Fler bilder från Norrtälje

Vi använder oss av cookies för att göra din upplevelse bättre. Läs mer om cookies.  

Use Google to translate the website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Kontakt

Kontakta oss

Kontakta oss

Just nu kan du nå oss på följande sätt:
Göm
Starta ny chatt

Hur ska 90 procent av Norrtälje kommuns invånare erbjudas en framtidssäker bredbandsuppkoppling?

Här presenteras det tilltänkta tillvägagångssättet för att nå målet om att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s synkron kommunikation.

Fyr i vattnet

Kommunalt genomförande

Mål
Ett väl utbyggt bredbandsnät är en viktig del av kommunens långsiktiga strävan i att utveckla Norrtälje till en attraktiv och tillväxtorienterad kommun. Kommunens målsättning för utbyggnaden av IT-infrastruktur utgör en nedbrytning av Regeringens mål och är följande:

  • att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s synkron kommunikation.
  • år 2015 var målet att 40 procent skulle ha tillgång till bredband med hastighet om minst 100 Mbit/s synkron kommunikation.

Stöd/vägledning

Norrtäljes kommuns direktiv, stöd och vägledning för denna programperiod är:

Direktiv

  • Norrtälje kommun ska verka för en marknadsdriven utbyggnad genom nära samarbete och samverkan med marknadsaktörer, byalag/föreningar och offentliga organisationer för att kunna erbjuda hela kommunen tillgång till bredband. Såväl inom tätort som på landsbygd.
  • Kommunen ska vara aktiv och i största möjliga mån bistå bredbandsleverantörerna vid planering och utbyggnad av bredbandsnät. Hur det ska formaliseras kommer att ske i dialog med marknadsaktörer och jurister.
  •  I de områden där kommersiella aktörer inte är intresserade, eller där bidrag inte räcker till för att en utbyggnad kommer att ske, måste kommunen vara med och stötta att en bra bredbandsuppkoppling finns tillgänglig. Exakt hur och i vilken omfattning måste ske i en dialog mellan kommunen, invånare, företag och andra aktörer då endast en modell kanske inte är applicerbar på alla område.
  • Kommunen ska också följa de av Post och Telestyrelsen rekommenderade riktlinjer genom att bland annat aktivt verka för en tydlig ägarstyrning av stadsnät och därmed säkerställa ett effektivt utnyttjande av befintliga infrastrukturer. Kommunen ska agera köpare av bredbandstjänster och leverantör av digitaliserade samhällstjänster inom bl.a. vård, skola och omsorg. Kommunen ska idka samverkan med marknadsaktörer, byalag och andra kommuner med flera.
  •  Kommunen ska verka för att de bredbandsnät som byggs i kommunen är öppna för alla bredbandsleverantörer. I de fall kommunen är medfinansiär är det ett krav. Det ska i princip vara möjligt för leverantörerna att erbjuda bredbandstjänster till konsumenterna på lika villkor. Det ökar mångfalden och främjar konkurrensen.
  • Bredbandsnäten som byggs ska vara framtidssäkra. Det innebär att dessa ska ha egenskaper för att inom överskådlig framtid tillgodose både befintliga och framtida behov av kapacitet och tillgänglighet.
  • Kommunen ska verka för att tillgången till fiberbaserad IT-infrastruktur i största möjliga mån säkerställs vid ny exploatering av bostads- köpcenter- och industriområden.
  • Fördjupad process och policy dokument gällande markupplåtelseavtal, schacktillstånd, Norrtälje Energi och andra direktiv kommer att tas fram i ett vägledningsdokument. Detta kommer att ske i dialog med marknadsaktörer för att stämma av att policy och processer underlättar för bredbandsaktörer utan att negativt påverka kommunen i andra delar som icke är relaterade till bredbandsutbyggnad. I de fall en prioritering av geografiska områden är nödvändig, är kommunens ståndpunkt att följande direktiv ska vara styrande:
  • Områden med relativt många hushåll och företag prioriteras före ett område med färre.
  • Där den lokala efterfrågan och det lokala engagemanget är stort ges högre prioritet. Kommunen stöder ”Byalagskonceptet” vilket innebär att hushåll och företag i tätorterna och/eller på landsbygden sluter sig samman i ekonomiska föreningar, så kallade byanätsföreningar.
  • Om det finns kommunal verksamhet i ett visst område kommer dess prioritet att höjas. På motsvarande sätt kommer områden som är speciellt rikt på näringsdrivande verksamhet att få en högre prioritet.
  • Närheten till befintlig IT-infrastruktur och kostnaden för att bygga det aktuella bredbandsnätet kan också komma att styra ett områdes prioritet.
  • Kommunens bedömning är att den rådande situationen för bredband i de mindre orterna, på landsbygden och skärgården – med en förhållandevis dåligt fungerande marknadssituation, begränsat statligt stöd för utbyggnad av bredband, och den förestående avvecklingen av det kopparbaserade telenätet – kommer ställa krav på att kommunen tar ett större ekonomiskt ansvar för att säkerställa tillgången till bredband i dessa områden. Målsättningen är att skapa framtida förutsättningar för fast och mobilt bredband på landsbygden med god kapacitet och tillgänglighet inom dessa områden.
  • Prioriterat för Norrtälje kommun ska vara förläggning av kanalisation i samband med grävning för till exempel vatten och avlopp. Stöd kan sökas för varje projekt för sig. Dessutom prioriteras byalagsprojekt.
  • I de områden där kommersiella aktörer inte är intresserade eller där statliga bidrag inte räcker till för att en utbyggnad kommer att ske måste kommunen vara med och stötta att en bra bredbandsuppkoppling finns tillgänglig. Exakt hur måste ske i en dialog mellan kommunen, invånare, företag och andra aktörer då endast en modell kanske inte är applicerbar på alla områden.

