Kulturarvet bidrar till en stimulerande livsmiljö och är en viktig komponent för människors tillhörighet och identitet. Det är även en viktig resurs för rekreation, friluftsliv, turism- och besöksnäring. Bevarande och utvecklande av den befintliga bebyggelsemiljön är hållbart ur såväl ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. Det är allas vårt ansvar att ta tillvara, utveckla och hålla kulturarvet levande. För att kulturmiljövärden ska bestå är det viktigt att kontinuiteten i miljön upprätthålls, till exempel genom att kulturmiljöers ursprung är fortsatt tydliga och att kopplingar mellan olika tider bevaras.

Kulturmiljö förekommer i olika lager och skalor. Enskilda byggnader och monument kan exempelvis pekas ut som byggnadsminne eller skyddas enligt detaljplan. Men även hela miljöer och områden kan ha höga kulturmiljövärden, där värdet snarare rör en helhet än enskilda byggnader. Viktigt att komma ihåg är att all bebyggelse på sätt och vis utgör en kulturmiljö, däremot har inte alla byggnader och miljöer samma värde.

Riktlinjer kulturmiljö

• Se kulturmiljön som en resurs och tillgång.
• Utgå från varje plats förutsättningar och ta tillvara dess kvaliteter och värden i den kommunala planeringen.
• Utforma och anpassa ny bebyggelse så att det följer det omgivande landskapet, terrängen och bebyggelsestrukturen.
• Ta särskild hänsyn till siktlinjer, skala och bebyggelsemönster.
• Tillfråga antikvarisk kompetens vid planering och lovärenden i känsliga miljöer för att säkerställa att inga värden går förlorade.
• Håll större kulturhistoriskt värdefulla öppna landskapsrum fria från bebyggelse.
• Skydda kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i framtagande av detaljplan genom skydds- och varsamhetsbestämmelser samt rivningsförbud.