Fler bilder från Norrtälje

Vi använder oss av cookies för att göra din upplevelse bättre. Läs mer om cookies.  

Use Google to translate the website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Bålbro förskola plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier

Introduktion och vision 

Norrtälje kommuns alla verksamheter – från förskolan till vuxenutbildningen bedriver ett målinriktat och förebyggande arbete för att motverka att barn och elever utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier.  

I alla våra verksamheter råder nolltolerans mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier.  Det är skollagen och diskrimineringslagen som styr vårt arbete på det här området. Det förebyggandet arbetet som beskrivs i den här planen syftar till att skapa en miljö som är trygg och säker för alla barn i våra verksamheter 
 

Delaktighet – alla som deltar i arbetet 

I kommunens förskolor och skolor deltar personal, elever och vårdnadshavarna i arbetet med att förebygga kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier.  

På avdelning Enen gör vi så här för att alla ska bli delaktiga och informerade om planens innehåll: 

  • I vardagliga samtal med barnen lyfter vi och samtalar om olika dilemman.   
  • Genom litteratur kommer vi lyfta, samtala och dramatisera om olika dilemman 
  • Personalen skriver ner observationer.   
  • På våra reflektioner så lyfter personalen upp de nerskrivna observationsunderlagen till diskussion för att ta reda på vart vi befinner oss i arbetet och hur vi ska gå vidare.   
  • Inför utvecklingssamtalen får barnen gå en trygghetsvandring och besvara intervjufrågor om deras trivsel, intressen och utveckling och lärande. 

 

På avdelning Granen gör vi så här för att alla ska bli delaktiga och informerade om planens innehåll: 

  • Barnen har fotograferat bra respektive mindre bra platser inom- som utomhus 
  • Barnen har gett förslag hur man kan förändra platserna till ett förbättrande för alla barn. 
  • Rollspel utförs av pedagoger om olika dilemman som senare reflekteras och diskuteras kring. 
  • Barnintervjuer 
  • Trygghetsvandringar 
  •  Barnreflektioner  
  • Normer värden: Återkommande varje år. I år har vi arbetat med Bamses kompis material. 

 

På avdelning Tallen gör vi så här för att alla ska bli delaktiga och informerade om planens innehåll: 

  • Vi har barnreflektioner där barnen får uttrycka sina tankar och åsikter.  
  • Vi har regelbundna reflektioner i arbetslaget.  
  • Vi arbetar mycket med högläsning i mindre barngrupper och inbjuder till dialog kring det vilket ökar barns trygghet och delaktighet. 
  • Barnintervjuer i samband med utvecklingssamtalen i Unikum, både på förskolan och i hemmet. 

 

Så här gör vi planen känd och tillgänglig 

Planen finns på Unikum som är kommunens skolplattform, och på Norrtälje kommuns webbplats under varje verksamhet. En ny plan publiceras senast 30 november varje år.  

Utvärdering Enen - Såhär gick arbetet med förra årets plan. 

  • I och med arbetet med Friendy samtalar vi med barnen om känslor och dokumenterar det som barnen förmedlar.   
  • I vardagliga samtal med barnen lyfter vi och samtalar om olika dilemman.   
  • Personalen skriver ner observationer.   
  • På våra reflektioner så lyfter personalen upp de nerskrivna observationsunderlagen till diskussion för att ta reda på vart vi befinner oss i arbetet och hur vi ska gå vidare.   
  • Inför utvecklingssamtalen får barnen besvara intervjufrågor om deras trivsel, intressen och utveckling och lärande. 

Såhär gick det:  
Vi följde inte upp arbetet med Friendy, utan bytte inriktning efter att ha arbetat med känslorna glad och ledsen som dokumenterades. Vi valde sen att skapa en super-Friendy istället som passade in i vårt arbete med superhjältar där vi lyftfram deras olika egenskaper 

Vi har dagligen använt oss av de vardagliga samtalen för att lyfta och samtala om olika dilemman.  

Vi är dåliga på att skriva ner de observationer vi gjort, men är duktiga på att muntligen informera varandra. Det vi behöver ta med oss till nästa års handlingsplan är att bli bättre på att skriva ner i syfte att kunna gå tillbaka och följa upp.  

