Flera språk i förskolan

SKUA, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, är ett förhållningssätt som ska genomsyra hela förskolans verksamhet för att skapa de bästa förutsättningarna till lärande. Det är i grunden en demokratisk fråga som handlar om att ge alla möjlighet att använda alla sina språkliga resurser för att främja social gemenskap och utbildning.

Förhållningssättet SKUA utgår från nyckelbegreppet stöttning, höga förväntningar, interaktion samt vardgasspråk och kunskapsrelaterat språk. SKUA är extra viktigt för barn med svenska som andraspråk men det är en fördel för alla barn.

5 minuter om SKUA

I filmen förklarar Lina Jakobsson begreppet Språk- och kunskasutvecklande arbetssätt. 

Flerspråkighet i förskolan - skolverket

"I förskolan möts människor från olika kulturer som talar olika språk. Med rätt stöttning kan de flerspråkiga barnen utveckla både sitt modersmål och svenskan." Så skriver skolverket på sin sida för att introducera flerspråkighet i förskolan. På sidan följer sedan flera filmer, text och reflektionsfrågor att arbeta vidare med.

Flerspråkighet i förskolan  

Det scaffoldingstöttande arbetssättet har fått sitt namn efter engelskans ord för byggnadsställning. Genom att pedagogen bygger mentala byggnadsställningar stöttas barnet till sin proximala utvecklingsnivå och får de bästa förutsättningarna för lärande.

Gunilla Vigert beskriver i filmen ett scaffoldingsstöttande föråhllningssätt. Filmen är 7 minuter.

Reflektionsfrågor

• Hur gör ni för att stötta barnen i er undervisning? Ge exempel.
• Hur skulle ni kunna göra på fler sätt?
• Vilken kunskap behöver ni om barnen för att kunna ge relevant stöttning?

Externa länkar

Stöttande miljö bäst för barnen - Förskoletidningen

Interaktion är ett betydelsefullt begrepp inom SKUA, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Det är en viktig förutsättning för barns sociala, språkliga, emotionella och kognitiva utveckling.

I filmen berättar Malin Sundelin om vikten av interaktion och ger exempel på detta. Filmen är 11 minuter.

Reflektionsfrågor

• Vilken typ av frågor ställer du/ni till barnen?
• Hur ger du/ni respons på det barnen berättar?
• På vilket sätt kan du/ni stötta barnen språkligt i kommunikation?
• Ger du/ni barnen möjlighet till både dialogisk interaktion och monologiskt berättande?

Vardagsspråk och kunskapsrelaterat språk är viktiga begrepp inom SKUA, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Språk är en viktig förutsättning för kunskapsutveckling. I denna film får du veta mer om detta.

Vardagsspråk och kunskapsrelaterat språk

I filmen berättar Malin Sundelin om vikten av att barnen både får utveckla ett vardagsspråk och ett kunskapsrelaterat språk. Filmen är 8 minuter.

Reflektionsfrågor

• Hur använder ni er kunskap om barnens tidigare erfarenheter och språkanvändning då ni planerar för undervisning?
• Hur gör ni för att barnen ska få möta och lära både ett vardagsspråk och ett kunskapsrelaterat språk?

Transspråkande är ett ganska nytt sätt att se på språkande. När vi transspråkar flätar vi samman alla våra språk och uttryckssätt i syfte att förstå och göra oss förstådda. Hur vår "språkväv" ser ut beror på vem som deltar i kommunikationen.

I filmen berättar Gunilla Vigert och en rad pedagoger från förskolor i Norrtälje om transspråkande och ger exempel från förskolorna. Filmen är 12 minuter.

Reflektionsfrågor:

• Hur ser det ut när ni transspråkar?

• Vad ser ni för vinster med att transspråka?

• Hur arbetar ni för att stödja barnen när de möter nya begrepp?

• Hur arbetar ni med förförståelse?

• I vilka sammanhang får era flespråkiga barn möta andra som talar samma språk?

