Undervisning

Vad ska anlyseras?

Enligt Läroplan för förskolan - Lpfö 18, är det resultaten i utbildningen som ska analyseras.

”Utbildningen i förskolan ska utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett ansvar för att så sker. Rektorns ledning samt förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och arbetslagets uppdrag att främja barns utveckling och lärande är förutsättningar för att utbildningen ska utvecklas och hålla hög kvalitet. En sådan utveckling kräver att rektorn och alla som ingår i arbetslaget systematiskt och kontinuerligt dokumenterar, följer upp, utvärderar och analyserar resultaten i utbildningen.”

Målen i förskolans läroplan inleds med att ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla”. Det innebär att uppföljning och utvärdering behöver riktas mot om förskolan skapat förutsättningar. För att kunna undersöka det behöver vi synliggöra både vilka arbetsmetoder, förhållningssätt med mera som vi har använt samt barnens förändrade kunnande. Det är förhållandet mellan dessa som är resultatet, det vi har i uppdrag att analysera.

Analys - Vad är det?

Vad är analys? Finns det olika typer av analys? Hur använder vi analys i förskolan? Ann S. Pihlgren beskriver här analys ur ett förskoleperspektiv. Filmen är 20 minunter.

Reflektionsfrågor

• Vad är din bild av analys?
• Vem analyserar? Vad analyseras? Varför analyserar ni?
• I vilka sammanhang analyserar ni?
• Hur avgränsar ni det ni vill få svar på?
• Hur tar ni fram underlag att analysera?
• Hur använder ni resultatet av analysen?

Ann S. Pihlgren är fil. dr. och forskningsledare vid Ignite Research Institute. Hon forskar, arbetar med förskole- och skolutveckling samt skriver böcker, bland annat om förskolan didaktik. Här följer sex korta filmer från en föreläsning i Norrtälje 2019, där Ann belyser undervisning och målstyrd planering ur olika aspekter.

Undervisning och omsorg

Undervisning berikar barnens fantasi! Upplevelser är avgörande för att barnet ska få tillgång till sin fantasi och till lärande ( min). 

Undervisande förhållningssätt - Allas ansvar

Alla i arbetslaget har ansvar för att ha ett undervisande förhållningssätt (5 min). 

Planering av ett tema

Se hur temat Äpplet blir leder till lärande och utveckling för barnen när det utgår från ett tydligt syfte (10 min.) 

Varför är de generativa frågan så viktig?

Vad tillför den? Finns det frågor som är för stora eller för små så att de inte leder mot syftet eller inte blir spännande? ( 6 min) 

Hur ska vi hinna planera mot alla mål?

Alla mål finns inte med ien projektplanering. Det finns mål som snarare beskriver ett arbetssätt (9 min). 

Vad ska vi bedöma i förskolan?

Vi utvärderar ur flera olika perspektiv, för att utveckla undervisningen, i vårt kvalitetsarbete och för att följa och informera om barnens lärande (9 min). 

Hur kan ett projekterande arbetssätt se ut i en målstyrd verksamhet?
Hur kan baklängesplaneringen stödja det arbetet?

Vad finns på andra sidan dörren?

Hugo och Älgen har under vänskapsprojektet klivit ur boken och blivit levande. Barnen fick hjälpa Hugo och Älgen med allt från att lära sig om vänskap till att förstå hur fart blir till. Rollfigurerna blev viktiga för barnen som brevväxlade med sina vänner i skogen. Även om några nog visste vem som dolde sig bakom figurerna ville de inte bryta spänningen.

Barnböcker och dramatisering som motor i förskolans projekt

I filmen möter ni Anna Roos som berättare och som Älgen och Lina Jakobsson som Hugo. Filmen är 15 minuter lång. Textning kommer inom kort.

Reflektionsfrågor

• Vilka funktioner hade Hugo och Älgen i undervisningen?
• Vad tillförde Hugo och Älgen till barnens lärande?
• Vad vinner man på att låta karaktärer ur böckerna att få liv?
• Hur blev barnen delaktiga och fick inflytande?
• Vad finns det för fördelar med att läsa böcker i Polly glutt?
• Hur skulle ni kunna använda figurer ur böcker i era projekt?

Högläsning är viktigt för barnens språk- och kunskapsutveckling. Förskolan har ett kompensatoriskt uppdrag att överbygga de språkliga förutsättningar barnen har med sig från hemmet. Vi behöver därför planera för medveten och aktiv högläsning med barnen.

Dialogisk högläsning

Reflektionsfrågor

• Vad har ni för syfte med högläsning? Ser det olika ut i olika sammanhang?
• Hur gör ni när ni upptäcker barn som inte är delaktiga i högläsningen?
• Hur planerar ni högläsning för de barn som ni identifierat är i behov av extra mycket stöttning i sin språk- och kunskapsutveckling?

