Fler bilder från Norrtälje

Vi använder oss av cookies för att göra din upplevelse bättre. Läs mer om cookies.  

Gå till innehåll Hoppa till navigeringen Gå till nyhetsarkiv Gå till söksida Gå till kontaktsida

Use Google to translate the website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Rånäs förskolas plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier

Introduktion och vision 

Norrtälje kommuns alla verksamheter – från förskolan till vuxenutbildningen bedriver ett målinriktat och förebyggande arbete för att motverka att barn och elever utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier.  

I alla våra verksamheter råder nolltolerans mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier.  Det är skollagen och diskrimineringslagen som styr vårt arbete på det här området. Det förebyggandet arbetet som beskrivs i den här planen syftar till att skapa en miljö som är trygg och säker för alla barn i våra verksamheter.  
 

Delaktighet – alla som deltar i arbetet 

I kommunens förskolor och skolor deltar personal, elever och vårdnadshavarna i arbetet med att förebygga kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier.  

På avdelning Rosen gör vi så här för att alla ska bli delaktiga och informerade om planens innehåll: 

  • Vi reflekterar med barnen i vardagssituationer som tex under lunchen då vi sitter vid flera bord i små grupper och det finns god möjlighet för att lyssna in och bekräfta varje barns tankar.   
  • Barnen får även uttrycka sig och sina åsikter i samling, projektarbete, barnmöten och vid andra tillfällen under dagarna.  
  • Vi arbetar aktivt och medvetet med värdegrundsfrågor dagligen i våra samtal med barnen och varandra.   
  • Med de yngre barnen är nyckeln att alltid vara nära och närvarande. Vi pedagoger har alltid en levande dialog hur barnet/gruppen mår. Det är även viktigt att vara lyhörd för vad vårdnadshavarna berättar om barnets upplevelser under dagen på förskolan. 

 

På avdelning Masken gör vi så här för att alla ska bli delaktiga och informerade om planens innehåll: 

  • Vi reflekterar med barnen i vardagssituationer som tex under lunchen då vi sitter vid flera bord i små grupper och det finns god möjlighet för att lyssna in och bekräfta varje barns tankar.   
  • Barnen får även uttrycka sig och sina åsikter i samling, projektarbete och vid andra tillfällen under dagarna.  
  • Vi arbetar aktivt och medvetet med värdegrundsfrågor dagligen i våra samtal med barnen och varandra.   
  • Med barnen är nyckeln att alltid vara nära och närvarande. Vi pedagoger har alltid en levande dialog hur barnet/gruppen mår. Det är även viktigt att vara lyhörd för vad vårdnadshavarna berättar om barnets upplevelser under dagen på förskolan. 

 

Så här gör vi planen känd och tillgänglig 

Planen finns på Unikum som är kommunens skolplattform, och på Norrtälje kommuns webbplats under varje verksamhet. En ny plan publiceras senast 30 november varje år.  
 

Kartläggning 

För att hitta och identifiera områden där barnen riskerar att utsättas för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier undersöker vi förskolans miljö på följande sätt: 

Rosen:

  • Utvecklingssamtal med samtliga barn och vårdnadshavare görs varje höst.  
  • Barnintervjuer, barnreflektioner och dagliga observationer är återkommande inslag varje vecka under året, som pedagogerna sedan följer upp i veckans reflektion.  
  • Vi är alltid medforskande och inlyssnande pedagoger i vårt arbete med barnen.  
  • Vi kartlägger och analyserar vår verksamhet och identifierar riskområden inomhus och i vår utomhusmiljö.  
  • Vi samtalar med barnen, både enskilt och i grupp, vi lyssnar och tar deras ord och upplevelser på allvar.  
  • Vi har daglig kontakt med vårdnadshavare och uppmuntrar dem att meddela oss om de har funderingar kring vad barnen berättar om sina upplevelser på förskolan.  

