Smitta

Här hittar du information om fågelinfluensa, hur du går tillväga om du kommer i kontakt med sjuka eller döda fåglar och hur du skyddar dig och dina tamfåglar från viruset.

Fågelinfluensa är en sjukdom som främst drabbar vilda fåglar men den kan även spridas till våra tamfåglar. Sjukdomen orsakas av flera olika varianter av fågelinfluensavirus. Vissa typer av viruset kan smitta människor, men det är mycket ovanligt.

På Jordbruksverkets hemsida kan du läsa mer om fågelinfluensa, aktuellt smittläge i länet och vilka regler som gäller vid rådande skyddsnivå.

Om fågelinfluensa på Jordbruksverkets hemsida

Om du påträffar sjuka eller döda vilda fåglar

Vid påträffande av sjuka eller döda vilda fåglar ska du rapportera in det till Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Rapportera fynd av sjuka och döda djur till SVA

Om du misstänker ett utbrott av smittsamma anmälningspliktiga sjukdomar ska även länsveterinären på Stockholms länsstyrelse kontaktas.

Information om vilka djursjukdomar som är anmälningspliktiga (SVA.se)

Kontakta Länsveterinären (lansstyrelsen.se)

Om du har egna tamfåglar

Du som djurägare kan göra mycket för att minska risken för att viruset kommer i kontakt med din besättning eller sprids till andra. På Jordbruksverkets hemsida  kan du läsa mer om vilka symtom du ska vara uppmärksam på och hur du ska agera vid misstänkt eller konstaterad smitta.

Jordbruksverkets information om sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens hos fjäderfän

SVA har även tagit fram ett antal råd för vad du kan göra för att hålla dina tamfåglar friska. Det bästa sättet att förebygga smittsamma sjukdomar och parasiter är att aldrig få in dem i flocken. 

SVA:s skötselråd för tamfåglar

Legionellabakterier finns naturligt i jord, sjöar och vattendrag. I slutna miljöer kan bakterien föröka sig och medför risk för smittspridning. Här får du information om vad du kan göra för att förhindra smittspridning.
Legionellabakterier finns naturligt i jord, sjöar och vattendrag. I slutna miljöer, så som vattenledningar och jordpåsar, kan bakterien föröka sig. Det medför en risk för smittspridning. Insjuknande sker vid inandning av jorddamm eller vattendimma som innehåller legionellabakterier. Det är ofarligt att dricka vatten innehållandes legionellabakterier.

Bakterierna kan generellt överleva i temperaturintervallet 0-50°C. Det finns en risk att legionellabakterier växer till om vattenomsättningen i vattenledningar är låg och temperaturen är mellan cirka 20 och 45°C. Maximal tillväxt sker vid ungefär 38 °C.

Sjukdom

Legionellabakterier kan ge upphov till två typer av sjukdomar, pontiacfeber och legionärsjuka.

Legionärsjuka är en svår form av lunginflammation. Den kan yttra sig med feber, frossa, huvudvärk och muskelsmärtor åtföljt av torrhosta, andningssvårigheter och lungsymtom. Normalt sker insjuknandet ungefär två till tio dagar efter smittillfället. Det är främst personer med nedsatt immunförsvar, rökare och äldre som riskerar att insjukna.

Pontiacfeber är en lindrigare variant som ger influensaliknande symtom med ledvärk. Inkubationstiden är några timmar till tre dagar.

Ingen av sjukdomarna smittar från person till person.

Spridning

Vanliga smittkällor är duschar, vattenspridare och bubbelpooler. Vattentemperaturen i bubbelbaden är idealisk för bakterietillväxt och luftbubblorna gör att vattendimma uppstår.

Vattensystem som medför att vattnet blir stillastående eller långsamt strömmande är en risk, då biofilm som bildas på insidan av rören skapar förutsättningar för tillväxt. Långa ledningar, blindledningar och handdukstorkar kan därför öka risken. Om kall- och varmvattenledningarna är anlagda för nära varandra i huset kan det påverka temperaturen i respektive rör.

Ett antal utbrott av legionärsjuka har härletts till kyltorn. Kyltorn används bland annat för luftkonditionering och är vanligen placerade på hustak. Vattendimma från kyltornen har sugits in i ventilationssystemet eller spridits via utomhusluften.

Legionella kan även växa till i slutna jordpåsar som används för plantering.

