Djur och lantbruk

Det krävs tillstånd från kommunen för att få hålla vissa djur inom detaljplanerat område.

Du behöver tillstånd för:

• nötkreatur
• häst
• get
• får
• svin
• giftorm
• tupp
• pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur

Undantag

Inget tillstånd krävs för att hålla maximalt fem stycken hönor. Erforderligt hönshus och hönsgård ska alltid finnas vid hållande av höns. Gödsel som uppkommer av hönshållningen ska komposteras på ett tätt underlag alternativt i latrinkompost.

Det här gäller för djurhållningen

Generellt gäller att djuren inte ska förorsaka någon olägenhet för närboende samt att de ska hållas på ett ur djurskyddssynpunkt lämpligt sätt. Hållandet av djuren får inte heller strida mot detaljplanens syfte.

Från och med januari 2009 har Länsstyrelsen ansvaret för djurskyddstillsynen. Bygg- och miljönämnden är ansvarig tillsynsmyndighet för att djur inom detaljplan inte orsakar olägenhet för människors hälsa eller miljön.

När du ansöker om tillstånd ska du göra det på blanketten för djurhållning inom detaljplan. Bygg- och miljönämnden tar ut en avgift för handläggning av denna ansökan.

Tänk på att tillståndet är personligt och knutet till en viss fastighet. Du kan få tillståndet återkallat om din verksamhet inte uppfyller föreskrivna krav eller orsakar väsentlig olägenhet för omgivningen.

Ansökan

Om du vill ansöka om djurhållning inom detaljplan så hittar du mer information och ansökan här:

Ansök om djurhållning, utom giftorm

Ansök om att hålla giftorm i område med detaljplan

Antalet djurenheter i ditt lantbruk avgör om du behöver anmäla din verksamhet eller ansöka om tillstånd.

Vad är en djurenhet?

Vägledning om anmälan enligt miljöbalken för djurhållande verksamheter (jordbruksverket.se)

Lantbruk med färre än 100 djur

Har du färre än 100 djurenheter, till exempel en mindre hästgård, räknas ditt lantbruk som en u-verksamhet. U-verksamheter omfattas inte av anmälningsplikt och du behöver inte söka tillstånd för ditt lantbruk. Bygg- och miljönämnden kan dock ändå kräva åtgärder eller utredningar eftersom mindre lantbruk fortfarande omfattas av tillsyn enligt miljöbalken.

Lantbruk med 100 till 400 djur

Ett lantbruk med minst 100 och högst 400 djurenheter klassas som en anmälningspliktig verksamhet. För att få driva en sådan verksamhet behöver du göra en anmälan till Bygg- och miljönämnden.

Självservice: Djurhållning

Lantbruk med fler än 400 djur

Om din verksamhet utgörs av 400 djurenheter eller mer ska du istället ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen. Mer information om tillståndsprocessen finns på Länsstyrelsens hemsida.

Om tillståndsprocessen på Länsstyrelsens hemsida

Som djurägare har du vissa förpliktelser gentemot omgivningen. Vi får ofta in klagomål gällande bland annat skällande hundar och lösspringande katter. Läs mer om vad som gäller för dig som djurägare i informationen nedan, våra lokala ordningsföreskrifter och om djurskydd på länsstyrelsens hemsida. 

Hund

Som hundägare berörs du av djurskyddslagen och av de lagar som reglerar hundars inverkan på omgivningen. Det gäller bland annat miljöbalken, lagen om tillsyn över hundar och katter samt jaktlagen. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet när det gäller lagen om tillsyn över hundar och katter, djurskyddslagen och delar av jaktlagen så kontakt tas i de flesta fall med Länsstyrelsen vid besvär till följd av hundar. Polisen är ansvarig myndighet för de lokala ordningsföreskrifterna och du kan därför kontakta dem om du upplever att ordningsföreskrifterna inte följs. Vid besvär till följd av störande, långvarigt och regelbundet skällande kan klagomål lämnas till Bygg- och miljönämnden.

Du är som hundägare skyldig att hålla din hund så att den inte orsakar olägenhet eller skada för andra människor. Det innebär bland annat att du inte får låta hunden skälla långvarigt och regelbundet utan tillsyn, så att grannar och andra störs. Att skälla är ett naturligt beteende hos hundar, så ett visst mått av hundskall får man som granne tåla. Störs du av grannens hundhållning, börja med att prata med grannen och påtala att du känner dig störd.