Nationellt centrum för svenska som andraspråk

"Translanguaging, översatt till transspråkande, handlar om både hur flerspråkiga talare använder sina olika språk i vardagen och hur lärare och elever kan använda flerspråkighet som en resurs i klassrummet. Kärnan är att medvetet växla mellan elevernas olika språk i undervisningen." Så inleder Nationellt centrum för svenska som andraspråk sin beskrivning av transspråkande. På sidan hittar ni mer information och flera korta filmer kopplade till transspråkande.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk

Transspråkandets villkor i en supermångfaldig förskola

Ylva Novosel har skrivit en doktorsavhandling där hon undersöker hur barn i förskolan transspråkar samt vilka villkor som uppmuntrar eller hindrar transspråkande.

Transspråkandets villkor i en supermångfaldig förskola

Cirkelmodellen är en arbetsmetod inom genrepedagogiken som ofta används i ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Det handlar om ett strukturerat sätt arbeta med olika typer av text. I förskolan kan vi genom ett sådant arbetssätt ge barnen god förförståelse kring texters uppbyggnad.

Gunilla Vigert beskriver hur cirkelmodellen kan användas i förskolan. Filmen är 10 minuter. 

Reflektionsfrågor

• Arbetar ni redan nu med cirkelmodellen? Ge exempel.
• Hur skulle ni kunna använda er av cirkelmodellen i er undervisning?
• Vad skulle det tillföra er undervisning att arbeta utifrån cirkelmodellen?

Högläsning är viktigt för barnens språk- och kunskapsutveckling. Förskolan har ett kompensatoriskt uppdrag att överbygga de språkliga förutsättningar barnen har med sig från hemmet. Vi behöver därför planera för medveten och aktiv högläsning med barnen.

Dialogisk högläsning

Reflektionsfrågor

• Vad har ni för syfte med högläsning? Ser det olika ut i olika sammanhang?
• Hur gör ni när ni upptäcker barn som inte är delaktiga i högläsningen?
• Hur planerar ni högläsning för de barn som ni identifierat är i behov av extra mycket stöttning i sin språk- och kunskapsutveckling?

Körsbäret inspirerar till högläsning

Att läsa en bok kan göras på många olika sätt. För att inspirera alla barn till läsning är det bra med omväxling, att göra olika. Linn Pettersson på Körsbärets förskola inspirerar oss i denna film till fler sätt att läsa.

För att vi ska kunna stimulera barnets språkutveckling och samtidigt ta utgångspunkt i barnets intressen, kunnande och tidigare erfarenheter behöver vi starta med en dialog, tillsammans med barnets vårdnadshavare, där vi får en större helhetsbild av barnet.

I filmen beskriver Lina Jakobbson hur man kan arbeta med kartläggning av barnens intressen, erfarenheter och språk. Filmen är 8 minuter.

Reflektionsfrågor

• Hur gör ni för att kartlägga barnens erfarenheter och språkanvändning?
• Hur använder ni er kartläggning i vidare planering och undervisning?
• Hur följer ni upp det under hela förskoletiden?
• Vilket motstånd stöter ni på kring att kartlägga barnens språk?
• Hur hanterar ni/skulle ni kunna hantera det?

Kartläggning språkdomäner i förskolan.pdf

Vad är skillnaden på TAKK och teckenspråk? Vem behöver vad och varför? Vad säger forskningen om det?

I denna 13 minuter långa film svarar Gunilla Vigert på frågorna ovan utifrån en forskningsöversikt av Carin Roos, professor i specialpedagogik. Samma information finns både i ljud och bild.

Reflektionsfrågor

• Hur använder ni tecken i er förskola?
• Varför använder ni tecken?
• Har ni barn som är beroende av tecken för sin kommunikation? Av vilken orsak?
• Har ni barn som behöver svenskt teckenspråk? Hur får de tillgång till detta språk?
• I vilka situationer stödtecknar du?
• Hur väljer du ut vilka ord du visualiserar med tecken?
• När använder barnen tecken?

Teckenspråk och tecken som stöd i förskolan - Skolverket

"I läroplanen för förskolan (Lpfö 18, Skolverket, 2018) finns formuleringar som
förskolans personal och dess rektor har att omsätta i praktiken. I den här artikeln
behandlas det som gäller teckenspråk i förskolan." Så inleds en text av Carin Roos som finns på Skolverkets hemsida.