Körsbäret inspirerar till högläsning

Att läsa en bok kan göras på många olika sätt. För att inspirera alla barn till läsning är det bra med omväxling, att göra olika. Linn Pettersson på Körsbärets förskola inspirerar oss i denna film till fler sätt att läsa.

Cirkelmodellen är en arbetsmetod inom genrepedagogiken som ofta används i ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Det handlar om ett strukturerat sätt arbeta med olika typer av text. I förskolan kan vi genom ett sådant arbetssätt ge barnen god förförståelse kring texters uppbyggnad.

Gunilla Vigert beskriver hur cirkelmodellen kan användas i förskolan. Filmen är 10 minuter. 

Reflektionsfrågor

• Arbetar ni redan nu med cirkelmodellen? Ge exempel.
• Hur skulle ni kunna använda er av cirkelmodellen i er undervisning?
• Vad skulle det tillföra er undervisning att arbeta utifrån cirkelmodellen?

För att kunna göra en analys behöver man någon form av underlag. Beroende på vad det är man ska analysera så kan underlagen se olika ut. I boken Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem beskriver Jan Håkansson några vanliga former av underlag. Alla har sina för- och nackdelar, och ofta är det därför bra att använda en blandning av olika underlag.

Enkäter

Enkäter används för att få in svar av ett stort antal personer. Fördelen är att det kan ge en bred representativ bild av något. Genom att alla får samma fråga blir det också enkelt att sortera svaren och se mönster. Nackdelen med enkäter är att det kan ge ytliga svar och endast mäter mäniskors uppfattning om något, inte de faktiska förhållandena. Det är också svårt att formulera frågor på ett bra sätt och att få alla man önskar att svara.

Intervjuer

Intervjuer, eller ett väl planerat samtal, är ett sätt att samla underlag där svaren är mer öppna. Frågorna kan också anpassas efter situationen. Genom det kan man få en mer nyanserad bild och fördjupad förståelse om något. Nackdelen kan vara att det är mer tidskrävande och svårare att sammanställa och bearbeta. Intervjuer kan göras både enskilt och i grupp. Intervjuer kan också passa med både barn och vuxna.

Dokument

Det finns många olika dokument som kan användas som underlag till analys. Det kan till exempel vara minnesanteckningar, loggböcker eller utvecklingsplaner. Anteckningar från reflektioner är en form av dokument. Även olika former av checklistor tillhör denna grupp. Dokument kan innehålla mycket text och för att det ska bli användbart behöver man definiera vad man söker efter i dokumenten. Fördelarna med att använda dokument som underlag är att de ofta har kommit till i nära anslutning till det som ska undersökas. Har de strukturerats och systematiserats utifrån ett syfte kan de också vara enkla att ta till sig i sammanhanget. Nackdelen kan vara att de är så pass omfångsrika att det blir svårt att sortera. 

Observationer

Tidigare i förskolans historia var observationer vanligt förekommande. Observationerna byggde då oftast på att bedöma om barnen följde en förbestämd utvecklingskurva och den som observerade skulle vara en fluga på väggen som inte påverkade barnets prestation. Det här har gjort att många idag tänker att observationer inte är något vi ska ägna oss åt. När vi nu pratar om observationer är det därför viktigt att komma ihåg att det inte är det som är syftet, utan syftet är att synliggöra delar av verksamheten för att kunna bedöma om vi skapar förutsättningar för barnen att utvecklas och lära.

Observationer kan till exempel användas för att med hjälp av filmat material titta på sig själv, det kan användas för att underöka hur en plats eller ett material används av barnen och det kan användas för att titta på samspelet i en grupp av både barn och vuxna. Fördelarna med observationer är att de fångar det som sker just där och då medan nackdelen kan vara att situationen inte blir som vanligt när deltagarna vet att det sker observation.

Two star and a wish är en modell för feedback som går ut på att bedöma någonting genom att berätta två saker som var bra och en sak som skulle kunna utvecklas. Modellen finns i många olika varianter och går att använda till exempel vid observationer, live eller via filminspelning.

Som modell för kollegialt lärande och analys kan den användas utifrån en gemensam nyfikenhet kring en frågeställning som ni vill undersöka. Försök att inte se det som att ni bedömer varandra utan att ni tillsammans vill utveckla den utbildning ni ger barnen. Det blir då viktigt att vara genuin och uppriktig samtidigt som det finns ett utvecklande och stödjande framåtperspektiv.

För att feedbacken ska bli konstruktiv och leda till analys räcker det inte med vad, utan den behöver också innehålla en förklaring. Varför tyckte jag att det där var bra? Vad var det som gjorde det bra? Varför tänker jag att något skulle kunna utvecklas? Vad har jag för önskan/hypotes om vad som ska förändras?