Verksamhetsutövarens ansvar

Med verksamhetsutövare menas en fysisk eller juridisk person som driver en verksamhet. Verksamhetsutövare ska arbeta förebyggande för att förhindra uppkomst och spridning av legionella. 

Förhindra legionellatillväxt

Det här kan du som verksamhetsutövare göra för att förhindra legionellatillväxt:

• Rutiner för att regelbundet kontrollera varm- och kallvattentemperaturen.
• Vid tappstället ska varmvattentemperaturen vara minst 50°C. Temperaturen vid tappstället får inte överstiga 65°C på grund av skållningsrisken.
• I varmvattenberedaren eller värmeväxlaren ska varmvattentemperaturen lägst vara 60°C.
• Kallvattnet ska maximalt ha en temperatur om 18°C.
• Kontrollera att det inte finns blindledningar med stillastående vatten. Blindledningar bör tas bort.
• Varmvattenspolning av hela vattensystem kan göras för att motverka tillväxt. Vattnet ska vara minst 70 °C och spolningen ska pågå minst 5-30 minuter, beroende på systemets storlek.
• Spola igenom duschen med hett vatten om den stått oanvänd en tid, till exempel i fritidshuset eller om du varit bortrest.
• Varm- och kallvattenlednignar ska hållas isolerade så att de inte kan påverka varandras temperatur.
• Genomför provtagning av vattnet om det finns en misstanke om legionellaförekomst.
• Om legionella påvisas kan klordioxidsanering göras av hela vattensystemet.
• Byt duschslang och duschmunstycke regelbundet, då dessa är typiska tillväxtzoner för legionellabakterien.
• Kontrollera att handdukstorkar med vattenuppvärmning är rätt installerade.
• Undvik att andas in jorddamm vid plantering med jord som förvarats i slutna jordpåsar. Använd handskar och tvätta händerna noga.

Information om legionellabakterier på Folkhälsomyndighetens hemsida

Information om legionellabakterier på Boverkets hemsida

Bygg- och miljönämndens ansvar

Legionärsjuka och pontiacfeber är anmälningspliktiga sjukdomar. Bygg- och miljönämnden har utredningsansvaret vid denna typ av smitta. Om en privatperson insjuknar i legionärsjuka eller pontiacfeber blir Bygg- och miljönämnden kontaktade av smittskyddsläkare på Smittskydd Stockholm. Därefter kommer Bygg- och miljönämnden åka ut till aktuell fastighet och ta vatten- och/eller jordprover i samråd med smittskyddsläkaren för att utreda smittokällan och förhindra att fler blir smittade.

Under vintrarna och speciellt under vårvintrarna ökar antalet salmonellafall hos katter markant. Småfåglar samlas då ofta i stora mängder kring fågelborden. Vissa av dessa småfåglar kan vara bärare av salmonellabakterier. Katterna infekteras huvudsakligen när de kommer i kontakt med döda eller sjuka småfåglar eller deras avföring.

Under vintrarna och speciellt under vårvintrarna ökar antalet salmonellafall hos katter markant. Det är då småfåglar samlas i stora mängder kring fågelborden, och vissa av dessa småfåglar kan vara bärare av salmonellabakterier. Katterna infekteras huvudsakligen när de kommer i kontakt med döda eller sjuka småfåglar eller deras avföring.

Salmonellos – en sjukdom orsakad av salmonellainfektion
Salmonellos är en sjukdom som är överförbar mellan djur och människa. Typiska symtom vid salmonellos hos människa är akuta buksmärtor, feber, diarré, illamående och ibland kräkningar. Infekterade människor och djur kan vara smittbärare och utsöndra salmonella-bakterier med avföringen en tid även utan att ha symtom på sjukdom.

Enligt den kunskap man har idag verkar de flesta katter som provtas en andra gång (ca 3–4 veckor efter konstaterad salmonellasmitta) vara symtomfria och negativa, det vill säga man hittar inga salmonellabakterier i deras avföring.

Var noga med hygienen

Salmonellabakterier sprids med djurets avföring och föremål eller vatten som förorenats med avföring. Smittrisker kan undvikas genom god hygien.

