Fler bilder från Norrtälje

Vi använder oss av cookies för att göra din upplevelse bättre. Läs mer om cookies.  

Use Google to translate the website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Västertorps förskolas plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier

Introduktion och vision 

Norrtälje kommuns alla verksamheter – från förskolan till vuxenutbildningen bedriver ett målinriktat och förebyggande arbete för att motverka att barn och elever utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier.  

I alla våra verksamheter råder nolltolerans mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier.  Det är skollagen och diskrimineringslagen som styr vårt arbete på det här området. Det förebyggandet arbetet som beskrivs i den här planen syftar till att skapa en miljö som är trygg och säker för alla barn i våra verksamheter.  
 

Delaktighet – alla som deltar i arbetet 

I kommunens förskolor och skolor deltar personal, elever och vårdnadshavarna i arbetet med att förebygga kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier.  

På avdelning Månen gör vi så här för att alla ska bli delaktiga och informerade om planens innehåll: 

  • Genom foton  
  • Ljudinspelning 
  • Filminspelningar  
  • Genom barnreflektioner 

 

På avdelning Stjärnan gör vi så här för att alla ska bli delaktiga och informerade om planens innehåll: 

  • Intervjuat barnen  
  • Trygghetsvandringen med bildstöd.  
  • Vi har haft enskilda dialoger med varje barn även det kopplat till bildstöd. 
  • Vi observerar barnen i utbildningen för att få syn på situationer och miljöer där det kan uppstå konflikter och kränkningar. 
  • Vi tar vårdnadshavare till hjälp att kartlägga och dokumentera vid den dagliga kontakten samt vid utvecklingssamtalen. 

 

På avdelning Solen gör vi så här för att alla ska bli delaktiga och informerade om planens innehåll:   

  • Genom intervjufrågor
  • De intervjuer som gör till utvecklingssamtalen utvärderas tillsammans med vårdnadshavare  
  • Dagliga samtal tillsammans med barnen och med hjälp av bilder från lärplattan reflekterar vi tillsammans.  
  • Vi har kreativt skapat med barnen om normer och värden, hur en kompis ska vara. 
  • Vi läser litteratur med barnen, som kompisböckerna och Rädda barnens material, Stopp min kropp och IKT  

 

 

Så här gör vi planen känd och tillgänglig 

Planen finns på Unikum som är kommunens skolplattform, och på Norrtälje kommuns webbplats under varje verksamhet. En ny plan publiceras senast 30 november varje år.  
 

 

Kartläggning 

För att hitta och identifiera områden där barnen riskerar att utsättas för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier undersöker vi förskolans miljö på följande sätt: 

Månen:

  • Barnobservationer i film och foton  
  • Gemensamma reflektioner med barnen. 
  •  Genom våra utvecklingssamtal med vårdnadshavare samtalar vi om hur vi uppfattar hur barnen trivs.   
  • Vi kartlägger och analyserar vår verksamhet och identifierar riskområden inomhus och i vår utomhusmiljö.  
  • Vi samtalar med barnen, både enskilt och i grupp, vi lyssnar och tar deras ord och upplevelser på allvar.  
  • Vi har daglig kontakt med vårdnadshavare och uppmuntrar dem att meddela oss om de har funderingar kring vad barnen berättar om sina upplevelser på förskolan.  

 

Stjärnan:

  • Intervjuer
  • Trygghetsvandringar  
  • Vi kartlägger och analyserar vår verksamhet och identifierar riskområden inomhus och i vår utomhusmiljö.  
  • Vi samtalar med barnen, både enskilt och i grupp, vi lyssnar och tar deras ord och upplevelser på allvar.  
  • Vi har daglig kontakt med vårdnadshavare och uppmuntrar dem att meddela oss om de har funderingar kring vad barnen berättar om sina upplevelser på förskolan.  

 

Solen:

  • Intervjufrågor med barnen 
  • Vi avser att göra en så kallad trygghetsvandring tillsammans med barnen  
  • Vi kartlägger och analyserar vår verksamhet och identifierar riskområden inomhus och i vår utomhusmiljö.  
  • Vi samtalar med barnen, både enskilt och i grupp, vi lyssnar och tar deras ord och upplevelser på allvar.  
  • Vi har daglig kontakt med vårdnadshavare och uppmuntrar dem att meddela oss om de har funderingar kring vad barnen berättar om sina upplevelser på förskolan.  
 

