Lek

Även om vi alla har en ganska klar bild om vad vi menar med lek så finns det ingen tydlig och fast definition på vad lek är. Ofta definieras det som en aktivitet som utförs för nöjes skull.

Barnkonventionen

Artikel 31 i barnkonventionen slår fast att barn har rätt till lek. I de allmänna kommentarerna, AK17, beskrivs lek: ”Barns lek omfattar alla beteenden, aktiviteter eller processer som initieras, kontrolleras och struktureras av barnen själva. Lek äger rum närhelst och varhelst tillfälle ges. Omvårdare kan bidra till skapandet av miljöer där lek äger rum, men lekandet i sig självt är inte obligatoriskt, utan drivs av inneboende motivation och utförs för sin egen skull snarare än som ett medel att nå ett mål. Lek innefattar självbestämmande samt fysisk, psykisk eller emotionell aktivitet, och kan ta sig oräkneliga former, antingen i grupp eller individuellt. Dessa former förändras och anpassas under barndomens gång. Nyckelegenskaperna i lek är nöje, ovisshet, utmaning, flexibilitet och icke-produktivitet. Tillsammans bidrar dessa faktorer till njutningen i leken och därmed till motivationen att fortsätta leka.”

Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 17

Vad säger litteraturen?

Margareta Öhman har skrivit många böcker som handlar om lek. I boken Låt leken främja språket problematiserar hon förståelsen för vad lek är med utgångspunkt i kommentaren (AK17) ovan. I stället för att låta lek innefatta alla aktiviteter barn gör vill hon hellre låta begreppet lek stanna vid låtsasleken. Öhman exemplifierar vad hon menar med två barn som bygger lego. Att enbart sitta intill varandra och bygga, att sitta intill och bygga samtidigt som man samspelar om klossar eller att i byggandet samspela om vad det är de bygger och vidare kanske fantisera om vad som händer där. När blir det lek?

I boken Riskfylld lek och undervisning definierar författaren Suzanne Axelsson lek som glädje och val. Hon skriver att ”Glädje uppfattar jag som sinnesstämning snarare än en känsla, och motsatsen till glädje är inte ledsenhet utan depression.” Hon fortsätter beskriva hur vi inom glädjetillståndet kan uppleva olika känslor som frustration, ilska och även rädsla. Det andra ordet, val, kopplar hon till lekens autonomi, självstyre. För att det ska vara lek krävs att det är ett eget val, både att leka, vad som ska lekas, hur vi ska leka samt när man inte vill leka längre.

Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling har skrivit boken Att arbeta lekresponsivt. När de pratar om lek är de noga med att betona att de tar ett inkluderande perspektiv på lek, där leken inte följer förbestämda kriterier. I stället är det de lekande som avgör huruvida det är en lek genom att kommunicera det till varandra. Detta görs med hjälp av signaler som visar om det som sker är på låtsas, som om, eller på riktigt, som är. Genom att signalera som om kan en lek uppstå i vilken situation som helst.

Vinterprat om lek

Fredrik Lindström pratar i Vinter i P1 den 25 december 2024 om det mest intelligenta en människa kan ägna sig åt – lek. Han ger många exempel på lekens fördelar och visar på att ordet lek från början syftar till något som vuxna ägnade sig åt. I nutid förknippas lek främst med barn, men lek och spel hör nära samman och förekommer bland både barn och vuxna.

Vinterprat med Fredrik Lindström

Norrtäljes pedagoger tänker om lek

Laila Norrman och Agneta Arnryd, förskolan Hoppitoss

Vad är lek? med Åsa Lernberg

Åsa Lernberg är förskollärare och utvecklingsledare på Tunaparkens förskola i Uppsala kommun.

Reflektera

• Vad är lek för er? Finns det flera sätt att förstå begreppet?
• På vilka sätt är definitionerna ovan lika? På vilka sätt är de olika? Hur stämmer det med ert sätt att tänka?
• Kan ni jämföra olika definitioner med exempel från er praktik?
• Lek kan ses som något som görs för nöjes skull, att lekfullt lärande anses som något roligt. Är lek som definition alltid rolig eller kan det finnas en problematik med den definitionen?

