Hälsoskydd och inomhusmiljö

Vi tillbringar en stor del av vår tid inomhus. Det kan vara i bostaden, skolan eller på jobbet. En god inomhusmiljö har därför stor betydelse för vår hälsa. Här kan du hitta information om faktorer som kan påverka ens inomhusmiljö.

Störande lukter 

Matos och avlopp, tobaksrök och vedeldningsrök, avfall och avgaser är exempel på sådant som kan ge upphov till störande lukt i bostaden. Lukter i bostadshus kan komma från grannar, trapphus eller verksamheter, till exempel restauranger, i eller utanför huset. Exempel på sådant som kan orsaka luktproblem är bland annat stängda eller otäta friskluftventiler i en bostad samt felinstallationer för köksfläktar som kopplas till ventilationskanaler.

Ohyra och skadedjur

Skadedjur eller ohyra är ett allmänt uttryck för oönskade djur som kan innebära skada på egendom, obehag eller sjukdomsrisker. Exempel är råttor, möss, vägglöss, kackerlackor, mjölmott, pälsängrar, fågelkvalster m.fl. Har man fått in skadedjur i en bostad kan det vara bäst att kontakta en skadedjursfirma för råd och för professionell hjälp med bl.a. bekämpningsmedel och åtgärder. 

Läs mer om skadedjur på Folkhälsomyndighetens hemsida

Inomhustemperatur

Temperaturen i din bostad varierar beroende på vilken årstid det är. Du har rätt till en viss temperatur i din bostad oavsett årstid. Undantaget är onormalt kalla eller varma dagar som är av tillfällig natur. Som hyresgäst har du rätt att kräva en lägsta temperatur på 18 grader, men många fastighetsägare har gjort överenskommelser med hyresgästföreningen om att hålla en temperatur på lägst 20 grader inomhus. Vidare ska det normalt vara högst 24-26 grader inomhus. Om du har det för varmt i din bostad kan luften också upplevas som mycket torrare och det kan påverka hur du mår. Riktvärdena gäller dock inte vid extrema väderförhållanden som allvarliga värmeböljor.

Läs mer om inomhustemeperatur på Folkhälsomyndighetens hemsida

Ventilation

Människors hälsa och välbefinnande beror till stor del på kvaliteten på den luft vi andas. Därför är det viktigt att luften inte innehåller skadliga eller irriterande ämnen som kan orsaka sjukdomar eller besvär. Syftet med ventilationen är att leda bort fukt och föroreningar från inomhusluften och tillföra bostaden frisk luft utifrån.

Läs mer om ventilation på Folkhälsomyndighetens hemsida

Fukt och mögel

Om du får fukt- eller mögelproblem inomhus kan det bero på flera olika orsaker. Det handlar ibland om fel som uppstått vid projekteringen och/eller när huset byggdes. Genom åren har vi också ändrat våra vanor, till exempel när det gäller dusch och tvätt. Ventilationen i många av våra bostäder är inte anpassad efter detta och klarar därför inte av att ta hand om all den fukt som vi producerar.

Läs mer om fukt och mögel på Folkhälsomyndighetens hemsida

I dagens samhälle är det sällan helt tyst i vår omgivning. Ljud vi upplever som behagliga reagerar vi ofta inte på, men ljud som vi blir störda av och vill slippa upplevs som buller.

Upplevelsen av vad som är buller, och vad som inte är det, är personlig och kan därför variera från person till person. Det finns dock lagstiftning som reglerar olika typer av buller och vilka ljudnivåer som är acceptabla. Här kan du läsa mer om buller och vart du ska vända dig om du upplever bullerstörningar i din närmiljö.

Buller inomhus

Är man störd av buller inne i bostaden med stängda fönster och dörrar tillämpas Folkhälsomyndighetens riktvärden för buller inomhus. Riktvärdena är tänkta att användas för sovrum och vardagsrum.

Vilka riktvärden gäller?

Här hittar du Folkhälsomyndighetens almänna råd om buller inomhus.