 

Verksamhetens analys efter kartläggningen 

Vi har identifierat några områden i vår verksamhet som riskområden. För att förebygga att kränkande handlingar sker kommer vi under året att arbeta för att det inte ska uppstå problem på dessa områden. Syftet med vårt förebyggande arbete att barnens miljö ska bli trygg och säker.  
 

Detta har vi identifierat: 

Månen:

I situationer när barnen vill ha samma saker, finns det risk att någon biter, slår och knuffar.   

När det är för många barn på en liten yta kan det orsaka konflikter om materialet eller att ett barn kommer åt ett annat barn och det uppstår en konflikt som kan vara kränkande. Det handlar om övergångar vid entré och i hygienutrymme. När vi pedagoger begränsar barns utrymme ex i samband med att det ska dukas inför lunch och barnen blir hindrade i fortsatt utforskande.  

Stjärnan:

Det handlar om övergångar i miljöer som entrén, korridoren mellan avdelningarna och hygienutrymme, här kan det bli en risk att kränkningar eller trakasserier uppstår om det är många barn som möts på liten yta.  

Det som vi pedagoger har upptäckt är att det skapar en större oro hos barnen då vi tar in för många barn samtidigt i en övergång,  
exempel 1 när vi ska gå från en avdelning till en annan, så går en eller två pedagoger med oftast uppdelad barngrupp men det kan bli spring och barnen springer då omkull varandra och konflikter kan uppstå, barnet kan uppleva att det blivit kränkt.  
Exempel 2 hygienutrymmet där kan konflikter uppstå om vem som ska vara först att tvätta händerna i handfatet, det kan vara en medveten handling om att “jag ska vara först”.  
Exempel 3 entrén liten yta där barnen ska ta på sig alla ytterkläder eller ta av sig ytterkläderna, det blir trångt när det släpps på för många barn och tålamodet kan vara kort, en vante som någon får i ansiktet, någon tappar balansen ramlar på ett annat barn som blir arg/rädd/ verbalt eller fysiskt ger tillbaka. 

Solen:

Att barnen inte lyssnar till varandra vid olika aktiviteter, när vuxna inte finns närvarande i samband med övergångar så uppstår risker för kränkningar och trakasserier. Det händer när vi är i större grupp.  Likaså om det är för mycket runt omkring barnen som gör att dom får svårt att lyssna och göra sig hörda? Respekten till varandra, hur förstår vi att barnen förstår vad det betyder? Barns språkutveckling, verbal förståelse kontra kroppsspråk? “Skojbråk” på förskolan leder ofta till konflikt. Det här händer i övergångar och i den fria leken. 

 

Det här kommer vi att göra för att förebygga kränkningar i vår verksamhet 

Månen:

Åtgärd 1. I entrén blir att låta några barn i taget gå in och klä av sig ytterkläderna och få möjlighet att i sin takt ta ansvar för sina saker och det skapar också tillfällen för pedagogen att samtala och vägleda varje enskilt barn.  

Åtgärd 2. I hygienutrymmet blir att låta några barn i taget gå in med vägledning av en pedagog vilket då kan öka på lärandet och tryggheten för barnet.  

Åtgärd 3. För att undvika för många barn på liten yta så ska vi pedagoger se till att tydligt material finns tillgängligt på flera stationer, då kan barnen fördela sig på flera större ytor med mer inflytande och trygghet. Det blir per automatik mindre barngrupper då vi istället kan erbjuda flera lockande stationer till barnen.  

Åtgärd 4. Lunchen är ett viktigt moment och utifrån att vi pedagoger bedriver en tuff omsorg just vid det tillfället är för att vi är ålagda att värna om barnens bästa och då ser vi till att ha en väl planerad undervisning i anslutande rum medans en pedagog med ett till två barn som dukar fram maten. Det kräver att varje pedagog är i sitt yttersta i sin yrkesroll för att kunna tillgodose varje barns behov.   

Mål: Att barnet i lugn och ro får upptäcka och utforska materialet i sin takt. Att de ska känna sig trygga med sina kamrater och vistelsen på förskolan.   

