Detaljplaneprocessen

Processen i korthet 

En detaljplan krävs när någon ska förändra användningen av ett område. Det är ofta på begäran från exploatörer eller markägare som nya detaljplaner tas fram. Initiativ kan även komma från politiskt håll för att få till en förändring eller lösa frågor som vatten- och avloppsförsörjning eller utbyggnad av skolor. Oavsett vad som planeras måste alla detaljplaner genomgå en detaljplaneprocess innan den får laga kraft.

Hur lång tid det tar att ta fram en detaljplan varierar och beror främst på detaljplanens omfattning och dess komplexitet. Ändring eller upprättande av ny detaljplan kan ta mellan 2-5 år att färdigställa. 

Så kan du påverka 

Detaljplaneprocessen är en demokratisk process som ska bygga på insyn och möjlighet att tycka till. Privatpersoner, myndigheter, organisationer och andra remissinstanser kan lämna synpunkter på detaljplanen under tiden den tas fram.

Olika sätt att ta fram en detaljplan

Det finns flera sätt (förfaranden) för att ta fram en detaljplan. Vilket förfarande kommunen väljer beror på hur förslaget till detaljplanen ser ut. Valet påverkas bland annat av hur förslaget stämmer överens med kommunens översiktsplan och vilken betydelse förslaget får för allmänheten och miljön.

De vanligaste förfarandena är standardförfarande och utökat förfarande som följer den nuvarande lagstiftningen i Plan- och bygglagen (PBL). 

Standardförfarande

En detaljplan kan handläggas med standardförfarande om förslaget:

• Är förenligt med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande
• Inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse
• Inte antas medföra en betydande miljöpåverkan

Utökat förfarande

En detaljplan ska handläggas med utökat förfarande om förslaget:

• Inte är förenligt med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande
• Är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse
• Kan antas medföra en betydande miljöpåverkan