Klimatpåverkan

Fördjupningen av översiktsplanen beskriver relevanta allmänna intressen som har och behöver beaktas i kommande planering. En minskad klimatpåverkan ingår i samtliga områden. Ur fysisk planeringshänseende är byggande och transporter de största källorna till klimatpåverkan. Begränsad klimatpåverkan är dock en fråga som behöver ses i ett större perspektiv än bara inom avgränsningsområdet för FÖP Rimbo.

Nedan följer en sammanfattning av hur utvecklingen i planen kan leda till minskad klimatpåverkan. I miljökonsekvensbeskrivningen, vars sammanfattning redovisas under ”konsekvenser”, beskrivs detta vidare.

Utvecklingen av Rimbo med en sammanhållen bebyggelsestruktur där det aldrig är längre än 10 minuter med cykel från tätortens ytterkanter till centrum innebär att det blir ett naturligt transportmedel för vardagliga resor för handel, service, skola, idrott och friluftsliv.

En högre täthet i de centrala delarna skapar underlag för ett ökat utbud av handels- och tjänstesektorn. Tätheten skapar ett stort antal bostäder i kollektivtrafiknära lägen vilket uppmuntrar till hållbara resor. En ökad täthet innebär dessutom ett mer effektivt utnyttjande av både mark och byggmaterial.

Blandning av funktioner i de centrala delarna av Rimbo kommer göra att det är möjligt att få vardagslivet att gå ihop helt på hemmaplan. Med tillkommande arbetsplatser, butiker, restauranger minskar behovet av pendling. Möjligheten till distansarbete kommer att innebära en större dagbefolkning vilket gynnar lokal handel och den lokala tjänstesektorn.

Nya utökade verksamhetsområden för industri kommer att skapa lokala arbetstillfällen och minska behovet av pendling. Större ytor kan locka fler verksamheter för sällanköpshandel till Rimbo.

Genom förbättrade kollektivtrafikförbindelser som Roslagsbanans förlängning, en direktbuss till Arlanda och uppgradering av linje 639 till stomlinje kommer göra Rimbo ännu mer attraktivt för kollektiva resor. Genom den stora befolkningsökningen som föreslås finns större incitament för dessa åtgärder att bli verklighet.

FÖP Rimbo föreslår ett utbyggt gång- och cykelvägnät inom tätorten. Skapas ett attraktivt och finmaskigt GC-nät uppmuntras till sådana resor.

Bevarandet av våtmarker, t.ex. Bolsmossen, är positivt då våtmarker binder koldioxid.

En generell utveckling av Rimbo som kommundelscentrum kommer dessutom innebära positiva effekter för omgivande landsbygd. Om fler verksamheter och serviceverksamheter etableras i Rimbo minskar behovet av längre pendling till andra orter.

Utvecklingen har dock vissa negativa aspekter, som lyfts i miljökonsekvensbeskrivningen (VOS, 2023). Exploateringen av skogsmark är negativt ut klimatsynpunkt eftersom skogen binder kol när den växer. Överlag beskrivs dock utvecklingen som bättre än nollalternativet, dvs om FÖP Rimbo inte antas och den gamla FÖP Rimbo fortsatt skulle gälla (se miljökonsekvensbeskrivning, VOS, 2023). Generellt innebär även ett stort antal nya byggnader en stor klimatpåverkan genom uttag av naturresurser.

Visa kartan i helskärm

Kartan visar vilka områden som riskerar att översvämmas vid ett 100-årsregn (kraftigt skyfall som inträffar i genomsnitt vart 100:e år).

Klimatrelaterade risker

Klimatet är under förändring och kommer framöver successivt bli allt våtare och varmare. Regionalt visar SMHI:s klimatanalys för Stockholms län (Framtidsklimat i Stockholms län – enligt RCP-scenarier) en ökning av årsmedeltemperaturen med 3–5 grader mot slutet av århundrandet och en 20–30 % ökning både av årsmedelnederbörden och förekomsten av kraftiga regn och skyfall. Klimatförändringarna innebär bland annat en ökad risk för översvämningar, ras, skred och erosion, som kan ge stora konsekvenser i samhället. Det handlar både om ökat slitage och skador på bebyggelse och personskador samt att samhällsviktiga funktioner kan slås ur spel.

Det är viktigt att inkludera klimatfrågorna i den fysiska planeringen. Det är även ett lagkrav sedan augusti 2018 att kommuner i översiktsplanen ska redogöra för hur de planerar att hantera risker för den byggda miljön till följd av klimatrelaterade orsaker som översvämningar, ras, skred och erosion. Både risker som kommer av dagens klimat och framtida ökade risker då klimatet förändras behöver tas upp.