Stjärnan:

Utifrån analysen kommer vi att åtgärda,  

- Exempel 1, Pedagogerna behöver planera varje övergång som sker för att inte barnen ska hamna i “trängt läge”. 100 % fokuserad på barngruppen och gruppens storlek spelar egentligen ingen roll så länge pedagogen kan fånga varje barn att kopiera det som pedagogen gör.   

 
-Exempel 2, Hygienutrymme, här behöver en pedagog vara stationerad innan barnen kommer hit och kunna vägleda barnen. Ansvarsområde/station här behövs det skrivas på superstrukturschemat in vem som står här varje dag vid dom återkommande besöken.  

-Exempel 3, Entrén, viktigt att endast ett fåtal barn får klä på sig i lugn och ro tillsammans med en pedagog utifrån ett dagligt planerat undervisningssyfte. När barnen sedan går ut så måste en pedagog finnas där ute redan som tar emot barnen. Samma lika gäller när barnen ska gå in.  

Barnens delaktighet utifrån analysen är;  
Direkta samtal och med bildstöld om känslor för att vägleda barnen rätt. Vi läser kompisböcker tillsammans med barnen.  

 

Viktigt att göra det vi har kommit överens om i strukturschemat och att schemat uppdateras kontinuerligt vid reflektionstillfällena.  

Mål: 

Att ha en plan klar till våren där samtliga pedagoger tar sitt uppdrag på allvar och är engagerade i förbättringsarbetet. Vi skapar på förslag ett dokument som vi kallar ansvarsområde 

Solen:

Vi arbetar med superstrukturen, där vi pedagoger har ansvarsområden och en klar struktur om vem som har ansvar för vad både ute och inomhus. Att förbättra och förenkla för barnen genom att använda oss av bildstöd så att det ger en tydlig förståelse för barnet Tydliggöra material, rum och den pedagogiska miljön inne och utomhus. Genom att pedagogerna är närvarande skapar vi förutsättningar till trygga och utvecklande aktiviteter som har ett pedagogiskt syfte.  

 

 

När personal får kännedom om att ett barn utsatts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier hanterar vi det på följande sätt  
 
Rutiner för akuta situationer 
 
Upptäcka – steg 1  
 
Alla vuxna som arbetar i förskolan som får kännedom om att något inträffat där ett barn upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier ingriper för att stoppa det som sker. Har händelsen redan utspelats tar den vuxne som får informationen reda på mer fakta, vad som hänt och eventuellt vilka som varit inblandade i händelsen.  

Anmäla – steg 2 

Personalen anmäler snarast det som inträffat till förskolans rektor eller till den som rektor utsett att ta emot anmälan.  Rektor informeras samma dag eller senast dagen efter att händelsen kommit till personalens kännedom. De inblandade barnens mentorer??? får informationen om vad som hänt.  

Bedömning – steg 3 

Rektor eller den som rektor utser, gör en bedömning av det som hänt för att kunna besluta om vem som är lämplig att utreda det som inträffat. Rektor eller den person som rektor utser anmäler det som inträffat till Norrtälje kommun som är huvudman för verksamheten senast en vecka efter att efter att händelsen kommit till rektors kännedom. 
  

Utredningen – steg 4 

När utredningen påbörjas innebär det att den som ansvarar för utredningen tar reda på vad som har hänt. Så fort de inblandande tillfrågas om vad som hänt har en utredning påbörjats. Utredningen syftar till att ta reda på vad som hänt och ge förslag till åtgärder som behövs för att det inte ska hända igen. Den elev som blivit utsatt ska återfå en trygg och säker skolsituation. Utredningarna dokumenteras och diarieförs på varje förskola. 
 

Uppföljning– steg 5 

Utredningen följs upp inom två veckor. Om det visar sig att barnet fortsatt utsätts för kränkningar beslutar förskolan om andra mer kraftfulla åtgärder för att få kränkningarna att upphöra. Även de nya åtgärderna följs upp och arbetet fortsätter ända tills barnets situation har förbättrats.  

Förskolans/skolans rektor är alltid ansvarig för utredningen och uppföljningen, om ett barn upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier. En utredning kan ändå genomföras av alla vuxna i förskolan. 

