Mark- och vattenanvändning
Markanvändningskartan anger kommunens syn på hur mark och vatten ska användas. I detta kapitel beskrivs mark- och vattenanvändningskartan. I kartan görs skillnad på pågående, utvecklad och ändrad användning.
Pågående användning innebär att nuvarande användning avses fortsätta. Inga större förändringar planeras. Viss komplettering och utveckling kan komma att ske. Detaljplaner som vunnit laga kraft betraktas som pågående markanvändning oavsett om byggrätterna har tagits i anspråk eller ej. Ett fåtal undantag från denna princip förekommer när gällande detaljplan medför en större omvandling av området som ännu inte har byggts ut.
Utvecklad användning innebär att nuvarande användning avses utvecklas utifrån den användning som redan finns på platsen. Exempelvis genom förtätning eller centrumutveckling.
Ändrad användning innebär att nuvarande användning avses ändras till något annat. Exempelvis nyexploatering av områden för bostäder eller verksamheter eller omvandling av ett bebyggt område från en användning till en annan. Här omfattas både pågående detaljplaner, positiva planbesked och utvecklingsmöjligheter som kommunen ser som lämplig på kort eller lång sikt, men som inte är föremål för pågående planering.
Teckenförklaring och ställningstaganden
Mångfunktionell bebyggelse
Områden med stadsmässig karaktär och många olika funktioner. Bebyggelsen kan användas för bostäder, kontor, handel eller annan verksamhet som är förenlig med bostäder. Trafik- och parkeringsytor, parker, fritidsanläggningar, skolor och förskolor kan ingå. Centrumnära och kollektivtrafiknära lägen ska ha relativt hög bebyggelsetäthet och vara funktionsblandade.
Sammanhängande bostadsbebyggelse
Sammanhängande bostadsbebyggelse utgörs av bebyggelsegrupper om minst 20 hus (bostäder) inom 150 meter från varandra i både tätorter och på landsbygden. Områdena rymmer framför allt bostäder, men har även inslag av verksamheter som är förenliga med bostäder och samhällsservice.
Sammanhängande bostadsbebyggelse är ett begrepp som Boverket rekommenderar i översiktsplaner för områden som huvudsakligen består av bostadsbebyggelse. Inslag av servicefunktioner kan förekomma. De ger dock ingen vägledning för hur sammanhängande bostadsbebyggelse ska definieras. Kommunen har definierat begreppet som bebyggelsegrupper om minst 20 hus (bostäder) inom 150 meter från varandra. Denna definition används även i kommunens vattentjänstplan.
Sammanhållen bebyggelse är ett begrepp i plan- och bygglagen som handlar om när bygglov eller anmälan krävs utanför detaljplan. Begreppet definieras som ”bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark”. Det räcker med tre hus för att utgöra sammanhållen bebyggelse om de gränsar till varandra. Utanför område med detaljplan är vissa åtgärder undantagna från lov- och anmälningsplikt. Undantagen gäller dock inte inom ”sammanhållen bebyggelse där bygglov eller anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen”. För att avgöra om en åtgärd kräver bygglov eller anmälan måste det först avgöras om tomten ligger inom ”sammanhållen bebyggelse”. Därefter måste det avgöras om den ligger inom ”en sådan sammanhållen bebyggelse där bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen”. Det gör den om bebyggelsegruppen består av minst 10-20 hus och de bebyggda tomterna gränsar till varandra eller åtskiljs endast av väg, parkmark och dylikt. Denna definition är alltså snarlik översiktsplanens begrepp sammanhängande bostadsbebyggelse, men ska likväl inte blandas ihop. Bedömning sker i varje enskilt ärende.
Verksamheter och industri
Områden med verksamheter/industri som kan vara störande för sin omgivning. Bostäder ska inte medges. Förutsättningar att utveckla laddinfrastruktur för godstransporter bör utredas.
Befintliga verksamhetsområden kan utvecklas genom förtätning och komplettering av verksamheter där så är möjligt.
Natur och friluftsliv
Områden för friluftsliv, rekreation, natur- och kulturmiljö, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Områdena innehåller bland annat värdefulla naturmiljöer, motionsspår och skidspår. Vissa områden utgör naturreservat.
Grönområde och park
Parker och anlagda grönområden inom tätorter. I kategorin ingår parker, parkliknande miljöer, naturmark i tätortsmiljö, odlingslotter och lekplatser.
Fritidsanläggningar
Anläggningar för fritids-, sport- och idrottsverksamhet. I kategorin ingår motocrossbanor, idrottsplatser, golfbanor, ridanläggningar med mera. Verksamheterna kan i vissa fall vara störande för sin omgivning.
Hav
Ett levande hav ska främjas genom att fiske, friluftsliv, båtliv, besöksnäring och vattenbruk utvecklas med hänsyn till den marina landskapsbilden och havet som naturmiljö. Påverkan från miljögifter och andra föroreningar ska minska. Vid exploatering av kustnära områden ska havsmiljön beaktas. Åtgärder krävs för att klara miljökvalitetsnormerna (MKN) för ytvatten. Se även ställningstagande om miljökvalitetsnormer för vatten.
