverka barn och unga. Analysen är ett verktyg för att bedöma barn och ungas bästa. Barnkonsekvensanalyser kan även utföras inom ramen för en socialkonsekvensanalys.

Barns rörelsefrihet

Barns självständiga rörelsefrihet har rasat de senaste fyrtio åren. På 1980-talet var det möjligt för in princip alla barn att i eget sällskap ta sig till skolan, idag är den siffran halverad. En huvudsaklig anledning till att barn inte har möjligheten att röra sig fritt är otrygga trafikmiljöer. Barnens låga rörelsefrihet leder till en brist på fysisk aktivitet vilket ökar risken för fysisk och psykisk ohälsa.

Det är viktigt med medvetenhet kring hur den byggda miljön påverkar barns fysiska aktivitet och rörelsefrihet. Barn och unga är de som utnyttjar närmiljön mest och är beroende av att ha en trygg och attraktiv närmiljö inom räckhåll. Exempel på sådant som begränsar möjligheterna till lek utomhus är trafik, buller, luftföroreningar och föräldrars oro för faror. Därför är det viktigt att barns målpunkter i staden också kan nås på ett tryggt sätt, via trafiksäkra miljöer och företrädelsevis genom gröna stråk. För att främja barns rörelsefrihet i staden behövs barn och ungas rörelsemönster identifieras så åtgärder kan prioriteras utifrån det som ger störst nytta. En metod för detta är GIS-baserade verktyg där barn och unga delar sina erfarenheter om hur de upplever och rör sig i staden.

Bild: Barn på en skogsstig

Barns möjlighet till självständig mobilitet utgörs av möjligheten att gå, cykla och resa kollektivt. För att stärka möjligheten för barn att kontrollera sin egen mobilitet måste en tilltro skapas hos föräldrar att barnet på egen hand, på ett tryggt och säkert sätt, kan ta sig till skolan såväl som övriga målpunkter i staden. Fysiska åtgärder som ökar trafiksäkerheten vid skolor behövs. Genom att skapa goda förutsättningar för bilfria resor till och från skolan får barnen tidigt med sig ett beteende där gång- och cykel är viktiga och möjliga färdslag.

Ett systematiskt arbete för säkra skolvägar behövs som identifierar brister, både faktiska och upplevda, i stråk och passager och att åtgärder genomförs som ökar trafiksäkerheten till skolorna. Arbetet behöver utgå från nära dialog med skola, barn och föräldrar. Skolan är en viktig part som behöver involveras i kommunens trafiksäkerhetsarbete. Barn tar sig inte fram raka vägen som en vuxen, utan behöver kunna hoppa, klättra och gå balansgång med mera. För barnens utveckling är det viktigt att nyfikenhet tillåts och stimuleras. I ett barnperspektiv behöver stråken inte bara åtgärdas för att öka säkerheten och tryggheten, utan även att stråken erbjuder variation, upphöjningar, avtrappningar med mera som väcker barns nyfikenhet.

I kvalitets- och hållbarhetsprogrammet för stadsbyggnadsprojektet Övre Bryggårdsgärdet beskrivs arbetssätten ”Glada skolvägar”, vilket innefattar översyn och åtgärder som bidrar till att de, för barn, trygga stråken upplevs kul och spännande i syfte att styra barns naturliga användning till dem.

För att främja barns möjlighet till ett fritt, säkert och tryggt liv behöver barns behov prioriteras över andra intressen i många fall. Ett samhällsintresse som ofta står i konflikt med intresset att säkerställa barnets bästa är trafik och framkomlighet. För att skapa en barnvänlig stad behöver stadens utveckling ske på barns villkor. Barns säkerhet, trygghet och rörelsefrihet är aspekter som alltid ska beaktas och i regel väga över intresset att bibehålla eller främja framkomlighet i trafiknätet.  

Barnperspektivet och barnets perspektiv

I utvecklingen av Norrtälje stad ska både barnperspektivet och barnets perspektiv vara vägledande. Barnperspektivet grundas i en generaliserad och professionell kunskap om barns behov. Stadsplanering utifrån barnperspektivet förutsätter att de som fattar beslut om, planerar, utformar och förvaltar den byggda miljön besitter kunskap om de krav som barn ställer på sin omgivning.

Barnets perspektiv är barns specifika önskningar, kunskap, expertis och erfarenheter och kräver ett möte med barn för att implementera i den fysiska planeringen. För att involvera barn och unga i stadsutvecklingen och främja en mer barn- och familjevänlig stad ska dialoger med barn utföras i processer inom den fysiska planeringen. Involveringen av barn syftar till att säkerställa, i enlighet med barnkonventionens 12:e artikel, barns rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet samt att hänsyn tas till barnets åsikter.

