Ordlista

Ordlista

Andraspråk TAL

Ett andraspråk är ett språk som en individ lär sig efter det att hen redan har lärt sig ett eller flera förstaspråk/modersmål. Ett andraspråk lär man sig alltid naturligt i en miljö där det språket talas. Det kan jämföras med begreppet främmande språk som används när man lär sig ett nytt språk genom undervisning utan att vara i en miljö där språket används. 

Cirkelmodellen TAL

Cirkelmodellen är en modell för hur man kan arbeta strukturerat med läs- och skrivundervisning. Den är indelad i fyra faser: 

1. Bygg upp kunskap om ämnesområdet 

1. Studera texter gemensamt 

1. Skriv en gemensam text 

1. Skriva individuell text 

Modellen används mycket i skolan men fungerar även att använda i förskola, fast då kanske främst i ett muntligt berättande.  

Flerspråkiga barn/elever TAL

Med flerspråkiga barn/elever menar man de som har ett annat eller flera andra modersmål än svenska. Förut var det vanligt att man använde begreppet tvåspråkiga barn/elever men då det är relativt vanligt att man kan ha mer än ett språk utöver svenskan väljer man nu oftast begreppet flerspråkiga barn/elever. 

Flerstämmighet TAL

Flerstämmighet innebär att alla barn/elever är språkligt aktiva i undervisningen. Det vill säga att alla får möjlighet att delta i kommunikationen oavsett på vilket språk eller på vilka andra sätt de uttrycker sig.  

Fonologisk medvetenhet TAL

Fonem betyder ljud och fonologisk medvetenhet betyder att man kan koppla ihop ljud och bokstav (grafem). Det vill säga att man känner igen språkljuden och kan koppla dem till bokstäver. 

Främmande språk TAL

Ett främmande språk är ett språk som du lär dig utan att vara i en miljö där språket talas. Exempelvis kan man lära sig spanska som främmande språk i skolan eller på en kurs i spanska. 

Förstaspråk TAL

Förstaspråk eller modersmål är det språk som en person först lär sig tala som barn. En person kan ha flera förstaspråk om hen lärt sig flera språk samtidigt, exempelvis om föräldrarna talar olika språk. 

Genre TAL

Genre kan översättas med stil. Vi har t.ex. olika genrer inom musik och film, men vi har också olika genre inom texter. I förskolan arbetar vi exempelvis med sagor, faktatexter, recept, berättelser och beskrivningar.

Genrepedagogik TAL

Varje genre har ett specifikt syfte. En instruktion vill att vi ska förstå hur vi ska göra, en komedi vill roa etc. En genre har också en viss struktur som vi undervisar om för att barn/elever lättare ska känna igen genren och därmed lättare förstå den text de möter. Genrepedagogik uppmuntrar oss att systematiskt använda denna kunskap i vår undervisning. 

Halvspråkighet TAL

Halvspråkighet är ett förlegat begrepp som tidigare användes för att beskriva att tvåspråkiga personer inte behärskade något av sina språk. Detta visade sig dock vara en missuppfattning, en myt, som inte alls hade grund i någon forskning.  

Identitet TAL

Vem du är, ditt namn, var du kommer ifrån och din familj kan vara delar av din identitet. Det kan också vara en känsla av att man tillhör en viss grupp människor. Identitet är något som förändras över tid beroende på de grupper man ingår i. 

Inferenser TAL

Inferens handlar om att förstå texten man läser. När man gör inferenser ”läser man mellan raderna” dvs förstår underliggande budskap i en berättelse. 

Interkulturell TAL

I en interkulturell förskola får många kulturer mötas och förståelse skapas mellan kulturerna. Det är just mötet mellan kulturerna som är det centrala. Begreppet kan jämföras med det mer begränsade begreppet mångkulturell.

Kognitiv utveckling TAL

Kognitiv utveckling handlar om hur tänkandet förändras och hur kunskap utvecklas i hjärnan. 

Kodväxling TAL

Kodväxling innebär att en person som använder flera språk ibland byter språk mitt i ett samtal eller en mening. Detta behöver inte betyda att personen har brister i något av språken utan är ett naturligt sätt att använda sina språk. 

Kontext TAL

Kontext betyder sammanhang. Om barnet t.ex. har stöd av kontexten när hen förstår nya ord betyder det att sammanhanget hjälper barnet att lista ut vad ordet betyder. 

Kunskapsrelaterat språk TAL

Det kunskapsrelaterade språket växer fram i processer där barnen får utforska, benämna och skapa mening. Det kunskapsrelaterade språket är ofta abstrakt, det generaliserar och kategoriserar och det behövs för att man ska kunna argumentera och reflektera.  I litteraturen kallas det ofta skolspråk.