 

Masken:

  • Utvecklingssamtal med samtliga barn och vårdnadshavare görs varje höst.  
  • Barnintervjuer, barnreflektioner och dagliga observationer är återkommande inslag varje vecka under året, som pedagogerna sedan följer upp i veckans reflektion.  
  • Vi är alltid medforskande och inlyssnande pedagoger i vårt arbete med barnen. 
  • Vi kartlägger och analyserar vår verksamhet och identifierar riskområden inomhus och i vår utomhusmiljö. 
  • Vi samtalar med barnen, både enskilt och i grupp, vi lyssnar och tar deras ord och upplevelser på allvar.  
  • Vi har daglig kontakt med vårdnadshavare och uppmuntrar dem att meddela oss om de har funderingar kring vad barnen berättar om sina upplevelser på förskolan. 
  • Trygghetsvandring  

 

               

Verksamhetens analys efter kartläggningen 

Vi har identifierat några områden i vår verksamhet som riskområden. För att förebygga att kränkande handlingar sker kommer vi under året att arbeta för att det inte ska uppstå problem på dessa områden. Syftet med vårt förebyggande arbete att barnens miljö ska bli trygg och säker.  
 

Detta har vi identifierat: 

Rosen:

Under utvecklingssamtalen har vi märkt att vårdnadshavarna lyfter frågor om barn som bits. Just nu har vi dock inte den problematiken i barngruppen. Vi informerar vårdhavarna om vikten med anknytning och hur vi arbetar närvarande i barngruppen.   

Genom observationer har vi märkt att vi har ett tydligt arbetssätt. Vi har en tydlig kommunikation i arbetslaget, om vilken aktivitet vilken pedagog ska hålla i. Detta för att vi alltid kunna vara närvarande och inlyssnande överallt i barngruppen. Observationerna visar också det enskilda barnet och gruppens samspel.  

Vi observerar kontinuerligt när vi är i barngrupp, som vi sedan lyfter under reflektionstillfällena, för att alltid ha en aktuell bild över utbildningen som vi vill ge barnen.  

När ett olycksfall eller något som kan leda till ett olycksfall sker skriver den pedagog som närvarade vid olyckstillfället alltid ett tillbud. När vi sammanställt dessa kan vi se vissa mönster. Exempelvis tidpunkter och att vissa barn har svårt för övergångar, som kan övergå i fysiska handlingar.

Vi ser över det pedagogiska materialet regelbundet. Ingenting får vara trasigt, eller gå att skada på. Vi utformar miljön efter barngruppen, för att undvika utrymmen där olyckor eller kränkningar kan ske.  

När vi skapar tillfällen för barnen att kunna ha dialoger så är vi noggranna med att inte avbryta. Vi ger tid för att barnen ska få prata färdigt, och ställer metakognitiva frågor. 

I inskolningssamtalen och utvecklingssamtalen berättar vårdnadshavarna att de uppskattar den dagliga kontakten, då vi pedagoger lyfter lärandet och görandet som har skett under dagen. Vår vision är att använda dagrapporten dagligen så att alla pedagoger kan lyfta lärandet för varje enskilt barn, även om man inte är ordinarie pedagog på avdelningen.  

Vi upplever att arbeta med en stor barngrupp kan skapa risker som vid personalbortfall, eller nya pedagoger som inte känner barnen. Barnen kan bli oroliga/ängsliga. En del barn reagerar fysiskt mot andra barn. Barnen blir känsligare vid lämningar, när det inte är ordinarie pedagoger som inte barnen är vana vid.  

Masken:

Vi upplever att arbeta med en stor barngrupp kan medföra fler konflikter med kränkningar som följd. 

 

Det här kommer vi att göra för att förebygga kränkningar i vår verksamhet 

 Rosen:

Vi arbetar idag förebyggande med mindre barngrupper vilket minimerar riskerna för att kränkande handlingar eller trakasserier uppstår. Därför är det viktigt för oss att fullfölja detta arbetssätt och fördela pedagogerna över de mindre grupperna.  

Vi pedagoger har ett medvetet tänk när det gäller den pedagogiska miljön som ska anpassas till samtliga barn så att dom känner trygghet och glädje på varje yta inom- som utomhus i förskolan.  Det ska inte finnas några skymda utrymmen där ev. kränkande behandling kan ske.