 

 

Bilaga 1  

 

Definitioner av kränkande behandling enligt skollagen (2010:800) kap. 6 

 
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en ett barn eller en elevs värdighet och som inte har något samband med diskrimineringsgrunderna.  

Ett barn eller en elev kan utsättas för kränkande behandling genom att: 

  • Hen får höra nedsättande, förnedrande och sårande kommentarer om till exempel sitt utseende, sin kropp och så vidare. Det kallas för verbala kränkningar. 
  • Hen blir utfryst, hånad, ironiserad över, eller får förnedrande kommentarer på sociala medier. Det kallas för psykiska kränkningar. 
  • Hen blir utsatt för fysiskt våld genom till exempel slag eller knuffar. Det kallas för fysiska kränkningar.  

Begreppet mobbning används inte i lagstiftningen men definieras av Skolverket som ”en situation där ett barn/elev blir utsatt för upprepade kränkningar eller trakasserier”.  

Definitioner av trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567) 

 
Trakasserier är kränkande handlingar som kränker ett barn eller en elevs värdighet och som har ett samband med diskrimineringsgrunderna. 

Ett barn eller en elev kan utsättas för trakasserier genom att till exempel: 

  • Hen kallas för n-ordet, blatte eller bög.  
  • Hen utesluts ur kamratgruppen på grund av sin religiösa tillhörighet 
  • Hen blir utsatt för fysiskt våld genom till exempel slag eller knuffar på grund av sin funktionsnedsättning    

 

 

 

 
Definitioner av sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567) 

 
Sexuella trakasserier är handlingar som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som är av sexuell natur. 

Ett barn eller en elev kan utsättas för sexuella trakasserier genom att till exempel: 

  • Hen får höra kommentarer om sin kropp som är av sexuell natur. 
  • Hen blir ”uthängd” och förnedrad med bilder och kommentarer av sexuell karaktär som publiceras på sociala medier. 
  • Hen blir berörd kroppsligen på ett sätt som uppfattas vara sexuellt eller tvingad till handlingar av sexuell karaktär.  
     

Bilaga 2 
 

Diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) 

 
Den som bedriver utbildning och alla de som arbetar i våra förskolor och skolor är förbjudna att diskriminera barn och elever som deltar i eller söker till våra verksamheter. Med diskriminering menas att ett barn/elev missgynnas genom att barnets rättigheter inte tillgodoses, eller att barnets rättigheter inskränkts i förhållande till övriga barns möjligheter 

Hur diskriminering kan gå till 

Direkt diskriminering 

Ett barn, en elev eller en grupp av barn/elever missgynnas genom att en vuxen på skolan behandlar barnet/eleven sämre än hur övriga barn/elever behandlas. Missgynnandet har samband med någon/några av diskrimineringsgrunderna.  
 
Indirekt diskriminering 

Ett barn, en elev eller en grupp av barn missgynnas genom förskolans/skolans regler är framtagna på ett sätt som framstår som neutrala men i verkligheten missgynnar en kategori av barn/elever. Personalens förhållningssätt, jargong, språkbruk eller den rådande kulturen kan också innebära ett missgynnande för en grupp av barn/elever. Missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna.  
 
Bristande tillgänglighet 
Ett barn eller en elev med en funktionsnedsättning missgynnas genom att åtgärder som behövs för tillgängligheten inte genomförs. Barnet eller eleven har rätt att komma i en jämförbar situation som övriga, utifrån skäliga krav i lag och annan författning. Hänsyn måste tas till ekonomiska och praktiska förutsättningar, varaktighet, omfattning och andra omständigheter av betydelse.  

 
Trakasserier  

Ett uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. 

 Sexuella trakasserier  

Ett uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet och kränkningen är av sexuell natur.  

Instruktioner att diskriminera 

En vuxen på skolan har fått instruktioner av sin chef eller av någon som den vuxne står i ett lydnads- eller beroendeförhållande till som innebär att ett barn eller en elev missgynnas genom direkt eller indirekt diskriminering. 