Samtliga barn som har kunnat svara oss har fått besvara intervjufrågor om deras trivsel, intressen och utveckling och lärande. 

Utvärdering Granen - Såhär gick arbetet med förra årets plan.  
Följande områden arbetade vi med under det förra läsåret: Friendys fördjupning av alla 6 känslorna. Detta gjorde både barn och vårdnadshavare uppmärksamma på att alla känslor är okej att bekräfta.  

Såhär gick det: Friendy hjälpte barnen med olika strategier att handskas med.  
Det läsåret hade vi inte den äldsta åldersgruppen så vi tänker använda materialet igen om två år. Då vi, barn och vårdnadshavare upplevde att det var ett bra material.  

De här områdena fortsätter vi att arbeta med detta läsår: Normer och värden - Bamses kompis material.

Utvärdering Tallen - Såhär gick arbetet med förra årets plan. 

VI har försökt följa vår superstruktur och att hålla våra regler och rutiner i möjligaste mån.  Vissa barn har behov av mera vuxenstöd och vi har varit där vi vet att vi behövs mest, utifrån våra observationer och reflektioner, i förebyggande syfte. 

Vår närvaro skapar trygghet för barnen.  

Superstrukturen är sårbar när vi får nya vikarier som inte får utföra alla arbetsuppgifter och lämnas ensamma med barnen. 

Friendy-materialet väckte inte barnens intresse så vi har beslutat att ta upp det igen vid ett senare tillfälle. 

Vi fortsätter att utveckla vårt superstrukturschema och göra våra observationer och följa upp hur barngruppen fungerar. 

Kartläggning 

För att hitta och identifiera områden där barnen riskerar att utsättas för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier undersöker vi förskolans miljö på följande sätt: 

Enen:

  • Genom observationer/trespaltsdokumentation  
  • Samtal med barnen och vuxna.  
  • Trygghetsvandring/Intervju 
  • Vi kartlägger och analyserar vår verksamhet och identifierar riskområden inomhus och i vår utomhusmiljö.  
  • Vi har daglig kontakt med vårdnadshavare och uppmuntrar dem att meddela oss om de har funderingar kring vad barnen berättar om sina upplevelser på förskolan.  

 

Granen:

  • Vi har intervjuat barnen inför utvecklingssamtal 
  • Genomfört trygghetsvandringar Vi kartlägger och analyserar vår verksamhet och identifierar riskområden inomhus och i vår utomhusmiljö.  
  • Vi samtalar med barnen, både enskilt och i grupp, vi lyssnar och tar deras ord och upplevelser på allvar.  
  • Vi har daglig kontakt med vårdnadshavare och uppmuntrar dem att meddela oss om de har funderingar kring vad barnen berättar om sina upplevelser på förskolan.  
  • I samråd med vårdnadshavare upprättar vi handlingsplaner vid kränkande behandling.  

 

Tallen:

  • Vi har intervjuat barnen inför utvecklingssamtalet.  Både i förskolan och i hemmet. 
  • Våga visa enkäten 
  • Trygghetsvandring inom -och utomhus görs i början av hösten, genom att vi går runt tillsammans med barnen ett och ett och skriver ner vad som kommer fram. 
  • Genomgång av rutiner och regler. 
  • Incidentrapporter 
  • Kompisböckerna används regelbundet och vi lånar in aktuell litteratur för högläsning och barnreflektion i barngruppen.   
  • Vi samtalar med barnen, både enskilt och i grupp, vi lyssnar och tar deras ord och upplevelser på allvar.  
  • Vi har daglig kontakt med vårdnadshavare och uppmuntrar dem att meddela oss om de har funderingar kring vad barnen berättar om sina upplevelser på förskolan.  

 

Verksamhetens analys efter kartläggningen 

Vi har identifierat några områden i vår verksamhet som riskområden. För att förebygga att kränkande handlingar sker kommer vi under året att arbeta för att det inte ska uppstå problem på dessa områden. Syftet med vårt förebyggande arbete att barnens miljö ska bli trygg och säker.  