Övning

Tänk tyst för er själva under ett par minuter på ett lekminne från när ni var barn. Försök visualisera och minnas så många detaljer som möjligt. Var utspelar sig leken? Vilka deltar? Vilket material används? Vad är det som gör att du minns den leken? Vilka känslor framkallar den?

Berätta för varandra i mindre grupper.

Reflektera:

• Vad är gemensamt för våra olika lekminnen?
• Hur påverkar våra lekminnen hur vi ser på barnens lek idag?

Det är vi som har ansvar för det som sker i förskolan och då har vi också ansvar för leken, säger Åsa Lernberg i en av filmerna nedan. Vad innebär det att ha ansvar för leken? Vad är pedagogens roll?

Ett sätt att se på pedagogens arbete är i termerna av stöttning och utmaning. Pedagogens uppgift är att balansera stöd och utmaningar för att ett lärande ska ske. Det gäller även för att utveckla leken. Stödet kan ske både före, under tiden och efter. Genom rätt stöd och lagom stora utmaningar skapar vi förutsättningar för barnen att både delta och utveckla sin lek.

Som pedagog behöver man ha kunskap om barnens lekförmåga för att kunna ge rätt stöd. Man behöver också finnas med i barnens lek, både som lekpartner och som förebild. ”Det är ett stort arbete som fordrar lekkompetens", säger Margareta Öhman i boken Låt leken främja språket.

En förskollärare berättar: ”Vid en föreläsning med Margareta Öhman fick vi till oss ordet lekbörjor för att stötta barnens lek. På vår förskola har det blivit till att när vi städar så tänker vi kring hur vi skapar lekbörjor. Att det alltid står något material framme som lockar och säger till barnen, kom och lek med mig. Det har gjort att barnen snabbare kommer in i lek.”

Åsa Lernberg berättar hur hon tänker om pedagogens roll

Åsa Lernberg är förskollärare och utvecklingsledare på Tunaparkens förskola i Uppsala kommun. Läsåret 23/24 deltog Tunaparkens förskola i ett forsknings- och utvecklingsprojekt genom Uppsala kommun om Alla barns rätt till lek. Projektet skedde i form av aktionsforskning där Åsa var en av projektledarna. Ur detta kom mycket kunskap om barnens lek och pedagogernas roll i den, som Åsa nu delar med sig av i några filmer.

Hela rapporten finns att läsa hos pedagog.uppsala.se:
Alla barns rätt till lek

Förskolan Hoppitoss berättar om hur de ser på pedagogens roll

I filmen hänvisar Laila Norrman och Agneta Arnryd till en bild med lekantagande som de fått av Suzanne Axelsson vid en föreläsningen. Bilden publiceras här med tillåtelse av Suzanne.

Reflektion

• Vad kan det innebära att vara en lekkompetent pedagog?
• Vad kan det innebära att stötta leken före, under tiden respektive efteråt?
• Lekbörjor, vad skulle det kunna vara? Hur kan det stötta barnens lek?
• Hur placerar ni er under barnens egeninitierade lek ute och inne? Varför?
• Hur planerar ni för lek? Hur följs den upp i arbetslaget?
• Hur visar ni pedagoger nyfikenhet för barnens lek?
• Det är vi som har ansvar för det som sker i förskolan och då har vi också ansvar för leken, säger Åsa i filmen. Vad innebär det att ha ansvar för leken?
• Vilka lekerfarenheter och lekminnen har ni? Hur påverkar det vilka lekar ni iscensätter för och värderar på er förskola?

Undersök er egen praktik

Använd Fyrfältaren för lekstöttning för att undersöka er egen praktik. Hur balanserar ni utmaningar och stöttning för att utveckla lekens komplexitet?

