Gå till innehåll Hoppa till navigeringen Gå till nyhetsarkiv Gå till söksida Gå till kontaktsida

Radhusprojekt

Räddningstjänsten Norrtälje kommun driver sedan 2014 ett radhusprojekt i kommunen. Syftet med projektet är att förebygga bränder och reducera konsekvenserna vid en brand.

Flera räddningstjänster runt om i landet har valt att inleda en inventering av radhusbestånden då konsekvenserna vid radhusbränder är så pass allvarliga och kostsamma. Uppstår en brand i en radhuslänga drabbas i regel inte bara lägenheten där branden startade, utan hela radhuslängan drabbas. Radhusbränderna blir förödande för den enskilde och kostsamma både för den som blir drabbad och för samhället.

Uppsala brandförsvar har efter deras inventering förelagt ett radhusområde om att åtgärda de brister som upptäckts. Föreläggandet överklagades, men brandförsvaret fick rätt i samtliga prövande instanser.
Kammarrättens dom i rättsfallet

Projektet

Definitionen som har använts inom projektet är ”småhus som ingår i en grupp bestående av minst tre hus som är direkt sammanbyggda med varandra i en rad” (Terminologicentrum TNC, 1994). Även andra intressanta fastighetslösningar har inkluderats om fastigheterna delar vindsutrymme eller är sammanbyggda på liknande sätt.

I radhuslängorna har stickprovskontroller utförts. Vid besöken har vindens konstruktion bedömts utifrån fem kriterier;

  1. Ventilerad takfot utan tätningar
  2. Träfackverk med spikplåt samt lätt vindsbjälklag
  3. Bristfällig avskiljning på vinden
  4. Otäta, stora genomföringar i avskiljande väggar
  5. Avskiljande vägg ej direkt mot råspont

Kriterierna resulterade i fyra nivåer; tillfredsställande, bristfälligt, dåligt och okänt brandskydd.

Informationsmöten

I november 2015 hölls åtta stycken informationsmöten på fyra orter i kommunen. Till mötena bjöds främst fastighetsägare med konstaterade brister in. Ett 80-tal fastighetsägare anslöt sig till mötena. Under mötet visades en presentation som behandlade projektet, uppmärksammade brister, typlösningar för bristerna samt en generell arbetsprocess vid utförandet av åtgärderna. Presentationen "Presentation från informationsmöte" går att hämta hem i pdf-format längre ned på sidan.

Om du missade informationsmötet, tag gärna kontakt med grannarna i ditt område och hör om någon deltog. Kontakta annars räddningstjänsten för en summering av mötet samt för att få återkoppling på din fastighet.

Uppmärksammade brister

De vanligaste bristerna som uppmärksammades vid besöken var ventilerad takfot, träfackverk med spikplåt och lätt vindsbjälklag samt vindsavskiljande vägg saknades eller var bristfällig.

Den vänstra bilden visar den ventilerade takfoten utifrån. Bilden till höger visar en ventilerad takfot intill en vindsavskiljande vägg. Branden kan här ta sig ut via takfoten och sedan in via takfoten på andra sidan av den avskiljande väggen. 

ventilerade takfot utifrån

ventilerad takfot intill en vindsavskiljande vägg

I bilden nedan ses ett uppsågat hål i en vindsavskiljande vägg. Den avskiljande väggen är då bristfällig och uppfyller inte sin funktion att förhindra brandspridning. 

Bilden visar ett uppsågat hål i en vindavskiljande vägg

Typlösningar för uppmärksammade brister

Täta ventilerad takfot

För att inte riskera fukt- och mögelskador på vinden tätas den ventilerade takfoten en meter på vardera sida om den avskiljande väggen. Takfoten tätas i syfte att förhindra brandspridning till intilliggande vindsutrymme. Täta genom att sätta fast en väderbeständig och obrännbar skiva eller genom att sätta fast brädor, likt lockläkt, utifrån.

Täta genomföringar

Glipor större än fem millimeter ska tätas med brandklassad tätningsmassa för att förhindra brandspridning mellan vindsutrymmena.

Avskiljande vägg

Syftet med de avskiljande väggarna på vinden är att förhindra att branden sprider sig över hela radhuslängan. Väggarna ska uppfylla EI30, det vill säga 30 minuters avskiljande förmåga mot brand. Den typlösning som räddningstjänsten rekommenderar är uppbyggd av

  • Trä- alternativt stålreglar, 45 x70 millimeter
  • Mineralullsisolering 70 millimeter
  • Två stycken gipsskivor, 13 millimeter

En bild på en förklaring på avskiljande vägg

Förstärkning av avskiljande vägg

Består innertaket av träfiberskivor eller plastfolie är denna åtgärd aktuell. Vid händelse av brand bågnar träfiberskivorna och plastfolien smälter. Branden kan då sprida sig via bärläkten till angränsande vindsutrymme. Täta mellan bärläkten ovanför den avskiljande väggen med exempelvis träklossar av samma dimension som bärläkten.

Bild visar en förklaring på förstärkning av avskiljande vägg

Dokumentation

För att räddningstjänsten ska kunna uppdatera inventeringen ska en dokumentation över åtgärderna skickas in. Dokumentationen ska innehålla:

  • Aktuella åtgärder och en beskrivning av vilket sätt de utförts på
  • Fotografier på åtgärderna
  • Fastighetsbeteckning och adress
  • Kontaktuppgifter till fastighetsägare
  • Intyg, en signatur, av fastighetsägaren att åtgärderna är utförda fackmannamässigt

Längre ned på sidan kan du hämta hem ett exempel på dokumentation, ”Dokumentation – Exempel” i pdf-format.

Skicka in dokumentationen med brev eller e-post.

Postadress: Box 802, 761 28 Norrtälje

E-post: registrator.raddning@norrtalje.se

Anmälningspliktigt enligt plan- och bygglagen

Uppförande av avskiljande väggar är en åtgärd som är anmälningspliktig enligt plan- och bygglagen. Det innebär att en anmälan ska skickas in till bygg- och miljökontoret. Blankett för anmälan finns på webben och i receptionen på kommunhuset.

Anmälan enligt plan och bygglagen

Förstärkning av redan befintlig vägg samt tätning av takfot och genomföringar är åtgärder som inte är anmälningspliktiga.

Åtkomst av rökkanal vid brandskyddskontroll

Om du har en braskamin eller öppen spis hemma där åtkomst till rökkanal för okulär besiktning på vinden sker genom lucka i gaveln på huset är det viktigt att åtkomsten inte byggs bort vid uppförande av ny avskiljande vägg. Det kan därför vara aktuellt att antingen installera taklucka i mellanbjälklaget till din bostad eller installera lucka i den avskiljande väggen. Tänk på att dessa installationer ska ha samma brandskyddsklass som väggen eller bjälklaget (till exempel EI 30).

Utförande av åtgärder

Åtgärdsprocessen ser olika ut beroende på om åtgärden är anmälningspliktig eller inte. Nedan redovisas två överskådliga processer att följa vid utförande av åtgärderna.

 Anmälningspliktig åtgärd:

  • Skicka in anmälan till bygg- och miljökontoret
  • Vid beviljat startbesked – påbörja åtgärderna
  • Utför åtgärderna fackmannamässigt
  • Dokumentera åtgärderna
  • Ansök om slutbesked hos bygg- och miljökontoret
  • Skicka in dokumentationen till räddningstjänsten

 Icke anmälningspliktig åtgärd

  • Utför åtgärderna fackmannamässigt
  • Dokumentera åtgärderna
  • Skicka in dokumentationen till räddningstjänsten
Senast ändrad: 2023-01-23