På offentlig plats inom detaljplanelagt område, där kommunen är huvudman, ska föroreningar efter hund plockas upp. Vidare ska föroreningar efter hundar plockas upp på gator, vägar och torg inom områden med tydlig stadsprägel samt områden av friluftskaraktär, badstränder och motionsspår. Fler regler och i vilka områden de gäller finns att läsa i Norrtälje kommuns lokala ordningsföreskrifter. 

Katt

Bygg- och miljönämnden får ibland in klagomål från allmänheten gällande katter som vistas på tomter och gårdar och som använder rabatter och sandlådor som toalett.

Enligt domar har det dock slagits fast att myndigheter inte kan ingripa vid lösspringande tamkatter med hjälp av miljöbalken. Det anses inte som en olägenhet av betydelse. Det betraktas också som accepterat att en familj har upp till några stycken katter och att de vistas både på ägarens och på grannarnas tomt. I vissa extremfall kan katter utgöra en olägenhet som måste åtgärdas, till exempel om det handlar om ett stort antal katter i en och samma bostad.

Kattägaren har dock ett ansvar att katten inte orsakar skador eller avsevärda olägenheter. Kontakt kan tas med länsstyrelsen som är ansvarig för lagen om tillsyn över hundar och katter. Den som känner sig störd av en katt måste i de flesta fall själv freda sig mot att katten tar sig in i hus, upp på altaner eller liknande. När man upplever sig störd av katter kan man själv försöka minska problemen, se exempel nedan.

Några knep för att skydda din trädgård

• Täck över barnens sandlåda när den inte används.
• Näta eller täck för skrymslen där katten vill gå in.
• Lägg hönsnät eller liknande i rabatten och täck med ett tunt lager jord. Nätet syns inte men katten tycker inte om att krafsa när nätet tar i.
• Lägg dekorationsstenar i rabatten så att den inte går att gräva i.
• Strö ut kaffesump, vissnade tagetesblommor eller strö/spraya med ”fy skäms”-medel eller liknande som kan köpas i zooaffärer.
• Undvik att plantera växter som lockar till sig katter, så som kattmynta och läkevänderot.
• Spruta vatten på katten när den kommer in i trädgården. Det kräver tålamod, men så småningom förknippar katten trädgården med den obehagliga vattenstrålen.
• Skräm katten. Klappa i händerna eller gör andra höga ljud.
  Observera att det inte är tillåtet att lägga ut gift eller skada katten. Det är aldrig kattens fel om dess naturliga beteende innebär problem för grannarna.

Om du misstänker att djur far illa

Om du misstänker att djur mår dåligt eller lever under dåliga förhållanden ska du vända dig till Länsstyrelsen i Stockholm och avdelningen för djurskydd.

Anmäl bristande djurhållning hos Länsstyrelsen i Stockholm

Gödsel innehåller näringsämnen som bidrar till övergödningen i våra sjöar och vattendrag. Här får du information om hur gödsel förvaras och hanteras på ett sätt som inte medför läckage eller avrinning till omgivningen.

Gödsel innehåller mycket näringsämnen såsom kväve och fosfor. De är båda näringsämnen som bidrar till övergödningen i våra sjöar och vattendrag. Det är därför viktigt att gödsel förvaras och hanteras på ett sätt som inte medför läckage eller avrinning till omgivningen.

Lagring

Gödsel från djurhållning ska förvaras tätt så att läckage eller avrinning inte kan ske till omgivningen. Detta innebär att gödsel ska förvaras invallat eller täckt så att regnvatten inte kan föra med sig näringsämnena ut i marken. Även grovfoder innehåller kväve och fosfor. Öppnade eller skadade balar ska därför också förvaras tätt. Näringsämnen som når våra vattendrag skapar tillväxt av exempelvis alger som på sikt orsakar syrebrist i vattnet och bottendöd. 

All gödsel ska förvaras tätt oavsett hur många djur verksamheten har. Bygg- och miljönämnden använder begreppet ”lantbruk” för alla typer av verksamheter som har djur och/eller växtodling. Det inkluderar både företag och privata djurhållare.

Spridning

Stallgödsel, mineralgödsel och andra organiska gödselmedel ska spridas på åkermark och får inte spridas så att de hamnar utanför åkern.