Detta har vi identifierat: 

Enen: Vi ser att övergångar kan vara jobbiga och det är en risk att konflikter uppstår när för många barn är på ett ställe.   

Vi har identifierat att språkbruket mellan barnen inte alltid är så trevligt. 

Utifrån intervjufrågorna har vi upptäckt att barnen upplever att de inte alltid blir lyssnade till.      

Vi ser att det ibland uppstår konflikter i barnens lekar som de behöver hjälp för att lösa och vi upplever utifrån observationer att barnen testar gränser inne- som utomhus.  

Granen: Det är i övergångarna mellan rutiner och aktiviteter som konflikter kan uppstå. I största möjliga mån slussar vi pedagoger in barnen några i taget för att anpassa miljön tryggt efter antal barn, så tillfällen för kränkningar och trakasserier undviks. Vi delar också barngruppen i mindre grupper för att konflikter skall undvikas och alla barn ska få bli sedda. Vid ingång i leksituationer behöver pedagoger finnas med som stöd och vägledning då förståelse för lekkoder inte har automatiserats hos alla barn och kommunikationen brister.  

Barnen utvecklas olika fort och med det även lekkoderna. Den pedagogiska miljön behöver vara föränderlig utifrån våra barn för att dom ska kunna lyckas i vardagens utbildning som förskolan erbjuder. I observationerna ser vi att barnens olika visade intressen har lett till förändringar i den pedagogiska miljön. Utifrån det ser vi och vill att barnen ska förstå att dom har möjlighet att påverka sin utbildning.  

Tallen: Med vår ständiga närvaro, hur vi är utplacerade utifrån vårt superstrukturschema och är i rörelse inne- och utomhus, arbetar vi förebyggande genom att se, delta, lyssna in och föra dialog med barnen för att förhindra konflikter som kan leda till trakasserier och kränkande behandling. Vi har märkt att om vi inte följer superstrukturschemat så blir det rörigt vid övergångar för barnen och konflikter kan uppstå och tillfällen för kränkningar och trakasserier kan uppkomma. Exempel på sådana tillfällen är när vi ska gå in och äta samt efter maten. 

Om vi inte är närvarande pedagoger som arbetar aktivt i barngrupperna så blir det svårare för oss att förebygga oförutsedda händelser. Vi måste vara lyhörda och engagerade och vara med barnen i den dagliga verksamheten. 

 

Det här kommer vi att göra för att förebygga kränkningar i vår verksamhet 

Enen: För att förhindra att de upptäckta riskerna för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kvarstår så behöver vi som pedagoger ligga steget före och ha tydliga rutiner som efterlevs. Genom att dela upp barnen oftare i mindre grupper kan vi undvika att en del konflikter uppstår.  

För att barnen ska känna att de blir lyssnade till kommer vi att återuppta barnrådet en gång i veckan. Vi tar tre barn per tillfälle och syftet är att bygga upp ett förtroende hos barnen och ge dem förutsättningar till att komma till tals. Vi behöver också genom samtal med barnen och genom att vara goda förbilder visa på vikten av att vänta på sin tur.   

Lek med fler än två ställer höga krav på barnen för att hitta balans och det kräver i sin tur närvarande medforskande pedagoger för vägledning och stöttning. Vi har utifrån undersökningen sett att konflikterna mellan barnen främst uppstår när ingen pedagog finns i närheten. Vi behöver se över vårt förhållningssätt och även se över miljön för att ta reda på vilka rum inomhus som utomhus det är som konflikterna uppstår i, så tillfällen för kränkningar och trakasserier undviks. Genom att vara delaktiga i leken med barnen så kan vi konkret visa på de sociala koderna och ge dem förutsättningar till att själva lära sig att kunna följa dem. Vi kan genom leken också visa på ett trevligt språk som i sin tur kan smitta av sig till barnen.    

För att synliggöra och följa upp observationsmallarna måste vi vid behov lyfta dem vid reflektionstillfällena. Vad har vi sett utifrån utvecklingssamtalen, trespaltsdokumentationen och de nedskrivna observationerna?   

För att upptäcka risker i tid är det viktigt att vi återupptar trespaltsdokumentationerna som ska finnas i rummen på avdelningen.  