• Tvätta händerna ordentligt efter att ha hanterat katten, eventuella kräkningar från katten, kattlådan eller andra föremål som har förorenats av kattens avföring.
• Låt barnen tvätta händerna under vuxens uppsikt.
• Låt inte katten vistas på matbord, diskbänk eller andra ytor med anknytning till livsmedel.
• Särskild försiktighet ska iakttas vid hantering av livsmedel. Tvätta alltid händerna före matlagning och efter toalettbesök.
• Rengör och diska kattlådan och andra föremål som kommit i kontakt med kattens avföring noggrant med till exempel diskmedel. Desinfektion kan ske med klorhexidinsprit eller något annat ytdesinfektionsmedel (finns på apoteket).
• Rengöring och diskning av föremålen bör utföras i badrummet, i handfat eller liknande. Inte i kök eller på diskbänk där de kan komma i kontakt med livsmedel.
  Skötsel av kattlådan bör utföras av en vuxen person.
• Diskutera med veterinär för rådgivning om huruvida katten bör hållas inomhus och om uppföljande provtagning bör ske. Låt inte katten vistas i stall och ladugårdar eller i utrymmen där foder till andra djur förvaras.

Riktlinjer för familjemedlemmar

Om någon i hushållet arbetar med livsmedel eller inom vårdyrken, t.ex. barn- och äldreomsorg, bör smittskyddsläkaren och arbetsgivaren underrättas.

Om någon familjemedlem får tarmsymtom, kontakta smittskyddsläkaren för rådgivning. I det fall du har eller arbetar med lantbruksdjur bör länsveterinären kontaktas.

Fågelbord

Såväl katter som småbarn bör alltid hållas borta från platser där småfåglar utfodras. Även marken under fågelbordet blir oftast kraftigt nedsmutsad. Personer som rengör eller fyller på frö i fågelbord eller automater bör vara noga med att tvätta händerna efteråt.

Du hittar mer information om salmonella på följande sidor:

Smittskydd Stockholm

Länsveterinären i Stockholms län (lansstyrelsen.se) 

Statens Veterinärmedicinska Anstalt (sva.se)

För att minska risken för att svinpest sprids är det viktigt att följa Jordbruksverkets rekommendationer.

Afrikansk svinpest är en smittsam och dödlig sjukdom som drabbar vildsvin och tamgrisar. Människor och andra djurslag kan inte smittas med afrikansk svinpest.

På Jordbruksverkets webbplats kan du till exempel läsa hur du skyddar dina egna grisar från smitta och hur du ska agera om du har vistats i skog och mark i de drabbade områdena. Hittar du sjuka eller självdöda vildsvin ska du rapportera det till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Förhindra smittspridning

Alla kan hjälpas åt för att minimera risken för ökad smittspridning. Tänk på att:

• inte slänga matrester i naturen
• inte ställa soppåsar/matavfallspåsar utanför avfallsbehållaren
• inte mata grisar med matavfall
• respektera restriktionerna i den smittade zonen som Jordbruksverket fastställt
• inte ta med korv, kött och andra charkvaror till Sverige från länder där afrikansk svinpest finns
• rengör stövlar och annan utrustning samt tvätta hundar efter att ha jagat i land med smittspridning.

Ytterligare information vad allmänhet, grishållare och jägare ska tänka på för att förhindra smittspridning samt frågor och svar om sjukdomen finns på Jordbruksverkets respektive SVA:s webbplatser.

Afrikansk svinpest, Jordbruksverket

Frågor och svar om afrikansk svinpest, SVA

Rapportera in döda vildsvin

Allmänhet och jägare uppmanas att rapportera in fynd av döda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Rapportera vilda djur, SVA 

Om afrikansk svinpest

Afrikansk svinpest är en smittsam och dödlig virussjukdom som drabbar tamgrisar och vildsvin. Viruset som orsakar sjukdomen är mycket motståndskraftigt och överlever länge i miljön och i kött från infekterade djur, även om köttet varit fryst. Hos sjuka djur finns virus finns i alla kroppsdelar, kroppsvätskor och utsöndringar. Störst virusmängder finns i blodet. Smittspridning kan ske via direktkontakt mellan infekterade och friska vildsvin och grisar samt genom att djuren kommer åt infekterade kadaver eller kött. Även människor, transportbilar eller redskap som förorenats med smittämnet kan sprida det till nya platser. Människor och andra djurslag kan inte smittas med afrikansk svinpest.

Mer information:

Smittsamma djursjukdomar i Stockholms län, Länsstyrelsen Stockholm