Att fortsätta arbeta med barnen i mindre grupper ger oss möjlighet att lyssna in och svara på varje barns frågor och funderingar. Vi pedagoger reflekterar det vi har arbetat med i barngrupperna, och återkopplar sedan till barnen för att vägleda dem till demokratiska medborgare.  

Vi arbetar med aktivitetskort till barnen för att ge tydlig vägledning och för att kunna erbjuda fler valmöjligheter i små grupper och skapa en lugn, pedagogisk miljö åt barnen.   

Vi som arbetar med de yngre barnen har synliggjort med bild och text vilket material som finns att tillgå på avdelningens respektive utrymmen. 

 

Masken:

Vi arbetar idag förebyggande med mindre barngrupper vilket minimerar riskerna för att kränkande handlingar eller trakasserier uppstår. Vi ser att detta arbetssätt ger oss större möjligheter att se varje barn och vara mer närvarande när situationer uppstår. Stunder av dagen, oftast på eftermiddagen då vi är färre personal, avgränsar vi utrymmet på gården och styr aktiviteterna och sammansättningen av barn inne. Vi arbetar med normer och värden, stopp min kropp, att kunna säga förlåt till varandra på olika sätt. Vi arbetar med att samtliga barn vid en konflikt kommer till tals då vi ser att detta ger barnen en större förståelse för varandra och orsaken till varför en konflikt kan uppstå.   

 

När personal får kännedom om att ett barn utsatts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier hanterar vi det på följande sätt  
 
Rutiner för akuta situationer 
 
Upptäcka – steg 1  
 
Alla vuxna som arbetar i förskolan som får kännedom om att något inträffat där ett barn upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier ingriper för att stoppa det som sker. Har händelsen redan utspelats tar den vuxne som får informationen reda på mer fakta, vad som hänt och eventuellt vilka som varit inblandade i händelsen.  

Anmäla – steg 2 

Personalen anmäler snarast det som inträffat till förskolans rektor eller till den som rektor utsett att ta emot anmälan.  Rektor informeras samma dag eller senast dagen efter att händelsen kommit till personalens kännedom. De inblandade barnens mentorer??? får informationen om vad som hänt.  

Bedömning – steg 3 

Rektor eller den som rektor utser, gör en bedömning av det som hänt för att kunna besluta om vem som är lämplig att utreda det som inträffat. Rektor eller den person som rektor utser anmäler det som inträffat till Norrtälje kommun som är huvudman för verksamheten senast en vecka efter att efter att händelsen kommit till rektors kännedom. 
  

Utredningen – steg 4 

När utredningen påbörjas innebär det att den som ansvarar för utredningen tar reda på vad som har hänt. Så fort de inblandande tillfrågas om vad som hänt har en utredning påbörjats. Utredningen syftar till att ta reda på vad som hänt och ge förslag till åtgärder som behövs för att det inte ska hända igen. Den elev som blivit utsatt ska återfå en trygg och säker skolsituation. Utredningarna dokumenteras och diarieförs på varje förskola. 
 

Uppföljning– steg 5 

Utredningen följs upp inom två veckor. Om det visar sig att barnet fortsatt utsätts för kränkningar beslutar förskolan om andra mer kraftfulla åtgärder för att få kränkningarna att upphöra. Även de nya åtgärderna följs upp och arbetet fortsätter ända tills barnets situation har förbättrats.  

Förskolans/skolans rektor är alltid ansvarig för utredningen och uppföljningen, om ett barn upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier. En utredning kan ändå genomföras av alla vuxna i förskolan. 

 

 

Bilaga 1  

 

Definitioner av kränkande behandling enligt skollagen (2010:800) kap. 6 

 
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en ett barn eller en elevs värdighet och som inte har något samband med diskrimineringsgrunderna.  