Stöd

  • Kommunen ska vara aktiv och i största möjliga mån bistå bredbandsleverantörerna vid planering och utbyggnad av bredbandsnät.
  •  Kommunen ska i tillämpliga delar bistå samfälligheter, byalag och andra typer av föreningar att söka bidrag från jordbruksverket för utbyggnad av områdesnät, samt bistå med kompetens i den omfattning som det är tillämpligt vid planering och byggnation av bredbandsnät inom deras område.
  • Den övergripande principen är att alla hushåll och företag ska ha möjlighet att ansluta sig till någon form av bredband.
  • Kommunen avser att söka påverka mobiloperatörerna för att få dem att öka täckning och kapacitet i hela kommunen. Bland annat för att det är stora brister då fritidshusägare och turister kommer till kommunen.
  • Planering och utbyggnad av IT-infrastrukturen i kommunen kommer så långt som möjligt samordnas med motsvarande satsningar på nationell och regional nivå. En regional samordning är framför allt viktig. Med gemensam planering och utbyggnad över kommungränserna kan kommunerna tillsammans bidra till att fler hushåll och företag får tillgång till bredband. Samverkan av denna anledning kan ske med de angränsande kommunerna Österåker, Vallentuna, Sigtuna, Knivsta, Uppsala och Östhammar samt andra kommuner med liknande förutsättningar och utmaningar som Norrtälje kommun.

Vägledning

  • Utbyggnaden av IT-infrastruktur som hanteras inom ramen för detta program ska fokusera på byggnation av fiberbaserade bredbandsnät eftersom denna teknik är en grundförutsättning för såväl fasta som mobila bredbandsnät i framtiden.
  • I tätorterna och delar av landsbygd anser kommunen att marknadskrafterna ska råda. Bedömningen är att det där finns ett stort intresse från marknaden att ansluta hushåll och företag till sina bredbandsnät. Det finns även en trend mot att attraktiva affärsmodeller etableras som ökar villigheten från hushåll och företagen att ansluta sig till fiberbaserade bredbandsnät. Kommunal eller annan offentlig medfinansiering bör därmed inte vara nödvändig.
  • Att planering och utbyggnad av IT-infrastrukturen i kommunen kommer så långt som möjligt samordnas med motsvarande satsningar på nationell eller regional nivå.

