Det som för Ann Frössén började i måleri har utvecklat sig till att även omfatta video och digitalt manipulerade bilder. I utställningen på Norrtälje konsthall möts vi av stora hav och vågor. Vad symboliserar vattnet och havet? Är det en metafor för livet? Eller är det människans yttre och inre värld som vi ser i målningarna? Är vattnet en förstörande kraft? Eller en helande energi?
I boken Havet ger, havet tar beskriver Sophie Allgårdh Annd Frösséns konst: Inför alla dessa målningar av hav och åter hav inställer sig osökt frågan: Vad sker utanför bildytan? Kanske ett sjöslag med nödställda människor på en kantrad flotte där repen rämnar med ett dån? Vetenskapen om detta är förborgad och möjliden också försumbar.
Målningarna skiljder sig med andra ord inte mycket från livet i allmänhet. När det väl händer något avgörande i vår omvärld är vi ofta inte där utan står en bit utanför, som åskådare någonstans vid horisonten, en tanke som kan upplevas som frustrerande.
Men i mötet med Ann Frösséns måleri sker något märkvärdigt - en sammansmältning och förvandling. I havslandskapet blir vi en del av ett större kretslopp och en gemenskap. Ett utsnitt ur naturen, nyckfullt förvisso. Ände är det som om vi inte kan låta bli att bemäktigas av det storslagna och enkla.