Buller utomhus

Den som bedriver en bullrande verksamhet, exempelvis ett bygge, en industri eller är väghållare har ansvar för de miljö- och hälsomässiga störningarna som kan uppkomma från verksamheten.

Vilka riktvärden gäller?

Naturvårdsverket har tagit fram vägledningar och riktvärden för olika typer av buller, exempelvis från:

• Byggplatser
• Väg- och spårtrafik vid bostäder
• Vägar och järnvägar vid nybyggnation av infrastruktur
• Industrier, installationer och fläktar
• Vindkraft
• Flygtrafik och flygplatser
• Skolgård
• Idrottsplatser
• Motor- och bilprovningsbanor
• Skjutbanor och skjutfält

Här kan du hitta Naturvårdsverkets vägledningar och gällande riktvärden för olika typer av buller

Buller från trafik 

Vid trafikbuller från väg ligger vanligtvis ansvaret hos den som äger vägen (väghållaren). Allmänna vägar ägs antingen av kommunen eller staten.

Ta reda på vem som är väghållare

På Trafikverkets webbplats  kan du hitta information om vem som är väghållare via den nationella vägdatabasen. 

Trafikbuller från statlig väg

Om du upplever trafikbuller ifrån en statlig väg ska du i första hand kontakta Trafikverket. På Trafikverkets hemsida finns information om bullerutredningar, åtgärdsprogram, kriterier för åtgärder och pågående projekt. Här kan du se den beräknade bullernivån vid din fastighet och göra en förfrågan avseende bullerutredning.

Trafikbuller från kommunal väg

Om du upplever trafikbuller ifrån en väg som är kommunal så är det till kommunens Bygg- och miljönämnd du ska vända dig med ett klagomål. 

Så mäts trafikbuller

Trafikbuller utreds i normalfallet genom beräkningar och inte mätningar. Ljudnivåerna beräknas då i normalfallet dels som ett medelvärde för hela dygnet och en maximalnivå. För detta finns vedertagna beräkningsmodeller.

Buller från byggarbetsplatser

Då buller från en byggarbetsplats endast pågår under den tiden som byggnaden uppförs bedöms bullerstörningar från dessa källor ofta som tillfälliga. En tillfällig störning brukar medföra att högre ljudnivåer som temporärt överstiger gällande riktvärden accepteras.

Vissa försiktighetsmått kan dock vidtas vid en byggarbetsplats för att minska störningar för närboende. Det är exempelvis viktigt att byggentreprenörer har upprättade rutiner och egenkontroll för att följa upp bullrande moment samt ger information till de närboende om hur länge bygget ska pågå, när särskilt bullriga moment beräknas påbörjas samt avslutas och vem de närboende ska vända sig till vid frågor.

Så gör du om du blir störd av buller från en byggarbetsplats

Om du är störd av buller från en byggarbetsplats ska du i första hand kontakta byggherren och framföra dina synpunkter. Är ni flera grannar som störs av samma bygge kan samtliga som berörs kontakta byggherren, så att vetskap om hur många som berörs av störningen framgår. Om ni inte får något gehör för era synpunkter efter en tid kan ni kontakta kommunens Bygg- och miljönämnden.

Buller från fläktar och liknande installationer 

De flesta fastigheterna har någon form av fläkt på taket eller fasaden vilka kan orsaka störande buller för närboende. Även kompressorer, kylanläggningar, värmepumpar och liknande installationer kan orsaka störningar.

Vem ansvarar för buller från fläktar och liknande installationer?

Fastighetsägaren eller verksamhetsutövaren ansvarar för att ha kunskap om ljudnivån från installationer inom fastigheten/verksamheten samt att vidta erforderliga åtgärder för att förhindra att bullret orsakar olägenheter för människors hälsa.

Buller från grannar

I flerbostadshus kan ljud från grannar upplevas som störande. Det kan exempelvis handla om hög ljudnivå från musik, stegljud eller skällande hundar. Man kan dock inte kräva att det ska vara helt tyst i ett flerbostadshus.