Teckenspråk och tecken som stöd i förskolan

Utforska TAKK som specialpedagogiskt hjälpmedel i förskolans undervisning

"Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation – TAKK – har blivit ett allt vanligare verktyg i det språkutvecklande arbetet i förskolan. Linda Pallas forskning ger insyn i hur yrkesverksamma beskriver användningen av TAKK i förskolans undervisning och belyser de didaktiska aspekterna av TAKK-användningen." Texten är inledningen på Skolverkets artikel om TAKK.

Utforska TAKK som specialpedagogiskt hjälpmedel i förskolans undervisning

Studie om TAKK i förskolan med flerspråkiga barn

"Även om TAKK och bildstöd har blivit en allt vanligare del i det språkutvecklande arbetet i både förskolan och grundskolan är det inte givet att det är ett stöd för barn och elever som utvecklar svenskan som ett andraspråk. Vi behöver tänka kritiskt kring hur det används och låta de didaktiska frågorna styra." Karolina Larsson forskar om förskolors språkmiljöer och flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan.

Studie om TAKK i förskolan med flerspråkiga barn

Många av er har uttryckt att bokcirklar är ett utmärkt sätt att på förskolan möta och bearbeta ny litteratur tillsammans med sina kollegor. Här bidrar vi med förslag på upplägg till bokcirklar kring Mångfaldens förskola av Anniqa Sandell Ring.

Bokcirklar på den egna förskolan

Ni ansvarar för valet av fokusområde och genomförandet av bokcirkeln tillsammans med er pedagogiska ledare. Vi erbjuder förslag på upplägg med uppdrag och reflektionsfrågor utifrån olika delar av boken.

Spegla teorin i praktiken

I vårt upplägg kombineras läsandet och reflektionen över texten med uppdrag att genomföra i sin egen barngrupp. Det kan handla om att observera, dokumentera eller förändra. Syftet är att synliggöra sin egen praktik, koppla den till teori, analysera och reflektera för att sedan förändra och vidareutveckla sina arbetsprocesser.

Boken

Bokcirkeln utgår från boken Mångfaldens förskola av Anniqa Sandell Ring, vilken belyser flerspråkighet, interkulturalitet och SKUA ur många olika aspekter.

Varje deltagare bör ha tillgång till en bok att kunna läsa i lugn och ro. Förskolan ansvarar själv för att tillhandahålla böcker. Förskolan ansvarar också själv för att utse en bokcirkelledare.

Välj modul som passar era behov

Våra bokcirkelupplägg är gjorda i moduler som baseras på olika delar av boken. Syftet är att ni ska kunna välja det som känns mest angeläget för er just nu.

Den första modulen heter Grundläggande kunskaper om SKUA, Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Har alla inte redan grundläggande kunskaper om SKUA, så rekommmenderar vi att man börjar med den. Den är planerad till fyra träffar. Övriga moduler kan användas i valfri följd. De är planerade för två till tre träffar.

Hur mycket tid tar det?

Vi rekommenderar att ni avsätter två timmar till varje bokcirkelträff. Om ni inte kan avsätta två timmar per tillfälle kan ni istället dela upp upplägget för en träff på två tillfällen. Det är fritt fram att ändra i upplägget så att det passar er.

Deltagarna kommer även behöva lägga ca 30 min - 1 timme på förberedelser inför varje tillfälle. 

Respons

Var våra bokcirkelunderlag till hjälp för er? Efter avslutad bokcirkel ber vi den som fungerat som bokcirkelledare att svara på några frågor för att ge oss feedback på upplägget. Länk till det formuläret finns sist i varje dokument.

Våra bokcirklar

1. Grundläggande kunskaper i SKUA.pdf

2. Likvärdig förskola.pdf

3. Flerspråkig utveckling.pdf

4. Andraspråksutveckling.pdf

5. Kommunikativ kompetens i ett andraspråksperspektiv.pdf

6. Exceptionellt språkmedvetna pedagoger.pdf

7. Dialogiskt litteracitetsarbete.pdf