Ett barn eller en elev kan utsättas för kränkande behandling genom att: 

  • Hen får höra nedsättande, förnedrande och sårande kommentarer om till exempel sitt utseende, sin kropp och så vidare. Det kallas för verbala kränkningar. 
  • Hen blir utfryst, hånad, ironiserad över, eller får förnedrande kommentarer på sociala medier. Det kallas för psykiska kränkningar. 
  • Hen blir utsatt för fysiskt våld genom till exempel slag eller knuffar. Det kallas för fysiska kränkningar.  

Begreppet mobbning används inte i lagstiftningen men definieras av Skolverket som ”en situation där ett barn/elev blir utsatt för upprepade kränkningar eller trakasserier”.  

Definitioner av trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567) 

 
Trakasserier är kränkande handlingar som kränker ett barn eller en elevs värdighet och som har ett samband med diskrimineringsgrunderna. 

Ett barn eller en elev kan utsättas för trakasserier genom att till exempel: 

  • Hen kallas för n-ordet, blatte eller bög.  
  • Hen utesluts ur kamratgruppen på grund av sin religiösa tillhörighet 
  • Hen blir utsatt för fysiskt våld genom till exempel slag eller knuffar på grund av sin funktionsnedsättning    

 

 

 

 
Definitioner av sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567) 

 
Sexuella trakasserier är handlingar som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som är av sexuell natur. 

Ett barn eller en elev kan utsättas för sexuella trakasserier genom att till exempel: 

  • Hen får höra kommentarer om sin kropp som är av sexuell natur. 
  • Hen blir ”uthängd” och förnedrad med bilder och kommentarer av sexuell karaktär som publiceras på sociala medier. 
  • Hen blir berörd kroppsligen på ett sätt som uppfattas vara sexuellt eller tvingad till handlingar av sexuell karaktär.  
     

Bilaga 2 
 

Diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) 

 
Den som bedriver utbildning och alla de som arbetar i våra förskolor och skolor är förbjudna att diskriminera barn och elever som deltar i eller söker till våra verksamheter. Med diskriminering menas att ett barn/elev missgynnas genom att barnets rättigheter inte tillgodoses, eller att barnets rättigheter inskränkts i förhållande till övriga barns möjligheter 

Hur diskriminering kan gå till 

Direkt diskriminering 

Ett barn, en elev eller en grupp av barn/elever missgynnas genom att en vuxen på skolan behandlar barnet/eleven sämre än hur övriga barn/elever behandlas. Missgynnandet har samband med någon/några av diskrimineringsgrunderna.  
 
Indirekt diskriminering 

Ett barn, en elev eller en grupp av barn missgynnas genom förskolans/skolans regler är framtagna på ett sätt som framstår som neutrala men i verkligheten missgynnar en kategori av barn/elever. Personalens förhållningssätt, jargong, språkbruk eller den rådande kulturen kan också innebära ett missgynnande för en grupp av barn/elever. Missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna.  
 
Bristande tillgänglighet 
Ett barn eller en elev med en funktionsnedsättning missgynnas genom att åtgärder som behövs för tillgängligheten inte genomförs. Barnet eller eleven har rätt att komma i en jämförbar situation som övriga, utifrån skäliga krav i lag och annan författning. Hänsyn måste tas till ekonomiska och praktiska förutsättningar, varaktighet, omfattning och andra omständigheter av betydelse.  

 
Trakasserier  

Ett uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. 

 Sexuella trakasserier  

Ett uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet och kränkningen är av sexuell natur.  

Instruktioner att diskriminera 

En vuxen på skolan har fått instruktioner av sin chef eller av någon som den vuxne står i ett lydnads- eller beroendeförhållande till som innebär att ett barn eller en elev missgynnas genom direkt eller indirekt diskriminering. 

 

Diskrimineringsgrunderna  
 

  1. Kön – att någon är man eller kvinna 
  1. Könsöverskridande identitet eller uttryck – att någon inte identifierar sig som man eller kvinna eller på ett annat sätt uttrycka att hen tillhör ett annat kön än det som tilldelats vid födseln. 
  1. Etnisk tillhörighet – nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknade förhållande 
  1. Funktionsnedsättning – varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga.   
  1. Sexuell läggning – homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning 
  1. Ålder – uppnådd levnadslängd 
  1. Religion- och annan trosuppfattning – olika religiösa åskådningar eller andra trosuppfattningar som till exempel ateism.  