Grunda havsvikar ska bevaras orörda i så stor utsträckning som möjligt och nya bryggor och andra fasta anläggningar får endast anläggas om negativ påverkan på den marina naturmiljön kan undvikas.
Åtgärder i vattenområden utgör tillståndspliktig eller anmälningspliktig vattenverksamhet (miljöbalken 11 kap 9§).
Sjöar och vattendrag
Vattenmiljöer ska värnas för såväl människors rekreation och friluftsliv som biologiska värden. Den ekologiska och kemiska statusen i sjöar och vattendrag ska förbättras. Åtgärder krävs för att klara miljökvalitetsnormerna (MKN) för ytvatten.
Åtgärder i vattenområden utgör tillståndspliktig eller anmälningspliktig vattenverksamhet (miljöbalken 11 kap 9§).
Övergripande vägnät
Befintligt övergripande vägnät bör utvecklas för att ge förutsättningar för hållbara och trafiksäkra resor, kollektivtrafik, utryckningsfordon och yrkestrafik. Vägnätet har en uppsamlande funktion av trafik och fungerar som in- och utfarter till tätorter.
Inom tolv meter från statligt vägområde får inte byggnader uppföras, göras tillbyggnader, andra anläggningar eller åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten utan Länsstyrelsens tillstånd (47 § väglagen). För E18 gäller 50 meter bebyggelsefri zon. För vägarna 76, 77, 276, 280, 282 och 283 gäller 30 meters bebyggelsefri zon.
Järnväg
Befintlig järnväg, viktig för godstransporter från Hallsta pappersbruk.
Väg- och järnvägsreservat
Stråk för ny väg- eller järnvägssträckning. Ny bebyggelse i angränsning till reservatet får inte försvåra tillkomsten av en framtida väg. För vägreservat i Hallstavik och Grisslehamn – se respektive tätort.
Riksväg 77
Riksväg 77 behöver dras i en ny sträckning söder om Rimbo för att skapa förutsättningar för centrumutveckling och säkrare trafiksituation i Rimbo. Riksväg 77 bör kopplas till trafikplats Rösa för att ge kortast färdväg och bäst restid för långväga tung trafik och för regional trafik. Kollektivtrafiken kan då utvecklas mellan Norrtälje stad och Arlanda/Märsta, vilket skulle stärka förutsättningarna för arbetspendling och övriga resor. Norrtälje kommuns kopplingar västerut mot de regionala stadskärnorna Arlanda-Märsta och Uppsala begränsas idag av undermålig standard vad gäller trafiksäkerhet och hastighet. Norrtälje kommun måste ges goda regionala kopplingar genom förbättrad väginfrastruktur i detta stråk.
Trafikverket förordar en annan sträckning av riksväg 77 som i stället ansluter till trafikplats Ledinge.
Väg 280
Väg 280 behöver dras i en ny sträckning öster om Rimbo för att skapa förutsättningar för centrumutveckling och säkrare trafiksituation i Rimbo. Ny bebyggelse i angränsning till reservatet får inte försvåra tillkomsten av en framtida väg. Om väg 280 får ny sträckning kan godstransporter i nord-sydlig riktning genom kommunen hänvisas hit i stället för till riksväg 76. Det skulle ge mindre störningar och risker då riksväg 76 har höga trafikflöden, dålig trafiksäkerhet och passerar många samhällen, framför allt Norrtälje stad. Om väg 280 blir kvar i befintlig sträckning bör farligt godstransporter, trots detta, i stället hänvisas till riksväg 76. Läs mer i fördjupningen av översiktsplanen för Rimbo.
Förbättrad koppling mellan Bergshamra och E18
På sikt ska kommunen verka för en förbättrad koppling mellan Bergshamra och E18 för att få kortare restider mot Stockholm, samt ge förutsättningar för förbättrad kollektivtrafik. Olika sätt att förbättra kopplingen bör studeras. Exempelvis förbättrad framkomlighet på befintligt vägnät eller en ny vägsträckning. Frågan om förbättrad koppling mellan Bergshamra och E18 bör ingå i en fördjupad översiktsplan för Bergshamra.
Förlängning av Roslagsbanan
Reservat för en förlängning av Roslagsbanan till Rimbo. Ny bebyggelse i angränsning till reservatet får inte försvåra tillkomsten av en framtida järnväg. Läs mer i fördjupningen av översiktsplanen för Rimbo.
