Det som bildar fonden för utställningen är trumman, som en symbol för att nå ett transliknande tillstånd och det undermedvetna, som Bajts arbete växer fram ur.
Inspirerad av schamanen, som med trummans hjälp förflyttar sig mellan den fysiska världen och andevärlden, flätar Maria Bajt samman en komplex väv av personliga erfarenheter och kollektiva berättelser i en virvelström av referenser, som skapar nya mytologier för vår samtida värld.
Hennes arbeten förenar psykedeliska utbrott, quiltmönster och arketypiska symboler, sida vid sida med figurativa element.
Materialet är ofta papper och kartong som skärs och klipps ut i flera lager tills bilden når sin slutgiltiga form.
Bajt länkar i sina arbeten muntlig folkloretradition med mytologi och referenser till outsiderkonst och populärkultur.
Maria Bajt säger att hon ”tänker med händerna”.
De svarta boxarna i Norrtälje konsthall innehåller samlade ögonblick, känslor och arkeologiska fynd. Hon söker sin inspiration från mystiken och av berättelser från Dödsboken, en bok som användes vid begravningar under faraotiden och den användes också som en instruktionsbok inför efterlivet.
Hennes bilder börjar i kaos, inifrån med en vilja att uttrycka en känsla, något obegripligt. Utifrån med papper och kartong som klipps, målas och skärs ut i flera lager till något som skapar form, kontrast och rymdkänsla.
Hennes referenser kommer från populärkulturen, det psykedeliska och det surrealistiska formspråket.
Här i Norrtälje konsthall och i utställningen Seventeen rooms delar hon med sig av en egen värld, ett fruset ögonblick av ett mentalt rum, en parallell verklighet som talar till vårt undermedvetna i en scenografiskt drömlik uppbyggd utställning.
I varje ny utställning uppstår nya berättelser.