Dokumenten nedan innehåller bilder som kan användas till stödskrivande vid observationen. En variant är att var och en spelar in en film utifrån en gemensam nyfikenhetsfråga. Var och en tittar sedan på sin film och skriver ner sina tankar på sitt observationspapper. En annan variant är att alla tittar på samma film och skriver sina observationer. Ni kan säkert komma på fler varianter. Oavsett blir dessa sedan ett underlag till både reflektion och analys i arbetslaget.

Two star and a wish.pdf

Observation med stjärnor utifrån SKUA.pdf

Fyrfältare är en modell som kan användas för analys utifrån två olika perspektiv som möts i fyra fält. Det blir en visuellt enkelt rutnät som gör det enkelt att se mönster och samband. I fyrfältaren finns en horisontell axel och en vertikal axel som båda representerar ett varsitt perspektiv. Det finns flera olika varianter av fyrfältare som kan användas som analysmodeller. 

Cummins fyrfältare

Jim Cummins är forskare inom flerspråkighet och språkundervisning. Hans modell av fyrfältare syftar till att synliggöra den språkliga utmaningen i relation till vilken undervisning som främjar kunskapsrelaterad språkkompetens.

Den horisontella axeln handlar om den kontext språket befinner sig i. På den ena sidan är kommunikationen kontextbunden. Det innebär att språket stöttas av sitt sammanhang. På den andra sidan är språket kontextreducerat, vilket innebär att språket behöver stå för sig själv. Det är de språkliga tecknen som bidrar till meningsskapandet och det kräver därför en språklig kompetens.

Den vertikala axeln handlar om hur kognitivt utmanande aktiviteten är. På den nedre halvan är aktiviteten kognitivt enkel. Här sker inget direkt lärande utan man befinner sig i sin bekvämlighetszon. På den övre halvan är aktiviteten kognitivt krävande. Här är mer ansträngande att befinna sig, men det är också här det sker ett lärande. En koppling kan göras till Vygotskijs proximala utvecklingszon och det handlar här om att vara i den och inte i en allt för svår kognitiv utmaning.

Fälten är inte statiska utan beror på barnets förförståelse och tidigare kunskaper. Fälten ska inte heller ses som en stegvis utveckling, utan förflyttningar kan ske åt alla håll och fylla olika syften.

I den nedre delens kognitivt enkla fält (B+D) sker mycket bearbetning och repetition. I kontextbunden kommunikation (B) stöttas språket av andra tecken, som t ex kroppsspråk, gester, ljud och material. Det krävs minimalt med kunskap i det verbala språket för att delta och göra sig förstådd, och situationen kännetecknas av ett "här och nu-språk". I det här fältet sker interaktion och samspel och språkliga förmågor bearbetas.

I det andra nedre fältet (D), där det både är kognitivt enkelt och kontextreducerat, hittar vi situationer som handlar om utantill-lärande. Det kan handla om att härma och till exempel att repetera en ramsa. Även om det inte upplevs som meningsfullt lärande så kan det vara viktigt för att automatisera språkljud.

I den övre delen av fyrfältaren, som är mer kognitivt utmanande, sker det mesta lärande. I det fält som är kontextbundet (A) skapas ett sammanhang som stöttar lärandet med hjälp av annat än språket. Det kan vara andra uttryckssätt, bilder eller iscensättande av situationer. Här sker den mesta av förskolans undervisning eftersom förskolans barn sällan har en språklig förmåga som står helt för sig själv, när vi samtidigt vill utmana dem kognitivt. Kuskapsutvecklingen har fördelen av en tydlig kontext.

Det andra övre fältet (C), som både är kognitivt utmanande och kontextreducerat, är det fält som mycket av de senare åren i skolans undervisning befinner sig i. Det kan till exempel handla om att ta till sig ny kunskap genom att enbart läsa en bok. Här behöver språket stå för sig själv, för att jag ska kunna ta till mig den nya kunskapen. Det kan också handla om muntlig kommunikation, som befinner sig i ett socialt sammanhang, men där stödet i kontexten ändå är litet. Att befinna sig i det här fältet kräver ett kunskapsrelaterat språk och längre meningar som ger större precision i vad man vill förmedla. Det kan till exempel handla om att be någon om hjälp att hämta något på en viss plats, utan att med gester eller bilder stötta språket. Vi behöver sträva efter att alla barn ska kunna hantera detta fält utifrån sin kunskapsnivå.

Cummins fyrfältare kan användas när man observerar sin egen praktik och för att i analysen få syn på vilka situationer som ställer vilka krav på barnen, och utifrån det förändra sin undervisning. Läs mer om Cummins fyrfältare i Mångfaldens förskola av Anniqa Sandell Ring, s 126 - 139.