Störande ljud från grannar bedöms även ofta som en ordningsfråga som Polismyndigheten har tillsynsansvar för. Störningar från grannar regleras även bland annat i hyreslagstiftningen, bostadsrättslagstiftningen samt ordningslagen. Miljöbalken ger dock litet utrymme för tillsyn vid sådana störningar vilket gör att kommunens Bygg- och miljönämnd normalt inte driver klagomål som rör störningar mellan grannar.

Radon är en radioaktiv gas som varken syns eller luktar. Radon från marken är den vanligaste källan till radon i byggnader där radonet kan ta sig in i bostäder genom sprickor och andra otätheter i husets grundkonstruktion.

Radon kan också finnas i dricksvatten, där det övergår till inomhusluften vid användning av vattnet inne i bostaden. Byggnadsmaterial kan också ge ifrån sig radon.

Hur vet jag om min bostad är drabbad av radon?

Det enda sättet att veta en bostads radonhalt är att mäta. Referensnivån för radongashalt i bostäder är 200 bq/m3 luft. Riktvärde för radon i dricksvatten är 1000 bq/m3 vatten. Resultat från utförda radonmätningar av inomhusluften ska skickas till Bygg- och miljönämnden. Informationen kan skickas till bygg.miljonamnden@norrtalje.se

Hälsorisker

Från radon sönderfaller så kallade radondöttrar vilket kan följa med luften in i luftrör och lungor när vi andas och där utveckla skador på hälsan. Ju längre tid en tillbringar i ett radonhus och ju högre halter man utsätter sig för, desto större är risken att skador på hälsan kan förekomma. Rökning i kombination med radonstrålning ökar risken för lungcancer.

När ska man göra en radonmätning?

Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att man gör en radonmätning om man:

• inte har gjort någon mätning i huset tidigare
• om senaste mätningen är mer än tio år gammal
• köper eller bygger ett nytt hus
• bygger om eller till ditt hus
• ändrar ventilationen eller uppvärmningssystemet
• har ett hus byggt med blåbetong

Att mäta och sanera radon

Radonmätning ska pågå under minst två, helst tre månader och göras under eldningssäsong, det vill säga oktober till och med april. Det är normalt under den tiden man värmer upp fastigheter och har stängda fönster och därmed riskerar att ha högre radonhalter. Visar det sig att radonhalten är högre än referensvärdet bör bostaden radonsaneras.

Vid radonmätning ska man följa Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning.

Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning (stralsakerhetsmyndigheten.se)

Vi rekommenderar att man anlitar en radonkonsult eller entreprenör för hjälp att sanera radon. På Swedacs hemsida kan ni hitta företag som är ackrediterade mätlaboratorier för radon i inomhusluft, sök på aktivitetsmätning och delområde luft. Efter sanering är det viktigt att en ny radonmätning utförs för att säkerställa resultatet av den utförda saneringen.

Swedacs register över ackrediterade mätlaboratorier

Vem har ansvar?

Är du ensam fastighetsägare och äger hus privat är det du själv som ansvarar att din bostad inte överstiger riktvärdet för radon i inomhusluften. Privat kan du söka radonbidrag. Om du bor i hyresrätt är det hyresvärden som ansvarar och om du bor i bostadsrätt är det föreningen som bär ansvar. Bostadsrättsföreningar kan inte få bidrag för att sanera radon.

Bygg- och miljönämnden har tillsynsansvar enligt miljöbalken och behöver ta reda på om det finns olägenheter för människors hälsa. I samband med tillsynsansvaret kan Bygg- och miljönämnden kräva att fastighetsägare ska undersöka radonhalten i bostäder och om nödvändigt även radonsanera.

I vår naturliga miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen, marken och från oss själva och kallas för naturlig bakgrundsstrålning.

Olika typer av strålning

Strålning kan delas in i joniserande och icke-joniserande. Energin i joniserande strålning är så stark att den kan rycka loss elektroner ur atomer som den träffar och förvandla dem till positivt laddade joner. Röntgenstrålning och radioaktiv strålning är exempel på joniserande strålning.