Fyrfältare för lekstöttning

Hos skolforskningsinstitutet finns en forskningsöversikt om Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor. Där står:

"Översikten handlar om undervisning i förskolan, alltså målinriktat arbete. Samtidigt är det viktigt att fånga barns intresse och lust att leka och lära, vilket innebär att undervisningen ska vara lekfull och lämna utrymme för barns initiativ. Det leder till att förskolläraren inte alltid kan följa förutbestämda steg utan måste vara beredd på att förändra upplägg, metoder och förhållningssätt. I lek framträder barnens egen kultur, och genom att planera för, följa, leda eller delta i lek får förskollärare kunskap om barnens perspektiv och vad som är särskilt viktigt för barnen."

"Lyhördhet och responsivitet är gemensamma kännetecken på förskollärarnas handlingar som genom lek stödjer och stimulerar barnens sociala förmågor. Det framgår tydligt av översiktens resultat. Förskolläraren är i sitt agerande lyhörd inför barnens perspektiv, behov och intressen, och svarar – responderar – genom att anpassa undervisningen till detta. Det gäller alla kategorier av handlingar och därmed samtliga delar av undervisningen; det vill säga alla situationer då förskolläraren stödjer och stimulerar leken genom att:
• planera och iordningsställa för lek
• delta i barnens lek
• observera leken
• reflektera över det hen observerar."

Läs mer på skolfi.se: Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor

Lek och undervisning hos Tunaparkens förskola

En film med Åsa lernberg, förskollärare och utvecklingsledare på Tunaparkens förskola i Uppsala kommun.

Lek och undervisning hos Hoppitoss

I filmen hänvisar Laila Norrman och Agneta Arnryd till Lekresponsiv undervisning. Det är en didaktisk teori som utvecklats genom praktiknära forskning vid Göteborgs universitet. I filmen benämner pedagogerna begrepp som är kopplade till lekresponsiv undervisning. Förklaringarna nedan är hämtade ur boken Att arbeta lekresponsivt av Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling.

Som om: Fantasi, påhittat.

Som är: Vedertagen kunskap, verklighet

Intersubjektivitet: Samsyn, när flera personer lyckats samordna sina subjektiviteter.

Alteritet: Att utmana samsynen, ta en aktivitet i en ny riktning.

Agentskap: Att kunna distansera sig och ha handlingsutrymme.

Metakommunikation: Att kommunicera om kommunikationen.

I podden Lärare & Forskning berättar Cecilia Wallerstedt mer om lekresponsiv undervisning. "Undervisning behöver inte vara något som är separerat från leken – att först har vi undervisning och sen går vi och leker. Om man har en gemenskap med barn och vuxna i leken så kan undervisningsaktiviteter skapas i respons på saker som uppkommer i leken", säger Cecilia Wallerstedt.

Lärare & Forskning, avsnitt 16, 2024: Lärande och lek i förskolan – om lekresponsiv undervisning

I denna film kopplar Laila och Agneta från Hoppitoss leken till olika ämnesområden.

Reflektion

• Hur tänker du att lek och undervisning kan hänga ihop? Ge exempel?
• Vad ser du för möjlighet att använda leken i ert tema/projekt/process?
• Finns det risker med att tänka att lek och undervisning hänger ihop?
• Att undervisa om, för och genom lek, vad kan det innebära? Vad är skillnaderna? Hur kan vi undervisa om, för och genom?

Undersök er egen praktik

Undervisning i förskolan handlar om att stödja och stimulera. Observera er egen praktik, vilka handlingar ni utför som påverkar barnens lek. Samla på er flera exempel. Sortera exemplen utifrån kategorierna i forskningsöversikten:

• planera och iordningsställa för lek
• delta i barnens lek
• observera leken
• reflektera över det hen observerar

Vilka mönster framträder när ni sorterar? Varför ser det ut så? Är det någon del ni skulle behöva utveckla? Hur kan ni göra det?

