Fler bilder från Norrtälje

Vi använder oss av cookies för att göra din upplevelse bättre. Läs mer om cookies.  

Gå till innehåll Hoppa till navigeringen Gå till nyhetsarkiv Gå till söksida Gå till kontaktsida

Use Google to translate the website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Vanliga ord och begrepp

Nedan följer ett litet lexikon över vanliga begrepp som på något sätt har med asylsökande eller nyanlända att göra. Om du specifikt vill se vad kommunen har för ansvar avseende nyanlända och ensamkommande flyktingbarn kan du klicka på respektive rubrik på höger sida.

Ankomstkommun

När en ensamkommande asylsökande anländer till Sverige, erbjuds hen ett tillfälligt boende i den kommun där hen först kommer i kontakt med en svensk myndighet. Kommunen blir då ankomstkommun och ansvarar bland annat för att ordna boende i avvaktan på att Migrationsverket ska anvisa hen vidare till en anvisningskommun.

Ankomstboende

Det första boende den asylsökande kommer till är ett ankomstboende. Där stannar hen en kort tid, vanligen en till sju dagar tills ansökan är registrerad på Migrationsverket. Alla som söker asyl i Sverige har under tiden ansökan handläggs rätt att ordna eget boende eller få hjälp av Migrationsverket att ordna ett.

Anvisningskommun

Betyder en kommun som tar emot en nyanländ efter hen fått uppehållstillstånd och som blivit anvisad till kommunen av Migrationsverket. Gällande ensamkommande barn kan Migrationsverket anvisa både ensankommande som är asylsökande och ensamkommande som har uppehållstillstånd.

Arbetstillstånd (AT)

För att få arbetstillstånd måste personen blivit erbjuden ett arbete. Arbetstillståndet ska vara klart vid inresan till Sverige. Det går inte att få arbetstillstånd för att komma till Sverige för att söka arbete. För att få arbetstillstånd krävs bland annat att arbetsvillkoren är i nivå med svenska kollektivavtal, anställningen ska ge personen möjlighet att försörja sig, arbetsgivare ska ha för avsikt att teckna sjukförsäkring, livförsäkring, trygghetsförsäkring och tjänstepensionsförsäkring när personen påbörjar anställningen.

Asylboende

Migrationsverket har i uppdrag att erbjuda boende för asylsökande som inte ordnar boende själva. Boendena hyrs av Migrationsverket och kan exempelvis vara kollektivt boende eller lägenheter. Runt om i landet finns ett antal större och mindre asylboenden.

Asylsökande

En utländsk medborgare som tagit sig till Sverige och begärt skydd kallas för asylsökande. Personen är asylsökande tills dess att ens ärende prövats av Migrationsverket. Då får personen antingen beslut om uppehållstillstånd eller avvisning. Under tiden personer väntar på att få sitt ärende prövat ansvarar Migrationsverket för att den asylsökande har någonstans att bo. De asylsökande kan inte folkbokföras, jobba eller läsa svenska för invandrare (SFI). Dock får de asylsökande barnen gå i skolan, det är lagstadgat sedan 2013.

Avslag

Ett avslag på en ansökan om uppehållstillstånd betyder att Migrationsverket inte bedömer att personen har tillräckliga skäl för att få stanna i Sverige. Vid avslag finns två val: att acceptera beslutet och återvända till det land en kommer ifrån, eller överklaga beslutet. Om personen väljer att överklaga kommer en domstol att pröva beslutet.

Avvisning

Migrationsverket beslutar att en avvisning ska genomföras om det är uppenbart att en person varken har skyddsbehov eller andra skäl att få stanna i Sverige. Om en person får ett beslut om avvisning måste personen omedelbart lämna Sverige. Beslutet om avvisning gäller i fyra år. Om en person får ett beslut om avvisning som ska genomföras omedelbart får personen normalt också ett återreseförbud som betyder att hen inte kan resa in i något Schengenland och inte heller Rumänien, Bulgarien och Kroatien på minst två år. Personen kan visa att hen accepterar beslutet genom att skriva under en så kallad nöjdförklaring. När en har skrivit under kan beslutet inte överklagas och personen ska lämna Sverige direkt. Även om hen inte accepterar beslutet måste en lämna Sverige omedelbart efter att en har fått beslutet. Om personen inte accepterar beslutet har en rätt att överklaga, men en måste ändå lämna Sverige direkt. Överklagande måste komma till Migrationsverket senast tre veckor från den dag som personen fått beslutet.