Vi upplever att vi pedagoger och barn har olika syn på situationerna när barnen upplever att de inte blir lyssnade till. När man avbryter två personer som pratar och blir tillsagd att vänta på sin tur så kan man uppleva att man inte blir lyssnad till. Vi som pedagoger måste här vara tydliga och förklara för barnen varför vi inte alltid kan lyssna på dem direkt, utan att de ibland behöver invänta sin tur, men också se över vårt eget förhållningssätt och tänka på i vilka situationer barnen tvingas vänta.     

Mål:Undervisa utvecklande, empatiskt och lärande för morgondagens framtida barn. 

Granen: Vid varje ny termin startar vi upp med projektarbete utifrån analysen i normer och värden. Utifrån det kan vi förebygga och stärka tryggheten samt öka glädjen för alla våra barn. Pedagogerna på förskolan talar kontinuerligt med barnen om hur man är en bra kompis. Vi förebygger genom att använda oss av litteratur som miniredet, Bamses kompismaterial, kompisböckerna och Pricken vars innehåll handlar om normer och värden. Kollegialt lärande kring vår barnsyn och samsyn sker kontinuerligt inom förskolan. Materialet dokumenteras i förskolans arbetsplan och kontinuerlig uppföljning sker i reflektioner och på kvalitetsdagar. Materialet Friendy.  

Tallen: Diskutera superstrukturen, barngrupperna och följa upp 3-spaltsdokumentationerna varje vecka vid reflektionerna. Skriva in i reflektionsprotokollet.  

Vi kommer att titta på filmer från UR och läsa böcker om hur man ska vara mot varandra och föra diskussioner om dessa. Vi pratar också om aktuella händelser med barnen.  

Mål: Alla barn ska känna sig trygga och sedda.   

 

 

När personal får kännedom om att ett barn utsatts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier hanterar vi det på följande sätt  
 
Rutiner för akuta situationer 
 
Upptäcka – steg 1  
 
Alla vuxna som arbetar i förskolan som får kännedom om att något inträffat där ett barn upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier ingriper för att stoppa det som sker. Har händelsen redan utspelats tar den vuxne som får informationen reda på mer fakta, vad som hänt och eventuellt vilka som varit inblandade i händelsen.  

Anmäla – steg 2 

Personalen anmäler snarast det som inträffat till förskolans rektor eller till den som rektor utsett att ta emot anmälan.  Rektor informeras samma dag eller senast dagen efter att händelsen kommit till personalens kännedomDe inblandade barnens mentorer??? får informationen om vad som hänt.  

Bedömning – steg 3 

Rektor eller den som rektor utser, gör en bedömning av det som hänt för att kunna besluta om vem som är lämplig att utreda det som inträffatRektor eller den person som rektor utser anmäler det som inträffat till Norrtälje kommun som är huvudman för verksamheten senast en vecka efter att efter att händelsen kommit till rektors kännedom. 
  

Utredningen – steg 4 

När utredningen påbörjas innebär det att den som ansvarar för utredningen tar reda på vad som har hänt. Så fort de inblandande tillfrågas om vad som hänt har en utredning påbörjats. Utredningen syftar till att ta reda på vad som hänt och ge förslag till åtgärder som behövs för att det inte ska hända igen. Den elev som blivit utsatt ska återfå en trygg och säker skolsituation. Utredningarna dokumenteras och diarieförs på varje förskola. 
 

Uppföljning– steg 5 

Utredningen följs upp inom två veckor. Om det visar sig att barnet fortsatt utsätts för kränkningar beslutar förskolan om andra mer kraftfulla åtgärder för att få kränkningarna att upphöra. Även de nya åtgärderna följs upp och arbetet fortsätter ända tills barnets situation har förbättrats.  

Förskolans/skolans rektor är alltid ansvarig för utredningen och uppföljningen, om ett barn upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier. En utredning kan ändå genomföras av alla vuxna i förskolan. 

 

 

Bilaga 1  

 

Definitioner av kränkande behandling enligt skollagen (2010:800) kap. 6 

 
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en ett barn eller en elevs värdighet och som inte har något samband med diskrimineringsgrunderna.  