Lekmiljöer handlar om de lekerbjudanden som en miljö bjuder in till. Det påverkas både av rummets form, av materialet som finns där och de människor som är en del i miljön. Som pedagog kan du påverka lekmiljön både med ditt förhållningssätt och genom hur du iscensätter miljön med olika material. Hur barnen svarar an på miljön påverkas både av dem som person och deras intressen men också av vilka erfarenheter de har med sig och vilken förmåga de har att leka, fantisera och föreställa sig.

Lekmaterialet kan vara mer eller mindre kodat. Kodat material är till exempel färdiga leksaker som tydligt talar om vad de föreställer och hur de kan användas. De kan också bära på sociala och kulturella koder som exempelvis genus eller etnicitet och signalera vilka normer som gäller.

Allt material bär på vissa koder, men mindre kodat material brukar kallas okodat. Okodat material kan exempelvis vara naturmaterial, kartonger eller släta klossar. Det okodade materialet kan bli till många olika saker i leken.

Man kan också tänka på miljöer som i hög eller låg grad strukturerade. En i hög grad strukturerad lekmiljö har ett tydligt tema, där miljön signalerar vilken lek som förväntas. Det kan till exempel vara en sjukhushörna eller en affär. En lekmiljö med låg grad av struktur har ofta högre grad av okodat material och inspirerar till egen kreativitet och fantasi. I miljön kan olika lekar bli till.

Nybörjarlekare eller barn med lägre lekstyrka leker oftast bättre i mer strukturerade lekmiljöer och kan lättare ta till sig kodat material, medan barn med mer utvecklade lekkompetens har lättare att läsa av och kan dessutom utveckla lekarna mer i ostukturerad miljö. Därför behöver förskolans lekmiljöer innehålla många olika former av lekmiljöer och material.

Lekmiljöer hos Tunaparkens förskola

En film med Åsa lernberg, förskollärare och utvecklingsledare på Tunaparkens förskola i Uppsala kommun

Lekmiljöer hos Hoppitoss

Laila Norrman och Agneta Arnryd berättar om hur de arbetar med lekmiljöer.

Bilder från Förskolan Hoppitoss, Trio förskolor AB.

Reflektion

• Vilka ställen i miljön upplever du lockar till lek? I stor eller liten grupp? Ensam? Ute? Inne? Varför lockar de till lek?
• Finns det ställen i miljön som inte lockar till lek? Vaför gör de inte det?
• Finns det platser i miljön vi skulle behöva förändra för att locka mer till lek?
• Vilket material ser vi att barnen leker tillsammans med? Varför lockar det materialet till lek?
• Finns det material vi skulle behöva lägga till eller förändra för att locka mer till lek?
• Åsa pratar i filmen om gemensamma referenser till barnens lek. Hur tänker ni kring behovet av gemensamma referenser hos barnen? Hur arbetar ni med det? Hur skulle ni kunna göra?
• Hur är fördelningen i våra miljöer av kodat och okodat material? Av graden av struktur i lekmiljöerna?

"Lek och språk hör ihop som syskon, de utvecklas tillsammans och parallellt. Ju bättre barn kan leka, desto mer språk lär de sig. Ju mer språk de har, desto mer kan de leka." Det skriver Margareta Öhman i förordet till sin bok Låt leken främja språket.

Leken är en språkutvecklande aktivitet, men det är inte självklart att språket utvecklas av sig själv. En deltagande vuxen som kan sätta ord på saker, utmana med nya begrepp och vidga språkbruket i leken innebär en viktig skillnad för barnens möjlighet att utveckla språket.

Leken är också en språkkrävande aktivitet. Åtminstone lek som innebär ett samspel med andra. I leken behövs språkliga förmågor som exempelvis att kommunicera, berätta, förhandla, resonera och argumentera. Om språket inte räcker till i förhållande till lekkamraterna blir det svårt att delta i leken på samma villkor.

