Asp, björk och sälg är vanliga inslag, men det finns även områdesvis gott om ask, ek och hassel. Vid vattentornet finns tallar som är 150 år gamla. Marken i Rimbo är kalkpräglad vilket har skapat ansvarsnaturtyperna kalkbarrskog och rikkärr. Ansvarsnaturtyper är naturtyper som kommunen har särskilt ansvar för. Kalkbarrskog och rikkärr gynnar en mängd speciella arter, bland annat arter av svampar och mossor. Rimbo tätort gränsar i norr och sydost av odlingslandskap med naturvärden i form av bland annat hagmarker, åkerholmar, solitära träd och solexponerade bryn. Flera naturområden i Rimbo har högt naturvärde, dessa återfinns bland annat i hagmark, i äldre barrskogar, hassellundar och sumpskogar.

Biologisk mångfald är variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem (definition enligt FN:s konvention om biologisk mångfald). Biologisk mångfald är en grundförutsättning för att ekosystem ska fungera och bidra med ekosystemtjänster. En rik biologisk mångfald ökar möjligheten för ekosystem att anpassa sig vid långsiktiga förändringar och ger motståndskraft vid tillfälliga störningar.

För att biologisk mångfald ska bevaras och leverera ekosystemtjänster måste arter kunna leva och sprida sig i landskapet. För det behövs så kallad grön infrastruktur. För att utveckla den gröna infrastrukturen på rätt sätt behövs kunskap. I Rimbo har flera naturvärdesinventeringar (Naturföretaget, 2018) utförts för att identifiera höga naturvärden och Analys av grön infrastruktur (Calluna 2019) har utförts för att analysera och kartlägga viktiga livsmiljöer. Livsmiljöer (habitatnätverk) har undersökts för barrskogsmesar, mindre hackspett och för större vattensalamander. Dessa tre analyser täcker in viktiga barr- och lövskogssamband samt viktiga livsmiljöer för groddjur.

Barrskogar har identifierats som potentiella viktiga födosöksområden och häckningsbiotoper för barrskogsmesarna tofsmes och talltita och lövdominerade områden har identifierats som potentiell livsmiljö för mindre hackspett. Dessa arter har krav på större sammanhängande områden och förekomster av gamla träd och död ved. I dessa miljöer finns också en mängd andra arter som gynnas av dessa förutsättningar och det är därför som ovan nämnda arter är i fokus i den här typen av analys.

Inom Rimbo tätort finns mycket träd som är planterade i parker och längs vägar. Träd i tätorter har en mycket viktig roll som boendemiljöer och spridningskorridorer för olika arter.

I det nationella miljökvalitetsmålet ett rikt växt och djurliv ingår att statusen för naturligt förekommande arter och naturtyper ska vara gynnsam. I Rimbo finns många rödlistade arter som är knutna till olika naturmiljöer. Mest är det arter av kärlväxter, svampar och fåglar som inte har en livskraftig status. Rödlistade arter bryr sig inte om geografiska avgränsningar på kartor och det är ibland svårt att få en total bild av dessa arters utbredning. Rödlistning av arter är ett system för att ge en prognos över risken att en art dör ut. Det är ett hjälpmedel för att kunna visa hänsyn till arter som är hotade eller som minskar i antal. Rödlistan har flera olika nivåer som indikerar hur det går för en viss art. Rödlistan är inte juridiskt bindande men arter som är med på rödlistan kan ändå omfattas av olika skydd enligt Artskyddsförordningen.

I Rimbo har förekomst av större och mindre vattensalamander, vanlig groda, vanlig padda samt åkergroda konstaterats. Samtliga groddjur i Sverige är fridlysta och för den större vattensalamandern, och även åkergrodan, är även dess livsmiljö på land och i vatten skyddad. Det innebär att vid en exploatering måste det framgå att tillräckliga hänsyn tagits till den större vattensalamanderns, och åkergrodans, fortlevnad.

Se även Miljökonsekvensbeskrivning granskningshandling för denna fördjupade översiktsplan där det finns mer information om naturvärden och hur de bedöms påverkas inom respektive utvecklingsområde.

Visa kartan i helskärm

Kartan visar grönstruktur som har ett viktigt ekologiskt värde.

Utveckling

Gällande viktiga barrskogssamband finns större områden men spridningsmöjligheterna öster- och söderut är bristfälliga och behöver förstärkas.

Gällande viktiga lövskogssamband finns en del ädellövsskogsmiljöer tillgängliga men de består till stor del av barr- och blandskog. De många solitära ädellövträd som finns spritt i Rimbo utgör ett viktigt komplement för ädellövskogsmiljöerna.

För större vattensalamander och andra groddjur är det viktigt att bevara de dammar, strandmiljöer och andra våtmarker som finns samt de landmiljöer de är beroende av för sin landfas, övervintring och spridning.

Även om ett område inte påverkas direkt av en exploatering eller annan utveckling kan omgivande avverkningar ha effekt på kvaliteten på livsmiljöer och samtidigt öka isoleringen. För arter som inte flyger över öppna marker kan till exempel en avverkning komma att begränsa artens spridning i landskapet.

Skogsområdet Näset har för många arter endast en spridningsväg, den gröna remsa som leder från Västertorpskogen väster om Näset. Det är viktigt att denna spridningsväg beaktas och förstärks i den fortsatta planeringen.

Exploatering inom de mest livskraftiga områdena, det vill säga de områden som är störst och minst isolerade kan bidra till en större förlust av biologisk mångfald eftersom dessa områden förser andra områden med individer.

Något gemensamt för samtliga fokusarter är behovet av död ved. Att lämna död ved vid olika åtgärder kan därför gynna många olika arter.

De naturvärdesinventeringar som utförts i Rimbo omfattar endast kommunal mark. Det innebär att det i samband med detaljplanering krävs fördjupande utredningar som beskriver naturvärden och hur de kan tas tillvara.

Riktlinjer

• Bidra till att spridningssamband förstärks på kvartersmark och allmän platsmark genom grönytefaktorn.
• Vid exploatering i område i närheten av skyddade arter behöver förstärkande skyddsåtgärder genomföras så att arternas gynnsamma bevarandestatus inte påverkas negativt.
• Ytterligare inventering av naturvärden krävs eftersom heltäckande underlag saknas och området är rikt på höga naturvärden.
• Större biologiskt värdefulla utpekade områden ska inte exploateras.
• Beakta och samverka kring skyddade arter och skyddsvärda trädmiljöer.
• En strävan ska vara att äldre och stora träd bevaras och att det finns ersättningsträd i olika åldrar i landskapet.
• Vid arbeten i närheten av träd ska hänsyn tas så att skador på träden minimeras.
• Vid nyplantering av träd ska olika arter av inhemska träd planteras för att skapa en variation i staden och gynna biologisk mångfald.
• När ett solitärträd tas bort rekommenderas att ett nytt solitärträd planteras för att ersätta det borttagna trädet.
• Befintliga trädrader och alléer bör bevaras och utvecklas.
• Den biologiska mångfalden bör göras mer synlig i den fysiska miljön.