Norrtälje kommun ligger inom nitratkänsligt område och därför är det förbjudet att sprida gödsel från 1 november till 28 februari.

Stukor

Lagring av stallgödsel bör i första hand ske i ordinarie lagringsutrymmen. Ibland kan det finnas skäl till att lägga upp gödseln direkt i fält, för att gödseln ska kunna utnyttjas på ett bra sätt. Det kallas för att lägga gödseln i en stuka. En gödselstuka är en mellanlagring av fast gödsel på mark utomhus, där gödseln läggs upp i en limpformad hög. Det finns två anledningar till att använda gödselstukor: tillfällig lagring i fält och kompostering i fält.

Som vid all annan gödselhantering måste du vid stukalagring följa de allmänna hänsynsreglerna. Det innebär att du ska lagra gödseln utan att det uppstår föroreningar av yt- eller grundvatten eller att det leder till olägenheter för närboende. Fundera även över om stukalagring är bästa möjliga teknik för att ta hand om gödseln.

Varken tillfällig lagring av stallgödsel i stuka i fält eller kompostering i fält får räknas in i lagringskapaciteten och kan inte ersätta behovet av iordningsställda lagringsutrymmen. De allmänna råden hjälper dig att göra en bedömning av hur, när och hur länge gödseln kan lagras eller komposteras i fält.

Läs mer om gödselhantering på Jordbruksverkets hemsida.

Lagra gödsel (jordbruksverkets.se)

En häst som självdött eller avlivats utan misstanke om smittsam sjukdom kan grävas ned om man följer kommunens anvisningar och informerar kommunen inför nedgrävningen.

För att undvika spridning av smittsamma sjukdomar måste döda djur tas om hand på ett säkert sätt. Döda djur ska normalt skickas till en godkänd mottagare men för hästar finns ett undantag. De kan grävas ned om man följer kommunens anvisningar och skickar in information inför nedgrävningen.

Nedgrävning får endast ske om hästen har självdött eller avlivats utan misstanke om smittsam sjukdom. Har hästen dött av smittsam sjukdom ska den istället skickas till en godkänd mottagare.

Innan nedgrävning sker behöver du noggrant läsa igenom kommunens anvisningar. I anvisningarna finns det bland annat information om vilka platser som kan vara lämpliga och vilka skyddsavstånd som bör hållas till grannar, vatten med mera. Ett tips är att spara ned anvisningarna eller skriva ut dem för att ha dem nära till hands vid nedgrävningen.

Anvisningar för nedgrävning av häst hittar du här

När du har säkerställt en lämplig plats för nedgrävningen och är införstådd med anvisningarna ska du skicka in information till oss:

Självservice: Djurhållning

När vi har tagit emot information om nedgrävningen kommer vi att granska den. Det görs då en bedömning om huruvida nedgrävningen kan ske i enlighet med våra anvisningar eller inte.

Ser allt bra ut får du ett beslut om att nedgrävningen kan genomföras som planerat. Skulle vi däremot ha synpunkter eller invändningar kontaktar vi dig så snart som möjligt.

Här får du information om olika sorters kemiska bekämpningsmedel och i vilka fall du behöver ansöka om tillstånd eller göra en anmälan innan användning.
Bekämpningsmedel är kemiska produkter som är avsedda att skydda mot att djur, växter eller mikroorganismer orsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Användning av bekämpningsmedel ska dock undvikas så långt som möjligt. Bekämpningsmedel ska vara godkända av Kemikalieinspektionen och ha ett registreringsnummer.

Växtskyddsmedel

Växtskyddsmedel är bekämpningsmedel som används i huvudsak för att skydda växter och växtprodukter inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsbruk. Det kan vara mot svampangrepp, skadedjur eller konkurrerande växter.

Biocidprodukter

Biocidprodukter är alla de bekämpningsmedel som inte är växtskyddsmedel. Exempel på biocidprodukter är desinfektionsmedel, träskyddsmedel, myggmedel, råttgifter och båtbottenfärger.

Behörighetsklasser för bekämpningsmedel

I Sverige har vi ett system med behörighetsklasser för kemiska bekämpningsmedel och biologiska bekämpningsmedel som innehåller mikroorganismer. Behörighetsklassen visar vem som får använda ett bekämpningsmedel. Medel i klass 1 och 2 får bara användas yrkesmässigt. Medel i klass 3 får användas av alla, det vill säga även av privatpersoner.