 

 

  

 

Bilaga 3 

 

Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling  

 
I arbetet med att upprätta, följa upp och utvärdera planen mot kränkande behandling ska barn och elever medverka. Deltagandet ska anpassas efter barnens ålder och mognad. Detta regleras i skolförordningen (2006:1083) 

 
Samband mellan skollagens och diskrimineringslagen i upprättandet av planen mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier 

 
I skollagens kapitel 6, 10 § anges att om ett barn eller en elev utsätts för trakasserier eller sexuella trakasserier ska personal i förskolan/skolan hantera det på samma sätt som då ett barn/elev utsätts för kränkande behandling.  

I diskrimineringslagen kapitel 2, 7 § anges att om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn, elev eller studerande anser sig utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna och om det krävs vidta åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier. I diskrimineringslagens kapitel 3, 18 § anges att utbildningsanordnaren ska ha riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Dessa ska följas upp och utvärderas.  

 
Förbud mot repressalier  

 
Ett barn eller en elev som berättar om att en kamrat utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier får inte utsättas för repressalier. Det gäller också för de barn/elever som deltar i utredningar. Med repressalier menas att det är förbjudet att straffa eller hota om att straffa ett barn eller en elev som bidrar till att kränkande handlingar kommer till personalens kännedom. Förbudet regleras i skollagen och i diskrimineringslagen (skollagen kapitel 6, 11 §, diskrimineringslagen kapitel 2, 19 §)  

 

 

Bilaga 4 

Tips på information och material som verksamheter kan använda i sitt förebyggande arbete 

 
Skolverket ”Vad fungerar – resultat av utvärdering av metoder mot mobbning 
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf2517.pdf?k=2517 

Rädda Barnens handbok ”Stopp! Min kropp!” 
https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/foralder/stopp-min-kropp/ 

Stiftelsen Allmänna Barnhuset ”Dags att prata om sexuella övergrepp” 
http://www.allmannabarnhuset.se/wp-content/uploads/2017/10/Handledning_A4_2017_web.pdf 
http://www.dagsattprataom.se/wp-content/uploads/2016/05/Broschyr-overgrepp-160520.pdf 
http://www.dagsattprataom.se/vart-material/tryckt-material/ 

RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning) ”Sexuell trakasserier i skolan” 
https://www.rfsu.se/sex-och-relationer/for-pedagoger-och-yrkesverksamma/rfsu-material/ 

Barnombudsmannen ”Välkommen till verkligheten – barn och unga om samhällets stöd vid kränkningar och trakasserier i skolan” 
https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-nedladdning/publikationer/valkommen-till-verkligheten.pdf 

Barn- och elevombudet ”Arbetar mot kränkningar och mobbning” 
https://beo.skolinspektionen.se/ 

SKL (Sveriges kommuner och Landsting) ”Handlingsberedskap vid misstanke om brott mot barn i förskolan”) 
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-343-7.pdf?issuusl=ignore 

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor: 

  • ”Näthat – hat på nätet” 

http://www.mucf.se/nathat-hat-pa-natet 

  • ”Inte ditt fel” 

http://www.mucf.se/publikationer/inte-ditt-fel 

  •  ”Ses off-line 

http://www.mucf.se/publikationer/ses-offline 

Jag vill veta ”Brott på internet” 
https://www.jagvillveta.se/14-17-ar/vad-har-hant/brott-pa-internet 

Brottsoffermyndigheten – information om samtyckeslagen 
https://www.frivilligtsex.se/ 

 

 

 

 

×

Tyck till om den här sidan

Har du synpunkter på den här sidan, tar vi tacksamt emot dem. Fyll i formuläret nedan och dina synpunkter skickas till ansvarig för sidan. Om du anger din e-postadress kan vi ge dig återkoppling. Tack för att du hjälper oss att skapa en bättre webbplats.