Ett barn eller en elev kan utsättas för kränkande behandling genom att: 

  • Hen får höra nedsättande, förnedrande och sårande kommentarer om till exempel sitt utseende, sin kropp och så vidare. Det kallas för verbala kränkningar. 
  • Hen blir utfryst, hånad, ironiserad över, eller får förnedrande kommentarer på sociala medier. Det kallas för psykiska kränkningar. 
  • Hen blir utsatt för fysiskt våld genom till exempel slag eller knuffar. Det kallas för fysiska kränkningar.  

Begreppet mobbning används inte i lagstiftningen men definieras av Skolverket som ”en situation där ett barn/elev blir utsatt för upprepade kränkningar eller trakasserier”.  

Definitioner av trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567) 

 
Trakasserier är kränkande handlingar som kränker ett barn eller en elevs värdighet och som har ett samband med diskrimineringsgrunderna. 

Ett barn eller en elev kan utsättas för trakasserier genom att till exempel: 

  • Hen kallas för n-ordet, blatte eller bög.  
  • Hen utesluts ur kamratgruppen på grund av sin religiösa tillhörighet 
  • Hen blir utsatt för fysiskt våld genom till exempel slag eller knuffar på grund av sin funktionsnedsättning    

 

 

 

 
Definitioner av sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567) 

 
Sexuella trakasserier är handlingar som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som är av sexuell natur. 

Ett barn eller en elev kan utsättas för sexuella trakasserier genom att till exempel: 

  • Hen får höra kommentarer om sin kropp som är av sexuell natur. 
  • Hen blir ”uthängd” och förnedrad med bilder och kommentarer av sexuell karaktär som publiceras på sociala medier. 
  • Hen blir berörd kroppsligen på ett sätt som uppfattas vara sexuellt eller tvingad till handlingar av sexuell karaktär.  
     

Bilaga 2 
 

Diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) 

 
Den som bedriver utbildning och alla de som arbetar i våra förskolor och skolor är förbjudna att diskriminera barn och elever som deltar i eller söker till våra verksamheter. Med diskriminering menas att ett barn/elev missgynnas genom att barnets rättigheter inte tillgodoses, eller att barnets rättigheter inskränkts i förhållande till övriga barns möjligheter 

Hur diskriminering kan gå till 

Direkt diskriminering 

Ett barn, en elev eller en grupp av barn/elever missgynnas genom att en vuxen på skolan behandlar barnet/eleven sämre än hur övriga barn/elever behandlas. Missgynnandet har samband med någon/några av diskrimineringsgrunderna.  
 
Indirekt diskriminering 

Ett barn, en elev eller en grupp av barn missgynnas genom förskolans/skolans regler är framtagna på ett sätt som framstår som neutrala men i verkligheten missgynnar en kategori av barn/elever. Personalens förhållningssätt, jargong, språkbruk eller den rådande kulturen kan också innebära ett missgynnande för en grupp av barn/elever. Missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna.  
 
Bristande tillgänglighet 
Ett barn eller en elev med en funktionsnedsättning missgynnas genom att åtgärder som behövs för tillgängligheten inte genomförs. Barnet eller eleven har rätt att komma i en jämförbar situation som övriga, utifrån skäliga krav i lag och annan författning. Hänsyn måste tas till ekonomiska och praktiska förutsättningar, varaktighet, omfattning och andra omständigheter av betydelse.  

 
Trakasserier  

Ett uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. 

 Sexuella trakasserier  

Ett uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet och kränkningen är av sexuell natur.  

Instruktioner att diskriminera 

En vuxen på skolan har fått instruktioner av sin chef eller av någon som den vuxne står i ett lydnads- eller beroendeförhållande till som innebär att ett barn eller en elev missgynnas genom direkt eller indirekt diskriminering. 

 

Sidbrytning 

Diskrimineringsgrunderna  
 

  1. Kön – att någon är man eller kvinna 
  1. Könsöverskridande identitet eller uttryck – att någon inte identifierar sig som man eller kvinna eller på ett annat sätt uttrycka att hen tillhör ett annat kön än det som tilldelats vid födseln. 
  1. Etnisk tillhörighet – nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknade förhållande 
  1. Funktionsnedsättning – varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga.   
  1. Sexuell läggning – homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning 
  1. Ålder – uppnådd levnadslängd 
  1. Religion- och annan trosuppfattning – olika religiösa åskådningar eller andra trosuppfattningar som till exempel ateism.  