Icke joniserande strålning är mindre energirik och kan inte jonisera material. Exempel är strålning från solen, samt elektromagnetiska fält som uppstår kring kraftledningar och olika elektriska apparater. Radiovågor från mobiltelefoner är också elektromagnetiska fält.

El- och magnetfält

Magnetfält och elektriska fält uppstår runt alla apparater och anläggningar som drivs av elektrisk ström. Energin från dessa fält kan tas upp av kroppen och på så sätt negativt påverka människors hälsa. Både för elektriska- och magnetiska fält gäller att styrkan som en människa utsätts för avtar med avståndet till installationen och utrustningen.

Läs mer om magnetfält på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida 

De flesta studier som gjorts hittills på elektromagnetisk strålning har inte kunnat visa på någon ökad hälsorisk. Kunskapen är dock otillräcklig och fler studier behövs. Strålsäkerhetsmyndigheten har aktuell information om magnetfält och trådlös teknik.

UV-strålning

Ultraviolett strålning, förkortad UV-strålning eller UV-ljus, är elektromagnetisk strålning i våglängdsintervallet 100 till 400 nanometer, alltså kortare än det synliga ljusets. Det är denna typ av strålning som kan göra oss solbrända, eller i värsta fall förändra våra celler så att vi riskerar cancer. För att skydda sig mot strålningen producerar huden ett pigment som heter melanin, som gör huden brunfärgad.

Läs mer om UV-strålning på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida

Ansvariga myndigheter

Strålsäkerhetsmyndigheten utöver tillsyn mot de som har tillstånd enligt strålskyddslagen (208:396) respektive kärntekniklagen (1984:3) för verksamhet med strålning. Strålsäkerhetsmyndigheten utöver även tillsyn mot anmälningspliktig verksamhet med strålning enligt strålskyddslagen.

Kommunens Bygg- och miljönämnd bedriver tillsyn enligt miljöbalkens lagstiftning. Trådlösa nätverk för dataöverföring är inte anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken, men kan ändå utgöra en risk för olägenhet för människors hälsa och därmed omfattas av tillsyn enligt miljöbalken.

Asbest har använts sedan en lång tid tillbaka på grund av materialets höga mekaniska hållfasthet och smidighet, termisk beständighet, som innebär att det tål höga temperaturer, god ljud- och värmeisolerande förmåga samt kemisks beständighet, som innebär att det har hög tålighet mot kemikalier. Asbest är ett farligt ämne som kan orsaka flera allvarliga sjukdomar som till exempel cancer. Det är framförallt personer som arbetar inom byggbranschen som riskerar att bli utsatta för asbestdamm vid bearbetning av material som innehåller asbest.

Läs mer om asbest på Arbetsmiljöverkets hemsida

I enlighet med lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter råder rökförbud på flertal platser i vårt samhälle. Syftet med förbudet är att personer som besväras av rökning inte ska utsättas för detta när de vistas på allmänna platser samt att skydda barn och ungdomar från tobakens hälsoskadliga effekter.

De rökfria miljöer som regleras i lagen om tobak och liknande produkter är:

Barn- och ungdomsverksamhet

Lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom. Rökförbudet gäller både inomhus och utomhus, på exempelvis skolgårdar.

Lekplatser

På lekplatser som allmänheten har tillträde till.

Inhägnade idrottsplatser utomhus

På inhägnade platser utomhus som huvudsakligen är avsedda för idrottsutövning, dvs. idrottsanläggningar. Notera att även entrén till idrottsplatsen också ska vara rökfri.

Hälso- och sjukvård

I lokaler som är avsedda för hälso- och sjukvård.

Bostäder och inrättningar med särskild service eller vård

I lokaler för gemensamt bruk i bostäder och inrättningar med särskild service eller vård.

Kollektivtrafik

På färdmedel i inrikes kollektivtrafik och i lokaler som används av den som reser med sådana färdmedel. Rökförbudet gäller även på motsvarande områden utomhus, ex vid busshållplatser och stationer.

Restauranger och andra serveringsställen

I restauranger och på andra serveringsställen. Rökförbudet gäller även på uteserveringar.

