Gå till innehåll Hoppa till snabblänkar Gå till nyhetsarkiv Gå till Om webbplatsen Gå till söksida Gå till kontaktsida

Att använda din eldstad

Hur mycket du eldar i din eldstad måste följa den typ av eldstad du har. Eldar du för trivseleldning eller för uppvärmning?

Eldar du för uppvärmning eller trivsel?

En braskamin är främst till för trivsel, att använda den för uppvärmning kan medföra en stor brandrisk. 

Norrtälje kommuns definition på trivseleldning är två gånger per vecka, högst fyra timmar per tillfälle och inte alls under sommaren.

Vill du elda mer än för trivseleldning behöver du en eldstad som är dimensionerad för uppvärmning. Du behöver då en tyngre eldstad med mycket stenmaterial som kan lagra och avge värme länge.

Läs mer om hur du eldar säkert hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB): 
Elda i kamin och andra eldstäder (msb.se)

Bränslehantering

Vedens kvalitet och fukthalt är avgörande för att uppnå en bra förbränning där vedens energi ger värme till rummet och du upprätthåller ett bra brandskydd.

Med en fuktmätare kan du hålla koll på att veden har en bra fuktighet.

Veden ska vara lagom torr. Alltför torr ved brinner för snabbt och kan orsaka för höga temperaturer i skorsten och hinner inte heller delge värmen lika bra till rummet.

Om veden är för fuktig går det åt energi för att koka bort vattnet och mindre värme går till rummet. Fuktig ved ger en dålig förbränning med sot och tjära som fastnar på skorstensväggarna som sedan kan antända och starta en soteld. Dålig förbränning ger även större utsläpp av partiklar och försämrar miljön.

En lagom fukthalt på veden är 16–20 %. Denna fukthalt får veden om den först lagras kapad och klar utomhus luftigt och skyddat från regn i minst ett år, för att sedan hållas inomhus i några veckor innan användning.

Nyhuggen ved innehåller ca 50 % fukt vilket ger en dålig förbränning som ökar risken för soteld och ger en dålig värme till rummet. Om ved lagras för länge inomhus sjunker fukthalten mot 10 % vilket ger en för snabb förbränning och även där en sämre värme till rummet.

Goda råd om vedhantering finns kan du också läsa på Brandskyddsföreningens webbplats.

Vedeldning  (brandskyddsforeningen.se)

Askhantering

En vanlig brandorsak är aska från vedeldning som inte har slocknat helt och placerats på verandan eller altanen. Tänk på att aska kan innehålla glödrester länge. Även om eldning skedde för flera dagar sedan kan askan innehålla glödrester. Om glöden sedan får syre kan den antända och starta en eld i askkärlet och det ska därför ha ett tättslutande lock.

Förvara aska och sotrester i ett obrännbart kärl, exempelvis en plåthink, med tättslutande lock på obrännbart underlag t.ex. sten eller betong.

Tjära

Det är när tjäran i skorstenen antänds som det startar en soteld. Det är därför ytterst viktig att elda rätt och förebygga tjära. Om tjäran ändå bildas är det viktigt att du ser till att den tas bort så fort som möjligt. Tjära bildas vid dålig förbränning av bränslet. Dålig förbränning kan förhindras genom att elda rätt. Eldar du med ved med en bra fukthalt på ca 16–20 % och med tillräckligt mycket förbränningsluft bör du få till en bra förbränning.

Tjäran är väldigt energirik och har en låg antändningstemperatur. Tjäran brinner kraftigt och elden kan starta redan vid låga temperaturer i skorstenen. En soteld brinner häftigt och driver upp temperaturen till närmare 1300 grader i skorstenen. Skorstenar är dimensionerande för ca 450 grader.

Märker du eller misstänker du att du har tjära i skorstenen införskaffa tjärborttagningsmedel eller avsotningsmedel för att bekämpa risken för soteld. Det finns att köpa i byggvaruhandeln. Det är alltid bättre att åtgärda problem med tjärbildning tidigt, innan tjäran satt sig för hårt. Användandet av ett tjärborttagningsmedel är enkelt, instruktioner följer med.

Är du osäker på om du har fått bukt med tjäran kan du alltid kontakta en sotare som kan kontrollera och hjälpa er med specialverktyg att ta bort all tjära. Tjära i skorstenar tas inte bort med vanliga sotningsredskap utan måste mekaniskt tas bort med specialverktyg.

Miljö

De allmänna hänsynsreglerna i Miljöbalkens 2 kapitel innebär att den som eldar med ved själv har ansvar för att utsläppet av luftföroreningar blir så litet som möjligt.

Hur du eldar påverkar dina grannar. Det är särskilt viktigt i planlagda och andra tätbebyggda områden att elda med omsorg. Den som inte visar tillräcklig hänsyn så att grannarna störs kan bygg- och miljökontoret begränsa eller helt förbjuda eldning. All eldning med avfall som exempelvis plast, målat eller tryckimpregnerat virke, spånskivor eller liknande är förbjudet.

Eldstaden ska vara miljögodkänd vilket betyder att den ska uppfylla krav på utsläpp i Boverkets byggregler.

Det minsta utsläppet av partiklar får du om du har en bra förbränning och alla partiklar förbränns. Ju ljusare röken ur skorsten är desto bättre är förbränningen.

Hur god förbränningen blir beror dels på eldstadens konstruktion och ditt eldningssätt. Att elda enligt tillverkarens instruktioner eller enligt tipsen ovan och ha en modern miljögodkänd eldstad med god förbränningsteknik är de bästa förutsättningarna för en bra förbränning, hög värmeutveckling till rummet, ett bra brandskydd och en liten påverkan på utomhusmiljön.

Ved och pellets är förnybara energikällor som ingår i det naturliga kretsloppet och de tillför inte någon ökning av koldioxid till atmosfären och bidrar alltså inte till växthuseffekten. Med en miljögodkänd eldstad som eldas rätt är uppvärmning med förnyelsebara bränslen som ved eller pellets ett miljövänligt alternativ. 

Senast ändrad: 2024-03-21