I den web-baserade medborgardialogen pekar deltagarna ut platser i staden som är i behov av förbättringar eller som erbjuder ett värde att bevara. För personer i åldrarna 0–19 år kan ett antal slutsatser dras från webbdialogen. Den plats som enligt barn och unga är i störst behov av förändring är busstorget. Busstorget pekas ut som en väldigt otrygg plats, mycket dåligt anpassad för barn och unga där kriminell aktivitet försiggår. Societetsparken sticker också ut som i behov av trygghetåtgärder, här läggs betoning på behovet av bättre belysning. Övriga förslag till förbättringsåtgärder är spridda över staden men återkommande kategorier är möjligheter för sport och idrott, missnöje med storskaliga handels- och industriområden, behov av bättre kollektivtrafik, åtgärder kopplade till skolan och trafiksäkerhet. De utpekade bra platserna i staden har en tydlig betoning på restauranger och caféer, både i stadskärnan och i stadens perifera delar. Stadskärnan beskrivs också som en viktig plats för möten. Platser som möjliggör sport och idrott är också uppskattade bland barn och unga, här är Sportcentrum en viktig pelare för det intresset.

Bild: Sportcentrum är viktigt för ungas sport- och idrottsintresse

Under workshop-aktiviteten diskuterade skoleleverna sina tankar och förhoppningar om hur Norrtälje stad kommer se ut år 2050. Elevernas framtidsscenarier för staden var spridda vilket understryker faktumet att barn och unga är en heterogen grupp med en variation av åsikter, krav och behov samt att den stad som avser att tillgodose detta behöver en mångfald av platser. Något som majoriteten av eleverna var överens om var behovet av fler platser för möten och aktiviteter. Exempel som gavs var restauranger, biosalonger, nöjesplatser, affärer, butiker och platser som erbjuder aktiviteter riktade mot ungdomar. Detta behov av fler platser för möten och aktiviteter demonstrerades även då eleverna fick välja ut inspirationsbilder för stadens utveckling. De populäraste inspirationsbilderna var en skridskobana i urban miljö, en parkmiljö med en fontän och en bild över Norrtäljes stadskärna, Norrtäljeån och nya hamnen tagen från Societetsbron. Gemensamt för dessa bilder är möjligheten till möten, stadsliv och aktiviteter. Majoriteten av eleverna ansåg att hållbart resande med mestadels kollektivtrafik, gång och cykel utgjorde framtidens transportsystem. Eleverna ansåg att det behövs både fler billiga hyresrätter som de kan flytta hemifrån till samt fler villor och radhus som de kan flytta till när de återvänder till staden och skaffat familj.

Lekplatser

13 nya lekplatser föreslås på allmän plats där nya bostadsområden är planerade samt i de områden som idag saknar lekplats inom 300 meter från bostaden. Som komplement till de nya lekplatserna på allmän plats behöver det finnas platser lämpliga för småbarnslek på samtliga nya bostadsgårdar och att trafikmiljöer görs säkrare i barnens rörelsestråk där behov finns. Alla placeringar är inte beslutade och ska snarast ses som geografiska områdeslägen utifrån var behovet kommer uppstå. Exakt placering utreds i samband att nya lekplatser planeras. Det är också viktigt att de ytor som utvecklas för barns behov också kan nås på ett tryggt sätt, via trafiksäkra miljöer och företrädelsevis genom gröna stråk.

Bild: Hamnparkens lekplats i Norrtälje hamn

För att kunna veta var behovet av lekplatser är störst behöves fler faktorer än avståndet analyseras. En sådan analys och en mer detaljerad planering av lekplatser i Norrtälje stad föreslås genomföras i en parkplan och lekplatsplan som ska vara ett verktyg för planeringen och utvecklingen av lekplatser och friytor på allmän plats i Norrtälje stad.

Äldre barn och unga

I utvecklingen av staden är det även viktigt att se äldre barn och ungas behov. En dialog genomförde på Roslagsskolan där eleverna fick ta del av inspirationsbilder för framtida bebyggelse, mötesplatser och gatuutformning. Här lyftes främst en isrink samt grönytor i form av parkmiljöer som särskilt önskvärda. Norrtälje stads äldre bebyggelse längs med Norrtäljeån lyftes som viktiga att bevara. Fler mötesplatser och aktiviteter där Norrtäljebor har möjlighet att umgås att träffa varandra. Önskemål om fler restauranger, större bio, mer nöjen, fler affärer och butiker för shopping, en konstgräsplan inomhus och en bättre skidbacke. Eleverna hade blandade tankar kring stadslivets karaktär. Vissa grupper vill ha mycket aktiviteter och storstadskänsla inne i Norrtälje stad och andra grupper ville behålla den befintliga småstadskaraktären.