Lokaler för allmän sammankomst och offentlig tillställning

I andra lokaler än ovanstående som används för en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning.

Andra lokaler som allmänheten har tillträde till

Rökning är även förbjuden i flera lokaler som allmänheten har tillträde till än de som redogjorts för under rubrikerna ovan t.ex. butiker. Notera att föreningslokaler också omfattas av förbudet, eftersom de räknas som allmän plats.

Hotell och andra tillfälliga bostäder

I hotell och andra inrättningar där tillfällig bostad yrkesmässigt upplåts.

Entréer

Vid entréer till lokaler och andra utrymmen som omfattas av rökförbud enligt lagen om tobak och som allmänheten har tillträde till. Detta gäller även om entréområdet till lokalen ägs av någon annan än den som bedriver verksamhet inom lokalen.

I rökfria miljöer är det förbjudet att:

• Röka tobak
• Röka örtprodukter
• Använda elektroniska cigaretter (e-cigaretter)
• Använda njutningsmedel som motsvarar rökning men som inte innehåller tobak, exempelvis smaksatta stenar.
• Inhalera tobak som förångats eller upphettats på annat sätt (vattenpipa).

Kom ihåg att rökförbudet gäller dygnet runt, året om.

Ansvar

Ansvaret att rökförbudet efterlevs ligger på den som har praktiska möjligheter att se till att bestämmelserna om rökförbud följs, nämligen ägaren eller den som på annan grund (exempelvis i egenskap av hyresgäst eller arrendator) disponerar över en lokal, ett annat utrymme eller ett område utomhus. På en lekpark som allmänheten har tillträde till är det exempelvis vanligen kommunen som har ansvar för att se till att rökförbudet följs och när det gäller en uteservering är det den som driver serveringsverksamheten som är ansvarig.

Tillsyn

Kommunens Bygg- och miljönämnden har tillsynsansvaret för de rökfria miljöerna. Kommunens tillsynsansvar innebär bland annat att kontrollera att den ansvarige för de rökfria miljöerna följer lagens krav samt lämnar information och råd till den ansvarige. Om det visar sig att rökförbudet inte följs har kommunen rätt att kräva åtgärder från ägaren eller motsvarande ansvarig. Om kommunens krav på åtgärder inte efterlevs kan ägaren bli skyldig att betala vite.

Skyltning

Den som har ansvar för rökförbudet måste tydligt informera om förbudet genom skyltning. Den som ansvarar för rökförbudet får själv avgöra hur skyltningen lämpligen bör ske utifrån de särskilda förhållanden som råder i de olika rökfria miljöerna. Det är viktigt att skyltningen är tydlig.

Avvisning

Den ansvarige, eller en företrädare för denne, som ser någon som röker där rökning inte är tillåten ska vid behov informera eller tillrättavisa personen om rökförbudet. Om någon trots tillsägelse fortsätter att röka där rökning inte är tillåten, får denna person avvisas, dvs. uppmanas att lämna platsen. Bara poliser och ordningsvakter har dock rätt att fysiskt avlägsna en person från platsen. Den som är ansvarig för att rökförbudet följs har alltså inte laglig rätt att själv avlägsna personer som bryter mot rökförbudet, utan måste ta hjälp av polis eller ordningsvakter.

Rökfria arbetsplats

Lagen om tobak och liknande produkter innehåller regler om rökfri arbetsmiljö för att skydda arbetstagare. Syftet med regeln om rökfri arbetsmiljö är att människor inte ska utsättas för passiv rökning på sin arbetsplats.

Läs mer och få stöd om rökfri arbetsplats hos Arbetsmiljöverket

Undantag från rökförbudet

Lagen ger vissa möjlighet till undantag från rökförbudet – dock inte i utomhusområdena! Exempelvis kan särskilda rökutrymmen inrättas på färdmedel såsom tåg och båtar. Undantag från rökförbudet kan också förekomma i lokaler och andra utrymmen genom att det avsätts rökrum eller andra utrymmen för rökning. Det finns dock ingen skyldighet att inrätta rökrum.

Om rökfria miljöer hos Folkhälsomyndigheten