Cummins fyrfältare.pdf

Fyrfältare är en modell som kan användas för analys utifrån två olika perspektiv som möts i fyra fält. Det blir en visuellt enkelt rutnät som gör det enkelt att se mönster och samband. I fyrfältaren finns en horisontell axel och en vertikal axel som båda representerar ett varsitt perspektiv. Det finns flera olika varianter av fyrfältare som kan användas som analysmodeller.

Fyrfältare för lekstöttning

Denna fyrfältare har utvecklats av den Italienska pedagogen Mariani med syfte att synliggöra pedagogens roll för barnets lärande. Här har vi valt ett fokus som syftar till att balansera stöd och utmaningar i arbetet med att utveckla barns lek mot ökad komplexitet.

På den horisontella axeln handlar det om graden av stöttning, där vi till höger har låg grad av stöttning och till vänster hög grad av stöttning. På den vertikala axeln handlar det om utmaning, där vi nertill har låg grad av utmaning och upptill har hög grad av utmaning. Den bygger på Vygotskijs modell för den proximala utvecklingszonen eller den möjliga utvecklingszonen.

Trygghetszonen

Låg grad av utmaning och hög grad av stöttning kallas också för Trygghetszonen. Här leker barnen lekar som de känner igen och som det finns ett stöd för genom till exempel gemensamma erfarenheter, miljö och material. Här finns barnens favoritsysselsättningar. Trygghetszonen kan ge vila och återkoppling men att befinna sig här allt för länge och allt för ofta gör att lekförmågorna inte utvecklas.

Uttråkningszonen

Låg grad av både stöttning och utmaning kallas också för Uttråkningszonen. När stöd och utmaning i form av till exempel miljö, material eller gemensamma upplevelser uteblir och barnet blir hänvisade till sig själva för sysselsättning, uppstår ofta rastöshet och barnen blir uttråkade. Leken övergår då lätt i maktkamper, retsamheter och bråk.

Frustrationszonen

Hög utmaning i kombination med låg stöttning skapar Frustrationszonen. Det kan handla om att andra barn leker på en mer komplex nivå som blir för svår för ett barn. Om det då inte finns pedagoger som ger ett adekvat stöd kommer leken att haverera. Det ger starka känslor som kan visa sig på olika sätt som till exempel med ilska eller att dra sig undan.

Utvecklingszonen

Hög utmaning och hög stöttning ger oss Utvecklingszonen. Det är den optimala zonen för utveckling och lärande. Det är hit vi strävar i vår stöttning. Vi befinner oss sällan i den här zonen i den utsträckning vi önskar, utan det är lätt hänt att vi ramlar ut. Vi måste ändå fortsätta att sträva hit och hela tiden undersöka vilket stöd och vilka utmaningar som tar vår barngrupp och varje enskilt barn till det här fältet.

Att stötta och utmana barnens lek är pedagogens roll. Fyrfältaren kan hjälpa till i ert arbete för att synliggöra hur ni utmanar och stöttar barnen i deras lärandeprocesser.

Några frågor att ställa sig:

• När befinner sig barnen i de olika zonerna? 
• Vilka effekter kan vi se i barnens beteenden, känslor och uttryck i respektive zon?
• Vilket stöd skulle barnen behöva för att hamna i utvecklingszonen?

Läs mer om fyrfältaren för lekstöttning i När leken inte fungerar av Margareta Öhman, s 178 - 183 eller i Mångfaldens förskola av Anniqa Sandell Ring, s 74-77.

Fyrfältare för lekstöttning.pdf

SWOT är en akronym för orden Strengths (styrkor), Weaknesses (svagheter), Opportunities (möjligheter) och Threats (hot). Det är en av de vanligaste analysmodellerna och finns beskriven på många ställen.

I den här fyrfältaren representerar den ena axeln positiva respektive negativa faktorer och den andra axeln interna respektive externa faktorer. Genom att strukturera upp olika faktorer i fälten för styrkor, svagheter, möjligheter och hot kan man sätta ord på utmaningar och synliggöra vad som påverkar eller kan komma att påverka vårt arbete.

SWOT används ofta för att göra en nulägesanalys av något och blir ett viktigt underlag för att prioritera åtgärder eller för att undersöka om en idé är genomförbar.

Förslag på genomförande

Utgå från ett tydligt fokus så alla vet vad ni ska undersöka. Låt var och en fundera tyst över vad som kännetecknar det ni valt att fokusera på. Antingen kan ni ta en ruta i taget eller så tänker ni kring alla direkt. Skriv på post-it.

Sortera in era lappar i respektive ruta. Hjälps åt att kategoriera och sätta ihop lappar som betyder samma sak.

Fundera över vad på era lappar som ni kan påverka och vad som ni bara måste hantera. Gör sedan en prioritering. Vad inom varje ruta är viktigast? Hur kan vi använda våra styrkor och möjligheter för att motverka svagheter och hot?

SWOT.pdf