Bosättningslagen

Lagen innebär att alla kommuner har en skyldighet att ta emot nyanlända som fått uppehållstillstånd och erbjuda dem boende. Syftet med lagen är att förbättra nyanländas möjligheter att snabbare komma in i samhället och på arbetsmarknaden. Hur många nyanlända varje kommun ska ta emot beror på kommunens storlek, arbetsmarknadsläge, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande samt hur många asylsökande som redan vistas i kommunen.

Dagersättning

Personer som söker asyl i Sverige och inte själva kan försörja sig har rätt till dagersättning från Migrationsverket medan de väntar på beslut. Dagersättningen beräknas täcka kostnad för mat, kläder, sjukvård, medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.

Dublinförordningen

Förordningen är en del av EU:s gemensamma asylsystem. Den grundläggande principen för Dublinförordningen är att en asylsökande som kommer till EU har rätt att få sin ansökan prövad – men bara i ett EU-land, det första asyllandet.

Eget boende (EBO)

En asylsökande eller en nyanländ kan själva välja att ordna boendet på egen hand, till exempel hos släkt eller vänner.

Ensamkommande barn

Asylsökande barn eller ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan föräldrar eller annan vårdnadshavare.

Etableringsplan

I samband med kommunplaceringen erbjuds alla nyanlända i åldern 20-65 år en individuell planering, så kallad etableringsplan, genom Arbetsförmedlingen. Etableringsplanen omfattar bland annat svenskstudier, samhällsorientering, validering, CV-skrivande, yrkesvägledning och praktik. Deltagande i etableringsplanen ger en ersättning som kallas etableringsersättning. Syftet är att så snart som möjligt etablera sig i Sverige och bli självförsörjande.

Flykting

Termen flykting används för den som lämnat sitt hemland och som inte kan återvända dit på grund av fruktan för förföljelse beroende på ras, nationalitet, sexualitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp, religiös eller politisk uppfattning. En flykting kan också vara en person som tvingats lämna sitt hemland på grund av krig eller inbördeskrig. När en person kommer till Sverige och söker asyl gör Migrationsverket en bedömning om personen är en flykting.

Första asylland

Den som flyr har inte rätt att välja asylland. Tanken är att den som har skyddsskäl ska söka asyl i det första land hen kommer till efter flykten, om personen där är skyddad från förföljelse och från att sändas tillbaka till det land man flytt ifrån. En asylsökande som har vistats i ett så kallat första asylland före ankomsten till Sverige återsänds därför dit. Det sker emellertid inte om personen bara rest genom ett annat land utan att stanna där.

Förvar

Förvar kan användas för att säkerställa att en person är tillgänglig så att ett beslut om avvisning eller utvisning kan genomföras. En person kan inte tas i förvar enbart på grund av att hen har ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Beslut om förvar kan fattas av Migrationsverket, Polismyndigheten eller en domstol. Förvar kan även användas om det är nödvändigt för att utreda någons rätt att vistas i landet eller om någons identitet är oklar.

Glappersättning

Glappersättning är socialförvaltningens ekonomiska bistånd i avvaktan på utbetalning av etableringsersättning. Kommunen får en extra ersättning för detta.

God man

För ensamkommande barn som kommer till Sverige ska en god man förordnas av överförmyndaren. Gode mannens uppdrag är att vara i vårdnadshavares och förmyndares ställe. Det betyder att den gode mannen har rätt och skyldighet att bestämma i alla frågor som rör barnets angelägenheter, personliga såväl som ekonomiska och rättsliga.

Hemutrustningslån

Varje vuxen flykting har efter kommunplacering rätt att ansöka om lån för att utrusta hemmet. Ansökan görs hos Centrala studiestödsnämnden (CSN) och återbetalas efter samma system som studiemedel.

HVB för ensamkommande barn

HVB står för Hem för Vård eller Boende. Ett HVB är en verksamhet inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med ett boende. När ett HVB tar emot målgruppen ensamkommande barn är syftet med verksamheten att ge barnen omvårdnad, stöd och fostran upp till att barnet är 18 år. Kommunen får ersättning från Migrationsverket för de barn som bor i ett HVB-hem. Därför bestäms det i förväg hur många barn som är tänkta att bo i varje HVB.