Behov

För att uppnå målen behövs både kompetent personal och ekonomiska resurser. I den mån då det saknas marknadsmässiga förutsättningar har det i kommunens tidigare It-infrastrukturprogram beslutats att det ska avsättas 3 miljoner kronor/per år för att uppnå uppsatta mål fram till och med 2020. Det beslutet kvarstår.

Uppföljning och utvärdering av bredbandsstrategin kommer löpande att genomföras. Vid behov kommer strategin att revideras i samband med detta.

Utbyggnad av bredband där marknadsmässiga förutsättningar saknas

Av kommunens befolkning bor 33 600 i kommunens orter varav 28 200 i Norrtälje, Rimbo, Hallstavik eller Älmsta. Befolkning utanför dessa orter i vad som benämns landsbygd och skärgård är 22 400. De olika offentliga bidrag som finns avser endast utbyggnad där man bedömer att det inte finns något kommersiellt intresse av att bygga ut nät.

Att säkerställa att mindre orter, skärgård och landsbygd får tillgång till bredband är mycket viktigt med tanke på Norrtälje kommuns geografiska karaktär. Det finns mer än 670 jordbruksfastigheter och drygt 24000 fritidshus. Företag och jordbruk har ett ständigt ökande behov av bredband för att kunna agera på marknadsmässiga villkor.

Fritidshusen har en tendens att bli permanentbostäder för ägarna, till exempel i samband med pensionering. Man tenderar även att vilja ha samma konsumtion av bredband i fritidshuset som i sitt normala boende.

Att ha en stor del av den åldrande befolkningen boende på landsbygd ger stora kostnader för samhällsservicen. Det är en av anledningarna till att bredbandsinvesteringar i glesare strukturer blir lönsamma på sikt. Möjligheten att välja boende på ren landsbygd eller i skärgården är också ett alternativ för många barnfamiljer och eftersom Internet får en allt större betydelse i skolarbetet påverkar tillgången, av bra uppkoppling, viljan att flytta till en viss plats. Utöver bra fysiska transportmöjligheter krävs då kapacitetskraftigt bredband.

Det är ytterligare en faktor som ger rent samhällsekonomiskt positiva effekter. Det finns därför anledning att ”subventionera” en bredbandslösning. Ingen kommersiell aktör (eller ens stadsnät) kan klara en sådan kalkyl med rimlig avkastning. Det finns särskilda bidrag i till exempel landsbygdsprogrammet som kan användas, liksom olika andra regionala och nationella stödformer. En sådan lösning förutsätter stort eget engagemang från de boendes sida.

Hushåll och företag utmed fiberförläggningar kommer att kunna erbjudas möjlighet att ansluta sig och få tillgång till fiberbaserat bredbandsnät genom Byalagskoncept.

En grundförutsättning för att sträckorna ska förläggas är att det finns ett lokalt intresse och engagemang från berörda hushåll och företag samt bredbandsleverantörerna.

Den här typen av områdesnät är vanliga i flera delar av landet och många entreprenörer är vana att arbeta med anläggande av sådana nät. De betydligt lägre kostnader som blir resultatet av att utföra delar av arbetet med ideella arbetsinsatser istället för på betald arbetstid och med egna maskiner, gör att fibernäten kan få en spridning som hade varit helt otänkbar utan ett sådant organisatoriskt upplägg.

Att nå de uppsatta målen i programmet bedöms vara mycket svårt utan ett framgångsrikt arbete med byalagskonceptet. Kommunen måste därför bidra till denna satsning, där det inte är kommersiellt lönsamt för marknaden, genom att:

  • säkerställa tillgång till IT-infrastruktur för kommunal verksamhet i hela kommunen.
  • hushåll och företag ska kunna ansluta sig till dessa stamnät.
  • etablera en IT-infrastruktur som motiverar och underlättar för mobilleverantörerna att bygga fler master för mobilt telefoni och bredband i berörda områden.
×

Tyck till om den här sidan

Har du synpunkter på den här sidan, tar vi tacksamt emot dem. Fyll i formuläret nedan och dina synpunkter skickas till ansvarig för sidan. Om du anger din e-postadress kan vi ge dig återkoppling. Tack för att du hjälper oss att skapa en bättre webbplats.