 

Diskrimineringsgrunderna  
 

  1. Kön – att någon är man eller kvinna 
  1. Könsöverskridande identitet eller uttryck – att någon inte identifierar sig som man eller kvinna eller på ett annat sätt uttrycka att hen tillhör ett annat kön än det som tilldelats vid födseln. 
  1. Etnisk tillhörighet – nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknade förhållande 
  1. Funktionsnedsättning – varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga.   
  1. Sexuell läggning – homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning 
  1. Ålder – uppnådd levnadslängd 
  1. Religion- och annan trosuppfattning – olika religiösa åskådningar eller andra trosuppfattningar som till exempel ateism.  

 

Bilaga 3 

 

Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling  

 
I arbetet med att upprätta, följa upp och utvärdera planen mot kränkande behandling ska barn och elever medverka. Deltagandet ska anpassas efter barnens ålder och mognad. Detta regleras i skolförordningen (2006:1083) 

 
Samband mellan skollagens och diskrimineringslagen i upprättandet av planen mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier 

 
I skollagens kapitel 6, 10 § anges att om ett barn eller en elev utsätts för trakasserier eller sexuella trakasserier ska personal i förskolan/skolan hantera det på samma sätt som då ett barn/elev utsätts för kränkande behandling.  

I diskrimineringslagen kapitel 2, 7 § anges att om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn, elev eller studerande anser sig utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna och om det krävs vidta åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier. I diskrimineringslagens kapitel 3, 18 § anges att utbildningsanordnaren ska ha riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Dessa ska följas upp och utvärderas.  

 
Förbud mot repressalier  

 
Ett barn eller en elev som berättar om att en kamrat utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier får inte utsättas för repressalier. Det gäller också för de barn/elever som deltar i utredningar. Med repressalier menas att det är förbjudet att straffa eller hota om att straffa ett barn eller en elev som bidrar till att kränkande handlingar kommer till personalens kännedom. Förbudet regleras i skollagen och i diskrimineringslagen (skollagen kapitel 6, 11 §, diskrimineringslagen kapitel 2, 19 §)  

 

 

Bilaga 4 

Tips på information och material som verksamheter kan använda i sitt förebyggande arbete 

 
Skolverket ”Vad fungerar – resultat av utvärdering av metoder mot mobbning 
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf2517.pdf?k=2517 

Rädda Barnens handbok ”Stopp! Min kropp!” 
https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/foralder/stopp-min-kropp/ 

Stiftelsen Allmänna Barnhuset ”Dags att prata om sexuella övergrepp” 
http://www.allmannabarnhuset.se/wp-content/uploads/2017/10/Handledning_A4_2017_web.pdf 
http://www.dagsattprataom.se/wp-content/uploads/2016/05/Broschyr-overgrepp-160520.pdf 
http://www.dagsattprataom.se/vart-material/tryckt-material/ 

RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning) ”Sexuell trakasserier i skolan” 
https://www.rfsu.se/sex-och-relationer/for-pedagoger-och-yrkesverksamma/rfsu-material/ 

Barnombudsmannen ”Välkommen till verkligheten – barn och unga om samhällets stöd vid kränkningar och trakasserier i skolan” 
https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-nedladdning/publikationer/valkommen-till-verkligheten.pdf 

Barn- och elevombudet ”Arbetar mot kränkningar och mobbning” 
https://beo.skolinspektionen.se/ 

SKL (Sveriges kommuner och Landsting) ”Handlingsberedskap vid misstanke om brott mot barn i förskolan”) 
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-343-7.pdf?issuusl=ignore 

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor: 

  • ”Näthat – hat på nätet” 

http://www.mucf.se/nathat-hat-pa-natet 

  • ”Inte ditt fel” 

http://www.mucf.se/publikationer/inte-ditt-fel 

  •  ”Ses off-line 

http://www.mucf.se/publikationer/ses-offline 

Jag vill veta ”Brott på internet” 
https://www.jagvillveta.se/14-17-ar/vad-har-hant/brott-pa-internet 

Brottsoffermyndigheten – information om samtyckeslagen 
https://www.frivilligtsex.se/ 

 

 

  

  

 

×

Tyck till om den här sidan

Har du synpunkter på den här sidan, tar vi tacksamt emot dem. Fyll i formuläret nedan och dina synpunkter skickas till ansvarig för sidan. Om du anger din e-postadress kan vi ge dig återkoppling. Tack för att du hjälper oss att skapa en bättre webbplats.