Hamn
Kapellskärs hamn ingår i Stockholms hamnar. Den är en viktig nod för en effektiv transportkedja med snabba och hållbara transporter sjövägen av gods och passagerare till och från Stockholm- och Mälardalsregionen och angränsande länder på andra sidan Östersjön. Kapellskärs hamn ska kunna fortsätta utvecklas avseende såväl personresor som godstransporter till havs. Hamnområdet bör utvidgas med större kajområde samt mer utrymme för omlastning och verksamheter som har koppling till hamnen. En ny pir med fler färjelägen kan komma att behövas och hamnbassängen kan behöva fördjupas och muddras, framför allt norr om Kapellskärsskäret. Fartyg ska kunna erbjudas elanslutning vid kaj och det ska gå att ladda arbetsfordon, personbilar och lastbilar vid hamnområdet. Det ger ett ökat behov av elförsörjning till hamnen.
Grisslehamns hamn ska kunna fortsätta utvecklas med ytterligare persontransporter. Färjetrafik ska kunna utvecklas till flera resmål i Östersjöregionen. Fartyg ska kunna erbjudas elanslutning vid kaj och det ska gå att ladda arbetsfordon, personbilar och lastbilar vid hamnområdet. Det ger ett ökat behov av elförsörjning till hamnen.
Hallstaviks hamn ska kunna fortsätta utvecklas med ytterligare godstransporter till havs. Det är angeläget att säkerställa tillräckligt vattendjup i viken. Muddring kan eventuellt behövas. Det finns ett ökat behov av elförsörjning till hamnen i samband med att fartyg ska kunna erbjudas elanslutning vid kaj och för att ge möjlighet att ladda arbetsfordon och lastbilar vid hamnområdet.
Replipunkter
I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2050, finns regionalt utpekade kärnöar och replipunkter. I Norrtälje kommun anges Simpnäs, Rävsnäs och Furusund som replipunkter. Norrtälje kommun anser att prioriterade replipunkter i kommunen är Östernäs, Rävsnäs och Simpnäs. Idag är Furusund replipunkt för Gräskö. Ett byte till Östernäs skapar kortare restider från denna del av skärgården. Mellan kärnöar och replipunkter ska bastrafik säkerställas året runt för resor till och från fastlandet. Kollektivtrafiken och båttrafiken bör så långt möjligt ha samordnade tidtabeller. Inför ökad trafikering till Östernäs ska förekomst av ålgräs beaktas. Furusund kan fortsätta utvecklas som nod för besökare i skärgården.
I anslutning till bryggorna behöver det finnas utrymme för service, vänd- och lastplatser, parkering, bryggor, laddning av elfordon, anläggningar för återvinning och avfall samt terminaler för gods och passagerare. Vägförbindelser från kustens replipunkter och Norrtälje stad samt till angränsande kommuner ska vara goda och erbjuda korta restider.
| Replipunkt | Kärnöar |
| Östernäs | Gräskö (även Noröra och Söderöra m.fl. kan angöras via Östernäs |
| Rävsnäs | Tjockö |
| Simpnäs | Arholma |
Replipunkt är enligt Region Stockholm strategiska bytespunkter för kollektiva resor mellan kärnöar, kommuncentrum och den centrala regionkärnan.
Kärnö är enligt Region Stockholm en större ö utan fast förbindelse där åretruntbaserad bastrafik kan tillgodoses och förutsättningar och underlag finns för samhällsservice och infrastruktur.
Viktiga bryggor
Översiktsplanen redogör för bryggor med prioritet 1-4 enligt förslag till ny bryggplan. Bryggor i prioritet 1 markeras på markanvändningskartan. Samtliga bryggor under prioritet 1–4 redovisas i hänsynskartorna. Övriga bryggor markeras ej. Faktorer som utgör grund för bedömning av prioriteringsgraden är huvudmannaskap (allmän eller enskild), väganslutning till bryggan, bryggans standard, förutsättningar för gods och tunga transporter, tillgång till kollektivtrafik, parkering, laddning av elfordon och service, resestatistik, antal bofasta och fritidshus, betydelse för näringsliv och samhälle.
Bryggor i prioritet 1 är i huvudsak bryggor som tillhör Norrtälje kommun eller Trafikverket och är viktiga knutpunkter för kollektiva resor och etablerad sjötrafik mellan kärnöar, andra öar med minst åtta fastboende och fastlandet. Även bryggor med motsvarande funktion som har andra huvudmän ingår.
Större camping
Område för större campingverksamhet.
Utvecklad användning
Befintlig camping vid Riddersholm kan utvecklas med fler campingstugor och andra övernattningsmöjligheter. Positivt planbesked finns.
Större småbåts- och gästhamnar
Större småbåtshamnar och gästhamnar ska bibehållas och utvecklas med fler funktioner för att fungera väl för såväl bofasta som båtgäster.
Vindkraftsområde
Varvsvik vid Hallstavik: Område för vindbruk. Ny bebyggelse bör inte medges inom området. Inom området finns 17 befintliga vindkraftverk som bland annat försörjer Hallsta pappersbruk i Hallstavik med energi. Varsvik lämpar sig väl för produktion av vindenergi tack vare bra vindförutsättningar och närhet till nätanslutning.
Svenska högarna: Ett befintligt vindkraftverk.
