Norrtalje.se
På fredagen den 8 januari beslutade Regeringen om en förordningsändring som från och med måndag den 11 januari gör det möjligt för grundskolor att använda fjärr- eller distansundervisning i högstadiet för att undvika trängsel i skolans lokaler eller i kollektivtrafiken.
Med implementerade system och rutiner som blivit förfinade med tiden tycker Johan Kant, verksamhetschef för grundskolan, Barn- och utbildningsförvaltningen i Norrtälje kommun, att de är väl förberedda på Regeringens förhållningsregler.
— Jag känner mig trygg i att personalen och eleverna har rutiner för att minska trängseln i skolmiljön och därmed minska smittspridning, säger han.
Varje morgon rapporterar företrädare för alla instanser i skolorganisationen om personal- och elevfrånvaro, om några sitter i familjekarantän, vilka åtgärder som vidtagits och eventuell smittspårning.
Vad skulle kunna leda till beslut om fjärr-och distansundervisning vid högstadiet i Norrtälje kommun?
— Det är just om vi inte kan följa Regeringens krav på att minska trängseln i kollektivtrafiken eller i skolmiljön. Det är värt att poängtera att detta är ett lagkrav och det är inget för oss fritt val. Om vi ska börja med fjärr- och distansundervisning behöver vi motivera beslutet noga och göra en utökad riskanalys med skyddsombud. Vi får dagligen göra en bedömning från de kriterier som är uppställda, säger han.
Att bedöma om kollektivtrafiken är en risk kan vara svårt men där pågår en diskussion med en kontaktperson från SL.
— Om det informeras om trängsel i kollektivtrafiken och det anses riskabelt för eleverna att ta sig till skolan måste vi göra en utökad riskanalys. Men skolan startar på måndag och då får lärarna höra med eleverna hur de upplevde resan dit. Den finns ju andra lösningar än distansundervisning som man kan ta till i första hand, säger Kant.
Johan Kant är väl medveten om de utmaningar som finns med att förhindra och motverka trängsel i skolmiljöer som kan ha stora klasser med många elever, men tycker att skolpersonalens åtgärder har varit utmärkta.
— Jag upplever det som att det gått väldigt bra under hela hösten och vi har kunnat förfina rutiner så de blivit mer hållbara. Eleverna umgås klassvis. I matsalen äter de klassvis ihop och på raster om flera klasser har rast samtidigt finns det markerade zoner där klasserna får vara. Det finns även utstationerad handsprit och tydliga rutiner kring hygien. För hämtning och lämning på fritids har vi riktlinjer och skyltning på flera språk, avslutar han.