Förbud, tillstånd- och anmälningsplikt för användande av växtskyddsmedel
Förbud för användande

Områden där det är förbjudet att använda växtskyddsmedel:

• På ängs- eller betesmark som inte är lämplig att plöja men som kan användas till slåtter eller bete
• På skolgårdar eller gårdar till förskolor eller på lekplatser som allmänheten har tillträde till
• I parker, trädgårdar eller andra områden som i första hand är avsedda att vara rekreationsområden som allmänheten har tillträde till
• Inom koloniträdgårdsområden eller i växthus som inte används yrkesmässigt
• På tomtmark för bostadshus eller på krukväxter i hemträdgårdsmiljö
• På växter inomhus utom i produktionslokaler, lagerlokaler och liknande lokaler.

Tillståndsplikt

Tillstånd krävs från Bygg- och miljönämnden vid yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel inom dessa områden:

• I sådana parker och trädgårdar dit allmänheten har tillträde och som inte omfattas av förbudet i 2 kap. 37 § pkt 3 i förordning (2014:425) om bekämpningsmedel
• Inom idrotts- och fritidsanläggningar
• Vid planerings- och anläggningsarbeten
• På vägområden samt grusytor och andra mycket genomsläppliga ytor
• På ytor av asfalt, betong eller andra hårdgjorda material.

Anmälningsplikt

Det är förbjudet att utan skriftlig anmälan till Bygg- och miljönämnden yrkesmässigt använda växtskyddsmedel inom dessa områden:

• På vägområden, för att förhindra introduktion, etablering eller spridning av invasiva främmande arter
• Karantänskadegörare enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 eller enligt bestämmelser som genomför den förordningen
• På banvallar
• Inom områden som inte omfattas av förbud enligt 37 § förordning (2014:425) om bekämpningsmedel eller krav på tillstånd enligt 40 § förordning (2014:425) om bekämpningsmedel och som har en sammanhängande area överskridande 1 000 kvadratmeter där allmänheten får färdas fritt.

Du som beställare eller fastighetsägare ses som verksamhetsutövare och ska skicka in en skriftlig tillståndsansökan eller anmälan till Bygg- och miljönämnden i god tid innan behandling av växtskyddsmedel planeras att genomföras.

Självservice: Bekämpningsmedel och växtnäringsämnen

Innan det kan bli aktuellt med en ansökan om tillstånd eller en anmälan är den som överväger att använda växtskyddsmedel skyldig att göra en bedömning om syftet med bekämpningen kan uppnås med metoder som ger en lägre miljöbelastning. Kemisk bekämpning bör övervägas först då det kan konstateras att syftet med bekämpningen inte kan uppnås med några andra metoder.

Utbildning för att sälja eller distribuera växtskyddsmedel

Du som säljer  eller distribuerar växtskyddsmedel ska  ha genomgått en utbildning för att få distribuera växtskyddsmedel. Vid försäljning ska det finnas minst en utbildad person tillgänglig för att ge kunder information om hur medlet ska användas, vilka hälso- och miljörisker som kan finnas och hur man ska hantera medlet för att minska riskerna. 

Mer information om utbildning (Kemikalieinspektionen)

Yrkesmässig spridning av biocidprodukter

För användning av biocidprodukter gäller Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av vissa biocidprodukter. Detta innebär att man har underrättelseskyldighet vid yrkesmässig spridning av vissa biocidprodukter på en plats som allmänheten har tillträde till. Informera allmänheten senast i samband med att spridningen av biocidprodukter påbörjas. Underrätta kommunen senast i samband med att spridningen sker eller omedelbart därefter.

En underrättelse ska innehålla:

• Kontaktuppgifter till den som sprider biocidprodukter och till den för vars räkning spridningen sker
• Syftet med bekämpningen
• Biocidproduktens namn och registreringsnummer samt den mängd biocidprodukter som använts eller beräknas att användas vid spridningen
• Tidpunkt eller beräknad tidsperiod, samt plats för spridningen
• Vilka försiktighetsåtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas för att skydda människors hälsa och miljön

Gamla kemikalier

Tänk på att gamla förbjudna kemikalier inte får användas utan ska lämnas in till en återvinningsstation för att förstöras. 

Läs mer om vilka bekämpningsmedel som är (eller tidigare har varit) godkända i Sverige: Bekämpningsmedelregistret (Kemikalieinspektionen)