Fler bilder från Norrtälje

Vi använder oss av cookies för att göra din upplevelse bättre. Läs mer om cookies.  

Gå till innehåll Hoppa till navigeringen Gå till nyhetsarkiv Gå till söksida Gå till kontaktsida

Use Google to translate the website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Källkritik – kan vi lita på det som står i arkiven?

Källkritik är en viktig del i vår vardag. Hur ska vi annars veta vad som är sant eller vad som är ”fake news”? Detsamma gäller i arkiven. I arkiven finns det nedtecknat mängder med olika berättelser från de som var där, som såg vad som hände, som deltog i skeendet eller fattade besluten.

Arkiven är en länk mellan dåtid, nutid och framtid. Vill vi veta vad som verkligen hände och hur samtiden upplevde händelsen är det till arkiven vi ska gå. Där finns den levande historien – i original!

Att läsa arkivhandlingar är att läsa en del av vår historia. Den historia som vi läser i tidningar eller böcker är skriven utifrån den lilla delen av alla fragment som har överlevt till vår tid. Det är dessa fragment som kallas för källor. En källa i arkivet kan till exempel vara mötesprotokoll, brev, fotografier, dagböcker eller kassaböcker. Det är givetvis bara några exempel på olika typer av handlingar som utgör källorna till vår historia. Även föremål och arkeologiska fynd kan vara viktiga källor till historien men de finns oftast inte bevarade i arkiven.  

Vad utmärker källorna i arkiven?

Kan vi lita på att allt som står i arkiven är sant? Så klart är inte allt som står i arkiven sant. För att vi ska kunna komma så nära sanningen som möjligt behöver vi tillämpa källkritik på de handlingar som finns bevarande.

Historieforskning och att forska i arkiven skiljer sig från annan forskning. För det första är det oftast texter av olika slag som finns i arkiven. Vi studerar verkligheten indirekt genom de källor som finns kvar. När vi arbetar med historia och arkivhandlingar kan vi inte genomföra intervjuer eller enkätundersökningar för att utöka vår kunskap. Vi kan inte heller göra experiment för att testa hypoteser på samma sätt som naturvetare. Vi har endast de handlingar som någon tidigare har skapat och valt att bevara för eftervärlden. Det finns oftast inte heller flera exemplar av varje handling, vi har ett original och om det går förlorat så har vi förlorat en bit av historien för alltid.

Det är även oerhört mycket som aldrig hamnar i källorna och även många källor som försvinner genom åren. Byggnader med handlingar kan brinna ner till grunden och en del handlingar kan bli fuktskadade. Andra handlingar kanske slängs utan att ägaren ens reflekterar över dess värde för eftervärlden och en del handlingar glöms bort i gamla förvaringsutrymmen.  

Hur kan vi använda arkiven?

En av arkivens funktioner är att minska slumpen i den urvalsprocess som leder till vilka källor och uppgifter som sparas till framtiden.

Läs mer om kvarlevor och hur vi kan använda arkiven här

De fem källkriterierna

Hur gör vi för att tillämpa källkritik i handlingar och kvarlevor? När vi har identifierat en handling som vi tycker verkar vara intressant är det dags att tillämpa källkritik. Det finns några enkla grunder som vi kan använda oss av. 

Här kan du läsa om de fem källkriterierna

Några avslutande ord

Vill vi komma så nära sanningen som möjligt så ska vi alltid försöka hitta två av varandra oberoende källor. Detta kan vara svårt och tidskrävande. Idag är dock en hel del av alla arkivhandlingar digitaliserade och finns tillgängliga hemifrån. Det är bekvämt att sitta hemma och forska men endast 2 % av alla arkivhandlingar är digitaliserade. Det låter kanske lite men det är miljontals handlingar som är digitaliserade!

Fördelen med det digitaliserade materialet är tillgängligheten och att snabbt kunna få tillgång till ett material som annars hade varit svåråtkomligt. Det kan även finnas möjlighet att söka i stora textmängder, vilket också är en fördel och något som sparar mycket tid. Nackdelen och risken är att vad som är digitaliserat och lättillgängligt får styra forskningen och vilka frågor som ställs.

Samma källkritik ska givetvis användas på digitaliserade arkiv som på de analoga. Den som forskar i digitaliserade arkiv bör även tillämpa ytterligare ett källkriterium – vad är det som inte är digitaliserat? Finns det fler och kanske bättre källor till det jag vill forska om?

Det är kanske mer viktigt att vara källkritisk idag än någonsin tidigare då vi har så mycket information att sålla bland. Dessa kriterier kan vi med fördel använda inte bara i arkivet utan även när vi läser tidningar och texter på internet.

Till Kultur
×

Tyck till om den här sidan

Har du synpunkter på den här sidan, tar vi tacksamt emot dem. Fyll i formuläret nedan och dina synpunkter skickas till ansvarig för sidan. Om du anger din e-postadress kan vi ge dig återkoppling. Tack för att du hjälper oss att skapa en bättre webbplats.