Oftast arbetar hon med en rumslig helhetsupplevelse och vill få oss att hitta tillbaka och reflektera över vår egen relation till elementen och naturen.
Hon vill föra en politiska dialog om klimatförändringar och människans villkor där hennes formspråk och innehåll kan upplevas både djupsinnigt och lekfullt. Katjas önskan är att hennes konst kan förmedla en kärlek till naturen, en upplevelse som ämnar bjuda in till att reflektera över människans konstruerade hierarkier, människan som natur och öppna upp för en dialog om att leva på lika villkor.
I Norrtälje konsthall och i utställningen Brytpunkter använder hon sig av det personliga men också allmängiltiga, om när livet vänder och tar en ny riktning. Frågor som ställs handlar om vår otillräcklighet, förlorad kontroll och maktlöshet inför varandra och jorden.
Installationen är en rumslig helhet i det nät klädda rummet finns värme och kyla, objekt, rörelse och ljud, som enskilt och tillsammans ger uttryck för människans och jordens villkor och existens.