Litteracitet TAL

Litteracitet är ett begrepp vi lånat från engelskan. Det betyder läs- och skrivkunnighet. 

Lässtrategier TAL

För att bli en läsare behöver barnen utveckla lässtrategier dvs knep som gör att man lättare kan förstå texten/berättelsen. Det kan t.ex. handla om att förutspå, fråga, reda ut, sammanfatta och koppla ihop. 

Modersmål TAL

Modersmål eller förstaspråk är det språk som en person först lär sig tala som barn. En person kan ha flera modersmål om hen lärt sig flera språk samtidigt, exempelvis om föräldrarna talar olika språk. 

Mångkulturell TAL

I en mångkulturell förskola finns det personer som kommer från olika kulturer. Det säger dock ingenting om huruvida man tar till vara detta. 

Nyanländ TAL

I skollagen (SFS 2010:800 3 kap. 12A§) definierar man nyanländ som barn från sex år och uppåt. Det innebär att förskolebarn inte omfattas av begreppet i lagens mening. Att uppmärksamma yngre barn som kommit till Sverige och är nya i det svenska språket och den svenska kulturen är dock en viktig del även i förskolans uppdrag. I boken Nyanlända i förskolan av Maria Wångersjö (2017 s. 21 - 23) beskriver man hur två projekt kring förskolebarn i nyanlända familjer istället har valt att utgå från barnens familjers perspektiv i sina tolkningar av begreppet nyanländ. För att förskolan ska bli ”den landningsbana” de nyanlända barnen behöver känns det adekvat med ett sådant fokus i förskolans verksamhet.  

Nyckelkompetenser TAL

EU och OECD tog 2005 fram 8 nyckelkompetenser som är viktiga för att människor aktivt ska kunna delta i olika sammanhang i ett modernt samhälle: 

1. Kommunikation på modersmålet,  
2. Kommunikation på främmande språk,  
3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens, 
4. Digital kompetens,  
5. Lära att lära, 
6. Social och medborgerlig kompetens, 
7. Initiativförmåga och företagaranda, 
8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. 

Skolspråk TAL

Skolspråket lär man sig aktivt i sammanhang där man pratar om olika ämnen. I förskolan kallar vi det ofta kunskapsrelaterat språk. Skolspråket är skapats av forskare och andra som är aktiva inom olika ämnesfält och gör att vi kan prata om saker på ett mer specifikt sätt. Skolspråket växer fram i processer där barnen får utforska, benämna och skapa mening. 

Skolspråket är ofta abstrakt, det generaliserar och kategoriserar och det behövs för att man ska kunna argumentera och reflektera. För flerspråkiga barn tar det ofta mellan 6-8 år att lära sig ett nytt skolspråk. 

SKUA TAL

Förkortningen SKUA står för Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Vi använder begreppet när vi pratar om hur man på ett medvetet sätt arbetar för att både stödja barns språkutveckling och deras kunskapsutveckling. Kristina Ahldén Från Nationellt centrum för svenska som andraspråk beskriver det utförligare i sin film: 

Vad innebär ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Språkdomän TAL

En språkdomän är ett sammanhang där en person använder ett språk. Man kan även prata om tre olika språkdomäner. En vardagsdomän där man använder språk i vardagen med familj, vänner och andra som man har i sin närhet. En specialiserad domän där man använder språket kring ett specifikt ämne. Och till sist En reflexiv domän där man använder språket för att reflektera och kritiskt granska. I förskolan använder vi begreppet när vi pratar om kartläggning av barns språkanvändning. 

Språklig medvetenhet TAL

Att ha en språklig medvetenhet innebär att man kan skilja på ordets betydelse och ordets form. Barn som är språkligt medvetna funderar inte bara i innebörden av det som sägs utan även över språkets struktur och form. 

Transspråkande  TAL

Forskaren Garcia definierar begreppet transspråkande som ”de mångfaldiga och mångfacetterade språkliga händelser som flerspråkiga individer ingår i för att skapa mening i sin flerspråkiga tillvaro.” 

Med vardagligare språk kan man förklara det som att man använder alla sina språk växelvis för att kommunicera och förstå sin omvärld. Det viktiga är att kommunikationen flyter oavsett vilka språkliga resurser som används. I förskolan kan det innebära att vi lyfter in ord och uttryck från olika språk i våra samtal men också att vi använder kroppsspråk, tecken, bilder och andra sätt att kommunicera. 

Källa bl.a. Garcia. 2009 s. 45. 

Vardagsspråk TAL

Vardagsspråket utvecklas muntligt och spontant i de vardagliga sammanhang barnet ingår. Barnet lär sig vardagsspråket genom att smaka, titta, känna, leka, härma och prova ord tillsammans med familjen och andra de träffar. För flerspråkiga barn tar det ofta 1 - 2 år att lära sig ett nytt vardagsspråk.