Fler bilder från Norrtälje

Vi använder oss av cookies för att göra din upplevelse bättre. Läs mer om cookies.  

Gå till innehåll Hoppa till navigeringen Gå till nyhetsarkiv Gå till söksida Gå till kontaktsida

Use Google to translate the website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

De fem källkriterierna

Hur gör vi då för att tillämpa källkritiken? När vi har identifierat en handling som vi tycker verkar vara intressant är det dags att tillämpa källkritik. Det finns några enkla grunder som vi kan använda oss av.

1. Identifikation och sorteringen av källorna

Först behöver vi identifiera källan, vad är det för typ av arkivhandling som vi har att göra med? Här tar vi reda på författare, tillkomstsituation, syftet till att källan uppstod med mera. På så sätt kan vi avgöra vad för kvarleva källan består av, det vill säga vad det är för något vi har att göra med.

2. Närhetskriteriet och samtidighetskriteriet

Varje berättelse är skild i tid och rum från det den händelse som den berättar om. Desto längre bort i tiden från det som källan berättar om desto mindre tillförlitlig är källan. Om det finns flera källor som beskriver samma sak så är i regel den källan som ligger närmare i tiden och närmare platsen mer tillförlitlig. Memoarer är därför sällan trovärdiga källor i historieforskningen.

3. Tendenskriteriet

Alla människor vinklar, lägger information till rätta eller far med osanning - frågan är bara hur? Här måste vi försöka ta reda på intressen och behov källproducenten har och hitta tendenser i framställningen, till exempel genom att jämföra med andra källor. Vi bör vara extra misstänksam när källan uttrycker starka värderingar. Det är även viktigt att komma ihåg att vad som inte skrivs i texten kan vara lika viktigt som det som skrivs. Den som författar en text måste alltid välja vilken fakta som ska med och detta urval är avsiktligt. Detta är vanligt vid mötesprotokoll, från exempelvis en kommunstämma. Vi kan läsa ett referat från debatterna vid mötet men det kan vara svårt att veta vad som har utelämnats.

Vi behöver även bedöma om hur det bevarande källmaterialet förhåller sig till det som den ska skilja. Utgör källan ett representativt urval? Vilka luckor kan det finnas? Att försöka analysera hur källproducenten valt ut vilka uppgifter som ska bevaras är svårt men en av de viktigaste delarna för tendenskriteriet. 

4. Beroendekriteriet

Här frågor vi oss hur de olika källorna förhåller sig till varandra? För att vara riktigt säker på att något verkligen stämmer vill vi gärna ha två av varandra oberoende källor. Om det visar sig att den andra källan har fått sina uppgifter från den första källan är de inte längre oberoende av varandra. Då kan vi inte längre använda oss av den andra källan.

Här kan vi även skilja mellan förstahandskällor och andrahandskällor. Förstahandskällan är ögonvittnesskildringar, som till exempel mötesprotokoll. Sekreteraren som skriver protokollet har varit närvarande vid mötet. Andrahandskällan berättar vad andra har berättat för källproducenten, till exempel någon som säger ”min kompis såg Lisa ta skorna från Kalle”. Andrahandskällor är i regel inte lika trovärdiga som förstahandskällor och bör undvikas om möjligt.

5. Kontextuell kritik

Kontext betyder här sammanhang. Här testar vi påståenden i källorna mot kända fakta och vad vi vet i övrigt. Vi kan på så sätt sålla bort orimliga påståenden och uppgifter. Även om 100 kvinnor påstår i 10 olika texter att de har flugit till Blåkulla och festat med djävulen så tror vi inte på dem. En sådan text kan dock vara intressant ur andra synvinklar, kanske kan den ge en inblick i vad människorna var rädda förr i tiden? Hur vi använder en källa beror ju givetvis på vad det är vi vill ta reda på!

Till Kultur
×

Tyck till om den här sidan

Har du synpunkter på den här sidan, tar vi tacksamt emot dem. Fyll i formuläret nedan och dina synpunkter skickas till ansvarig för sidan. Om du anger din e-postadress kan vi ge dig återkoppling. Tack för att du hjälper oss att skapa en bättre webbplats.