Friyta

Barn och ungas ytor minskar i den täta staden vilket kan ha en negativ påverkan på barn och ungas hälsa och utveckling. Det finns forskning som visar att den fysiska omgivningen har stor betydelse för barns utveckling och hur miljön på flera sätt kan främja barns och ungas hälsa, utveckling och lärande. Friytor för unga i form av mötesplatser behövs för ungdomar. Det är därför viktigt att utveckla bra utemiljöer som bidrar till ökat välmående hos barn och unga. Bra utemiljöer är miljöer där lusten, spänningen och nyfikenheten får spelrum, miljöer som stimulerar till utmaningar, lockar till lek och fysisk aktivitet. För- och grundskolemiljön kan ses som en möjlig plattform för att bedriva hälsofrämjande åtgärder som når de allra flesta barnen. Trender mot ökat stillasittande, övervikt och växande ohälsotal oroar, samtidigt som måluppfyllelsen i skolarbetet sjunker i jämförelser. Det är därför viktigt för kommunerna att ta hänsyn till för- och grundskolegårdarnas möjligheter att bidra till ökat välmående för eleverna, och att utveckla utemiljöer med hög kvalitet som blir viktiga resurser i den pedagogiska verksamheten. Gårdsmiljöer med hög kvalitet kan även fungera som mötesplatser som stimulerar till en aktiv fritid och social gemenskap utanför skoltid och därmed bidra till utvecklingen av en attraktiv boendemiljö.

Tillgång till ändamålsenliga för- och grundskolegårdar spelar en viktig roll för barns och ungas bildning och i deras sociala och fysiska utveckling. Barn och unga söker sig till utemiljöer som erbjuder fysiska utmaningar och kompiskontakter, som väcker deras engagemang och nyfikenhet. Den fysiska miljön är deras utvecklingsmiljö och platsen där förutsättningarna grundläggs för deras framtida hälsa, välbefinnande och engagemang för sin sociala och fysiska omvärld.

Bild: Förskola i Vigelsjö

Den fysiska omgivningen har stor betydelse för barns utveckling och miljön kan på flera sätt främja barn och ungas hälsa, utveckling och lärande. Barn lär sig genom lek och lek är barn och ungas sätt att förhålla sig till omvärlden. Lekmiljön ska därför betraktas som barnens lärandemiljö. Leken bidrar till barnets fysiska och psykiska utveckling samt till hälsa och välbefinnande. Barn spenderar en stor del av sin vakna tid inom förskolans och skolans verksamheter.

För att främja barn och ungas utveckling, lärande, hälsa, välbefinnande och sociala gemenskap krävs ett systematiskt arbete med för- och grundskolegårdarnas friytor. Riktlinjer för friytor vid planläggning av för- och grundskolor är under framtagande, delvis utifrån en inventering av kommunens för- och grundskolor. Dessa riktlinjer ska ge kvantitativ och kvalitativ vägledning för storleken på gården respektive vilka gårdskvaliteter som den bör erbjuda.

Parkplan

Kommunen arbetar med att ta fram en parkplan för Norrtälje stad och inom ramen för den kommer barnperspektivet och Norrtälje stads lekplatser att beskrivas med nuläges- och målbeskrivningar. Även naturområden på kommunal mark i närhet till skolor och förskolor ska kartläggas samt tas fram skötselmål för.

I avsnitt Allmänna intressen – Kultur, fritid, idrott och offentlig konst finns ytterligare riktlinjer för utvecklingen av staden som behöver följas för att främja barns platser.

Riktlinjer barns platser

• Utgå ifrån att alla stadens rum utgör barnens plats
• Kartlägg lekbara miljöer i förhållande till barns boendemiljöer
• Kartlägg vägar att ta sig till och från anlagda lekplatser
• Utveckla pedagogiska miljöer och lek i samband med parker och grönstråk med en mångfald av ekosystemtjänster
• Skapa en säker väg till anlagd lekplats för alla barn i Norrtälje stad
• Planera för lekbara miljöer i direkt närhet till barns boendemiljöer
• Se över möjlighet att utveckla ekosystemtjänster på befintliga och tillkommande lekplatser
• Involvera och beakta barn och unga i stadsutvecklingsprojekt och detaljplaner
• Ta fram planeringsunderlag som synliggör barns rörelsemönster, uppfattningar och upplevelser i staden, vilket i sin tur används för att prioritera de åtgärder som ger störst nytta för barn
• Utveckla staden med utgångspunkt i att barnets bästa väger tungt jämfört med andra allmänna intressen. Om andra intressen ska få företräde framför barns ska detta utförligt motiveras.
• Identifiera tidigt behovet att utreda projektets konsekvenser för barn i processer för stadsbyggnadsprojekt och detaljplaner, vid behov ska en barnkonsekvensanalys utföras
• Utred utpekade platser för nya lekplatser i staden
• Möjliggör en hälsosam och säker uppväxt där utvecklingen av staden resulterar i en ökad trafiksäkerhet och fler trygga trafikmiljöer
• Barns säkerhet, trygghet och rörelsefrihet ska alltid beaktas och i regel väga över intresset att bibehålla eller främja framkomlighet i trafiknätet
• Planera för en variation av möjligheter och aktiviteter som tillgodoser äldre barns behov av nöjen och mötesplatser
• Eftersträva att uppnå Boverkets riktvärden om minst 40 m² per barn i förskolan och minst 30 m² per barn i grundskolan. Minsta sammanhängande friyta ska vara 3 000 m².
• Kartlägg viktiga miljöer i förhållande till äldre barn och ungas behov