Inhibition

Inhibition är inom juridiken ett beslut av en högre instans att inställa verkställighet av en dom eller ett beslut. Inhibitionen innebär inte att domen eller beslutet upphävs, enbart att verkställigheten har skjutits upp. Ofta fattas beslut om inhibition om ett beslut har överklagats till högre rätt och det ännu är oklart om det kommer att verkställas efter överprövningen eller inte.

Integration

Integration handlar om att känna tillhörighet i samhället. Det betyder att alla ska känna sig som en del av samhället. Integration handlar om att olika grupper i samhället möts och har ett utbyte med varandra.

Internflykting

En internflykting är en person på flykt inom det egna landets gränser. Internflyktingar flyr ofta av samma anledning som andra flyktingar, men stannar i sina hemländer.

Invandrare

Person som flyttat från ett land till ett annat för att bosätta sig där för en längre tid, enligt folkbokföringen är definitionen av ”längre tid” minst ett år.

Kommunplacering

När en flykting fått uppehållstillstånd i Sverige får han eller hon en kommunplacering. Då erbjuds personen ett boende i någon kommun i Sverige. Kommunerna är även skyldiga att erbjuda barnomsorg och svenska för invandrare (SFI).

Kvotflykting

Kvotflykting är en person som får uppehållstillstånd i Sverige genom UNHCR:s program för vidarebosättning. Det är människor som Sverige hämtar direkt från FN:s flyktingläger. Deras asylstatus har utretts av FN och de får därför permanent uppehållstillstånd direkt.

LMA-kort

Kortet är inte ett identitetskort (id-kort), utan ett bevis på att en person är asylsökande och att han/hon får vara i Sverige under tiden som han/hon väntar på beslut.

Migrationsdomstol

Det är Migrationsverket som beslutar i ärenden om uppehållstillstånd, svenskt medborgarskap och andra liknande frågor. En person får avslag av Migrationsverket kan denne överklaga beslutet till migrationsdomstolen. Migrationsdomstolarna överprövar utlännings- och medborgarskapsärenden.

Nyanländ

När en person beviljats uppehållstillstånd av Migrationsverket övergår personen från att vara asylsökanden till att bli nyanländ och får därigenom samma rättigheter och skyldigheter som övriga medborgare.

Permanent uppehållstillstånd (PUT)

PUT är en förkortning för permanent uppehållstillstånd. När den asylsökande har fått permanent uppehållstillstånd kan hen bo, arbeta och leva i Sverige på samma villkor som alla andra.

Skyddsbehövande

Som alternativt skyddsbehövande bedöms den som löper risk att straffas med döden, att utsättas för kroppsstraff, tortyr, annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.

Tillfälligt uppehållstillstånd (TUT)

Detta innebär att den som är i behov av skydd får ett tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige. Om personen fortfarande har skyddsskäl när uppehållstillståndet går ut, kan hen få förlängt uppehållstillstånd i Sverige.

Uppehållsrätt

Som EU-medborgare har man rätt att arbeta, studera eller bo i Sverige utan uppehållstillstånd. Man har även rätt att starta och driva eget företag. Rätten för EU-medborgare att vistas i Sverige utan uppehållstillstånd kallas uppehållsrätt. Man har uppehållsrätt om man till exempel är arbetstagare, egen företagare, studerar eller har tillräckliga medel för sin försörjning. Om man har uppehållsrätt i Sverige behöver man inte kontakta Migrationsverket.

Uppehållstillstånd

Uppehållstillstånd innebär att en person som inte är svensk medborgare får tillstånd att uppehålla sig i landet. Enligt FN-konventionen ska Sverige ge uppehållstillstånd till den som är flykting. Ett uppehållstillstånd kan vara antingen tillfälligt eller permanent.

×

Tyck till om den här sidan

Har du synpunkter på den här sidan, tar vi tacksamt emot dem. Fyll i formuläret nedan och dina synpunkter skickas till ansvarig för sidan. Om du anger din e-postadress kan vi ge dig återkoppling. Tack för att du hjälper oss att skapa en bättre webbplats.