Åsa Lernberg delar med sig av sina tankar om lek och språk

En film med Åsa lernberg, förskollärare och utvecklingsledare på Tunaparkens förskola i Uppsala kommun.

Podd: Pedagog Norrköping

Gäst: Karolina Larsson, logoped

Länk till podden: Pedagog Norrköping

Avsnittet heter "TAKK och bildstöd", vilket den andra halvan av programmet har fokus på. Men under poddens första del, lite drygt 20 minuter, pratas det om språk och lek. Lyssna på det och reflektera sedan tillsammans.

Reflektera

Karolina tar upp fenomenet engelska som lekspråk – att det är vanligt att barn med andra modersmål än svenska och som heller inte har engelska som modersmål väljer just engelska som gemensamt språk i leken.

• Är det något ni känner igen från er praktik?
• Hur har era tankar och diskussioner gått kring det?
• Fick ni nya tankar när ni lyssnade på Karolina som påverkar ert sätt att se på och hantera engelska som lekspråk framöver i er praktik?
• Hur kan ni göra för att locka till lek och till svenska som lekspråk?

Karolina pratar om att vi behöver ta leken på stort allvar i vår språkundervisning och Åsa säger att för att uppleva lek tillsammans behövs någon form av kommunikation.

• Hur har ni tänkt kring språket och SKUA som förhållningssätt i leken?
• Hur kan vi använda leksituationer till att stretcha barnens språk samtidigt som vi värnar leksituationen?

Era förutsättningar för att kunna vara språkstöttande och medlekande pedagoger i barnens lek:

• Vilka är era styrkor?
• Vilka är era utmaningar?

Det systematiska kvalitetsarbetet, SKA, har till syfte att leda till förändring för att förbättra förutsättningarna till lärande för barnen. Om vi ser på leken som en viktig del i barns lärande blir det också viktigt att fundera över hur vi kan utveckla förutsättningarna till lek för varje barn.

Här delar några pedagoger med sig av hur de har gjort leken till en del av deras systematiska kvalitetsarbete.

Åsa Lernberg delar med sig av hur hon tänker kring lekens plats i SKA-arbetet

Åsa Lernberg är förskollärare och utvecklingsledare på Tunaparkens förskola i Uppsala kommun. Läsåret 23/24 deltog Tunaparkens förskola i ett forsknings- och utvecklingsprojekt genom Uppsala kommun om Alla barns rätt till lek. Projektet skedde i form av aktionsforskning där Åsa var en av projektledarna. 

Hela rapporten finns att läsa hos pedagog.uppsala.se:
Alla barns rätt till lek

Förskolan Hoppitoss delar med sig av hur de arbetar med lek i sitt SKA-arbete

Laila Norrmann och Agneta Arnryd från Förskolan Hoppitoss, Trio förskolor AB.

Läsåret 24/25 gjorde Hoppitoss en baklängesplanering med tillhörande matris om lek. Fokus ligger på hur förskolan ska utvecklas för att skapa förutsättningar för barnens lärande. De delar här med sig av sin planering.

Baklängesplanering Lek ht24.pdf

Matris för pedagogernas lärande - Lek Ht24 Trio Förskolor.pdf

Hoppitoss delar också med sig av en kartläggningsmall som de använt sig av för att synliggöra sitt deltagande i barnens lek.

Kartläggningsmall pedagogers lek (medvetenhet) 2024.pdf

Gör en handlingsplan

Behöver ni göra ett förbättringsarbete kring leken. Ta stöd i frågorna nedan och skapa en handlingsplan.

• Vilken lek vill vi utveckla? Varför?
• Vilka mål har vi med vår förändring? Vad är det vi vill ska hända?
• Vilka barn ska gynnas av vår förändring? Är det några barn vi tänker särskilt på?
• Hur ska vi göra vår förändring? Milö? Material? Organisation? Tid? pedagogrollen?
• Hur ska vi pedagoger agera? Förhållningssätt? Placering? 
• Hur och när ska vi följa upp handlingsplanen?