Delar av Rimbo består av oexploaterade skogsområden, jordbruksmark och sjöar samt våtmarksområden och sumpskogar. Dagens översvämningsrisker till följd av stora vattenansamlingar i lågpunkter i bebyggda områden är över lag begränsade. Dock finns vissa risker kopplat till översvämning av sjöar och vattendrag. Till exempel visar dagvattenutredningen (WSP 2023) att eventuella stigande vattennivåer i Långsjön riskerar att påverka utbyggnadsområdet Adamsberg på grund av områdets flacka karaktär. I övrigt kan parkmiljöer inom befintlig bebyggelse längs Långsjöns strand påverkas. Byggnation bör undvikas inom det område som utgör sjöns svämplan, se även Vattenvårdsområden i kapitlet Mark- och vattenanvändning.

Erosions- och skredbenägenheten i området bedöms generellt som liten, men finkorniga jordarter längs med Långsjöns och Syningens strandkanter förekommer. Enligt SGU:s jordartskarta utgörs de övre jordlagren inom det för planen aktuella området i huvudsak av lera (postglacial och glacial) men även kärrtorv och sandmorän förekommer. Terrängen är småbruten med omväxlande relativt plana ler- och myrområden och kullar med morän och berg i dagen. Flera sjöar och vattendrag finns inom området. Planområdet ligger under högsta kustlinjen och delar av sedimenten har avsatts vid förhållanden med brackvatten, varför kvicklera kan förekomma. Kvicklera är leror där saltjoner som binder samman lerpartiklarna kan urlakas och därmed göra dem instabila vid höga vattenhalter. Även organiska avlagringar eller sulfider kan bidra till detta under vissa förhållanden. I händelse av ett initialskred inom området med kvicklera kan detta fortplantas och utvecklas vidare till omfattande skredolyckor. 

Visa kartan i helskärm

Kartan visar hur vattnet flödar vid ett 100-årsregn (kraftigt skyfall som inträffar i genomsnitt vart 100:e år).

Utveckling

Planförslaget medför att en del av Rimbos oexploaterade grönytor omvandlas och att andelen hårdgjorda ytor ökar. Det orsakar en ökad ytavrinning och ett behov av lokala lösningar för fördröjning och rening av dagvatten. De klimatförändringar som är att vänta i form av ökad nederbörd och risk för översvämningar gör det än viktigare att avsätta ytor för att omhänderta stora vattenflöden samt se över strandzoner som kan översvämmas av sjöar och vattendrag.

En skyfallskartering för befintlig och planerad ny markanvändning har tagits fram i syfte att identifiera områden som riskeras översvämmas vid kraftiga skyfall (WSP, 2019 och 2023). Skyfallskarteringen har utförts med ett 100-årsregn med 30 minuters varaktighet och en klimatfaktor på 1,25, det vill säga en ökning med 25 % mot nuvarande nederbördsförhållanden. Det motsvarar enligt dagens klimatscenarier ett skyfall i ett klimat som kan tänkas råda år 2100. Skyfallskartering har även utförts för ett intensivare regn motsvarande ett 500-årsregn med 30 minuters varaktighet och en klimatfaktor på 1,25.

Skyfallskarteringen visar att planförslaget medför en ökad översvämningsrisk i områden som exploateras från att tidigare varit skogs- och grönområden, framför allt i lägre belägna delar av de olika utvecklingsområdena. I den uppdaterade dagvattenutredningen har även skyfallsutredningen kompletterats. Ytor som bedömts som lämpliga att använda för utjämning och fördröjning av flöden redovisas i dagvattenutredningen (WSP 2023). Några av ytorna kan tillåtas översvämmas vid skyfall. Ytor som avsätts för att hantera dagvatten kan med fördel utformas för att ge andra värden i området, till exempel för rekreation och biologisk mångfald. Placering och utformning av ytorna behöver utredas vidare i den fortsatta planeringen. 

En välplanerad grönstruktur bidrar till att hantera ökad nederbörd och ger också en avkylande effekt i ett varmare klimat. Genom att göra strandzonerna längs sjöar och vattendrag mer naturliga kan dagens översvämningsrisker motverkas. Ny bebyggelse ska placeras och utformas på sådant sätt att den inte riskerar att skadas av översvämning, vilket är särskilt viktigt för de byggnader som ska nyttjas av samhällsviktig verksamhet.

Riktlinjer

• Integrera grönska och översvämningsytor i identifierade riskområden så att ökade nederbördsmängder kan omhändertas inom planområdet. Detta ger också temperaturreglerande effekter.
• Identifiera lämpliga ytliga rinnvägar för att leda bort vatten vid skyfall till översvämningsytor eller recipient.
• Hantera risken för radon, skred, ras och erosion samt föroreningar i mark och grundvatten tidigt i planeringen. En bedömning avseende riskerna ska göras i samtliga planer.
• Ny bebyggelse ska placeras och utformas på sådant sätt att den inte riskerar att skadas av översvämning, vilket är särskilt viktigt för samhällsviktig verksamhet.