Kommunen som administrativ enhet går tillbaka till 1863 då lagen om lokal självstyrelse infördes. Året innan gavs de kommunala förordningarna, som innebar slutet för den urgamla sockensjälvstyrelsen, med kyrkoherden som självskriven ordförande i sockenstämman.

 

Sockenstämma och sockennämnd, som införts 1843, ersattes av kommunalstämma och kommunalnämnd, båda med valda ordföranden.

 

 

Kommunens beslutanderätt utövades till en början i allmänhet av kommunalstämman. Först 1918 blev kommunalfullmäktige obligatorisk för landskommuner med över 1.500 innevånare. Rösträtten i stämman graderades efter fyrktal, som i sin tur var baserat på bevillningen (skatten) till staten. 1862 års kommunala förordningar gav rösträtt också till kvinnor, som hade egen debetsedel, oftast änkor som innehade en gård. På landsbygden fanns före år 1900 ingen begränsning av antalet röster i stämman. Detta medförde i vissa delar av landet ( t ex söda Norrlands kusttrakter, Upplands bruksbygd) att det så kallade bolagsväldet uppstod. Ett bolag kunde i sådana kommuner rösta ned samtliga andra röstberättigade kommuninnevånare. Något bolagsvälde var aldrig rådande i de kommuner, som idag ingår i Norrtälje kommun.

Till en början fanns inte den stora mängd nämnder, för handhavandet av de vitt skilda kommunala verksamheterna, utan de flesta uppgifterna sköttes av kommunalnämnden med kommunalstämman som högsta beslutande organ.

 

 

Beredning och verkställighet av ärenden handhades av kommunalnämnden. I denna nämnd hade varje ledamot en röst. Ända fram till sekelskiftet 1800/1900 sköttes de flesta kommunala frågorna av nämnden med undantag för fattigvården, som ofta sköttes av en särskilt utsedd fattigvårdsstyrelse. Först en bit in på 1900-talet i samband med den ökande speciallagstiftningen, började den stora flora av nämnden, som vi idag har kvar, att växa fram.

 

Vid tillkomsten av 1862 års förordningar, var således speciallagstiftningen mycket begränsad. Under årens lopp har den emellertid kommit att bilda ett mycket omfattande författningskomplex. Häri ingår till exempel lagstiftning rörande brandförsvar, byggnads- och planväsen, hälsovård, miljö, undervisningsväsen, bostadsförsörjning och socialtjänst.

 

Kommunerna var mycket långt fram i tiden starkt bundna av statligt utfärdade detaljföreskrifter och stod således under sträng uppsikt från statens sida.

 

På senare år har en allmän strävan gjort sig gällande att gå ifrån den stränga statliga kontrollen för att ge kommunerna en ökad handlingsfrihet.

 

Först 1918 blev kommunalfullmäktige obligatoriska i landskommuner med över 1500 innevånare.

 

Kommunala arkivbildare i nuvarande Norrtälje kommun, se Föreningsarkiven Stockholms län och arkivdatabasen ASL.

 

 

Nedan följer exempel på de viktigaste kommunala nämnderna med angivande av ungefärlig tidpunkt då de verkade. Observera att uppgifterna i allmänhet gäller för landskommuner.

 

Nämnd/styrelse	Anmärkning	Årtal
Arbetslöshetsnämnd	Enligt lag om arbetslöshetsnämnd den 30/6 1944 ägde Kungl Maj:t förordna att inom kommunen skulle finnas en arbetslöshetsnämnd. På landet kunde kommunalnämnden utgöra arbetslöshetsnämnd.	1944-
Barnavårdsnämnd	1924 års lag om samhällets baranvård skiljde barnavården från fattigvården. Barnavårdsnämnder inrättades i allmänhet.	1924-
Biblioteksstyrelse	Biblioteksfrågorna överfördes ofta från kyrkan till den borgerliga kommunen när skolväsendet kommunali-serades. Detta skedde under olika tidpunkter i olika kommuner, i allmänhet mellan 1930-1952.	1930-
Brandstyrelse	1924 års brandstadga gällde för städerna. I lands-kommunerna kom denna stadga att tillämpas i de delar som föreskrivits av länsstyrelsen. Senast den 1/1 1988 skulle varje kommun ha antagit en plan för räddnings-tjänst. Därmed ersattes brandstyrelsen av räddnings-nämnd.	1924-
Byggnadsnämnd	1947 års byggnadslag innebar att byggnadsnämnder i regel infördes också på landsbygden.	1948-
Familjebidragsnämnd	Enligt Svensk författningssamling från 1940 skulle i varje kommun finnas en familjebidragsnämnd. Annan nämnd kunde dock fullgöra dessa uppgifter.	1940-
Fattigvårdsstyrelse	1918 års fattigvårdsförordning föreskrev inrättande av kommunala fattigvårdsstyrelser.	1918-
Folkskolestyrelse	Skolväsendet kommunaliserades fortlöpande mellan 1930-1952.	1930-
Hemhjälpsnämnd	Enligt Svensk författningssamling 1943 utgick statsbidrag till social hemhjälp. Kommun kunde antingen tillsätta särskild sådan nämnd eller uppdra åt annan nämnd att sköta uppgifterna.	1943-
Hälsovårdsnämnd	1919 års hälsovårdsstadga medger eller föreskriver (beroende på kommunstorlek) att det också på lands- bygden skall finnas särskild hälsovårdsnämnd.	1919-
Kristidsnämnd	Enligt svensk författningssamling inrättades kristidsnämnder i alla landets kommuner.	1939- 1949
Kulturnämnd	En frivillig nämnd, som mer allmän började inrättas på 1960-talet. Övertog ofta uppgifterna från biblioteks-styrelsen.	1960- talet
Livsmedelsnämnd	I mindre landskommuner kunde kommunalnämnden fungera som sådan nämnd	1914- 1920
Nykterhetsnämnd	Genom lag 1913:102 tillkom nykterhetsnämnderna. Sådan skulle finnas i varje kommun från 1 augusti 1916	1913-
Pensionsnämnd	1913 års folkpensionlag. För varje pensionsdistrikt på landsbygden i allmänhet sammanfallande med kommunens gränser.	1913- 1963
Socialnämnd	Genom lag om socialhjälp 1956 bytte fattigvårds-styrelsen namn till socialnämnd.	1956-