 

Bilaga 3 

 

Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling  

 
I arbetet med att upprätta, följa upp och utvärdera planen mot kränkande behandling ska barn och elever medverka. Deltagandet ska anpassas efter barnens ålder och mognad. Detta regleras i skolförordningen (2006:1083) 

 
Samband mellan skollagens och diskrimineringslagen i upprättandet av planen mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier 

 
I skollagens kapitel 6, 10 § anges att om ett barn eller en elev utsätts för trakasserier eller sexuella trakasserier ska personal i förskolan/skolan hantera det på samma sätt som då ett barn/elev utsätts för kränkande behandling.  

I diskrimineringslagen kapitel 2, 7 § anges att om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn, elev eller studerande anser sig utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna och om det krävs vidta åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier. I diskrimineringslagens kapitel 3, 18 § anges att utbildningsanordnaren ska ha riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Dessa ska följas upp och utvärderas.  

 
Förbud mot repressalier  

 
Ett barn eller en elev som berättar om att en kamrat utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier får inte utsättas för repressalier. Det gäller också för de barn/elever som deltar i utredningar. Med repressalier menas att det är förbjudet att straffa eller hota om att straffa ett barn eller en elev som bidrar till att kränkande handlingar kommer till personalens kännedom. Förbudet regleras i skollagen och i diskrimineringslagen (skollagen kapitel 6, 11 §, diskrimineringslagen kapitel 2, 19 §)  

 

Bilaga 4 

Tips på information och material som verksamheter kan använda i sitt förebyggande arbete 

 
Skolverket ”Vad fungerar – resultat av utvärdering av metoder mot mobbning 
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf2517.pdf?k=2517 

Rädda Barnens handbok ”Stopp! Min kropp!” 
https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/foralder/stopp-min-kropp/ 

Stiftelsen Allmänna Barnhuset ”Dags att prata om sexuella övergrepp” 
http://www.allmannabarnhuset.se/wp-content/uploads/2017/10/Handledning_A4_2017_web.pdf 
http://www.dagsattprataom.se/wp-content/uploads/2016/05/Broschyr-overgrepp-160520.pdf 
http://www.dagsattprataom.se/vart-material/tryckt-material/ 

RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning) ”Sexuell trakasserier i skolan” 
https://www.rfsu.se/sex-och-relationer/for-pedagoger-och-yrkesverksamma/rfsu-material/ 

Barnombudsmannen ”Välkommen till verkligheten – barn och unga om samhällets stöd vid kränkningar och trakasserier i skolan” 
https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-nedladdning/publikationer/valkommen-till-verkligheten.pdf 

Barn- och elevombudet ”Arbetar mot kränkningar och mobbning” 
https://beo.skolinspektionen.se/ 

SKL (Sveriges kommuner och Landsting) ”Handlingsberedskap vid misstanke om brott mot barn i förskolan”) 
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-343-7.pdf?issuusl=ignore 

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor: 

  • ”Näthat – hat på nätet” 

http://www.mucf.se/nathat-hat-pa-natet 

  • ”Inte ditt fel” 

http://www.mucf.se/publikationer/inte-ditt-fel 

  •  ”Ses off-line 

http://www.mucf.se/publikationer/ses-offline 

Jag vill veta ”Brott på internet” 
https://www.jagvillveta.se/14-17-ar/vad-har-hant/brott-pa-internet 

Brottsoffermyndigheten – information om samtyckeslagen 
https://www.frivilligtsex.se/ 

 

 

 

Till Förskoleverksamhet
×

Tyck till om den här sidan

Har du synpunkter på den här sidan, tar vi tacksamt emot dem. Fyll i formuläret nedan och dina synpunkter skickas till ansvarig för sidan. Om du anger din e-postadress kan vi ge dig återkoppling. Tack för att du hjälper oss att skapa en bättre webbplats.