Norrtäljes historia
År 1296 nämns Tälje by för första gången i skrift och år 1409 fick staden namnet Norr Tälje för att skilja den från Södertälje. Byn erhöll 1622 stadsrättigheter av Gustav II Adolf och stadsvapnet blev ett upp och ner vänt ankare. De medeltida byvägarna blev stadens gator och gränder. Staden fick därmed en medeltida stadsplan.
För att förädla det uppländska järnet anlade kungen ett faktori, och hantverkare inkallades från Tyskland. Sämjan mellan dem och de svenska medborgarna var inte alla gånger så god. Tyskarna bodde på norra sidan om ån, där de byggde faktoriet och Norrtäljes första skola. Svenskarna bodde på den södra sidan där de byggde rådhuset, men kyrkan byggde man tillsammans. I dag rymmer det gamla faktoriet, som var i bruk till 1842, Roslagsmuseet.
Norrtälje och Roslagen i övrigt drabbades hårt av rysshärjnigarna 1719. Efter morgonbönen den 19 augusti upptäckte prästern Johan Unander brandrök över Norrtäljeviken och ropade"Nu är ryssen här, Gud hjälpe oss!"
När kvällen kom var hela staden nedbränd och det tog tid att bygga upp den. Men 1726 kunde en ny kyrka av sten invigas och 1730 stod rådhuset klart. I slutet av 1700-talet var Norrtälje en ganska livlig hantverksstad med flera små industrier. Det fanns även två värdshus varav det ena var inrymt i rådhuset.
I mitten av 1800-talet gjorde Norrtälje sig känt för sin välgörande gyttja och blev en Östersjöns mest besökta badorter. Societetsparken påminner oss om den epoken. Folket anlände med ångbåt eller med tåg från Stockholm. Norrtälje fick flera industrier däribland tändkulemotorfabriken Pythagoras som idag är ett fint industrimuseum.
Efter andra världskriget kom en ny era till Roslagen, med förändringar. Man rev och man byggde och många undrade om trästaden skulle utplånas. Norrtälje blev ett köpcentrum för de tusentals ägare av fritidshus som finns i Roslagen, idag finns det 25.000 fritidshus i kommunen!
1971 blev staden Norrtälje centrum för en ny storkommun och idag är Norrtälje både stad och kommun. Staden lånar ut stadsvapnet, det upp och nedvända ankaret, till kommunen.
Sevärdheter
Societetsparken. Stadens största park, anlades för badgästernas räkning. Den har skapats genom utfyllnad av Katthavet. Förr kunde man sitta i parken och lyssna till musiken från societetshusets musikpaviljong. Idag är det en centralplats på sommaren, med bland annat Friskis & svettis-gympa, bil- och motorcykelutställningar samt årligen återkommande musikarrangemang.
Granparken. Anlades kring mitten av 1800-talet som strövområde för badgästerna. Man lät uppföra stugor i anslutning till parken och så uppstod stadsdelen Granparken på Kvisthamraområdet.
Kärleksudden. Många romantiska namn lever kvar från den glansfulla badortstiden. Kärleksudden erbjuder svalkande salta bad mitt i Norrtälje stad.
Södra Bergen. Stadens vackraste utsiktsplats. Herr Stenberg tyckte också det varför han 1850 lät bygga ett lusthus vars syrenplantering ännu grönskar. Han donerade för övrigt en halv miljon riksdaler till staden år 1860. Här stod också två kanoner på 1870 talet. Intill denna plats kan man äta och ta en fika på Bergstugan. Om man går ner för trapporna västerut kommer man till tändkulemotorfabriken Phytagoras. Det ser ut som om verkstadsarbetarna precis har lagt ner sina verktyg för att gå hem och man känner verkligen arbetaratmosfären i luften. Detta industrimuseum har dagliga visningar under sommaren.
Stora Torget-Tullportsgatan. Stora Torget är av ålder mittpunkter i Norrtälje. Här ligger Rådhuset på samma plats som 1600-talets rådstuga, senaste ombyggnaden är gjord 1792. Här finns idag Collins ostbod med uteservering. Bakom rådhuset ligger stadens äldsta stenhus, som idag används som affärslokal. Följer man Stora Brogatan ligger de så kallade Åhusen på höger sida strax intill ån, dessa var en gång i tiden textilfabrik. Norrtälje hade en gång i tiden även ett ångbryggeri på Galles gränd, idag är det lägenheter där.
Hantverkargatan-Sjötullsgatan. Hantverkaregatan- Sjötullsgatan är det gatusystem som sedan gammalt följer Norrtäljeåns norra strand. Hantverkaregatan har fått sitt namn av att de tyska hantverkare som arbetade vid gevärsfaktoriet bodde här. Kvar sedan den tiden är den gulputsade tegelbyggnad som ligger längs gatans södra sida. Här är idag Roslagsmuseet. På denna gata finner ni också Norrtäljes äldsta café. Hantverkargatan slutar vid Lilla torget och här ligger Wallinska gårdarna som härstammar från 1730-talet och stadshotellet, som idag är skola, från 1891 mitt emot. På torget mellan dessa två står stadens brunn, Havsstenen. Detta är Gamla Stan i Norrtälje. På Lilla Brogatan ner mot ån ligger Konsthallen som 1997 utsågs till Sveriges bästa museum.
Tillfällegatan-Posthusgatan. Tillfällegatan sägs ha fått sitt namn efter den krog som tidigare låg här. Här var sista möjligheten för sjömännen att få en sup före avresan. Idag är det en blomstrande affärsgata. Posthusgatan är en förlängning av Tillfällegatan och fortsätter fram till Stora Torget. Här förenas gammaldags charm med den nya tidens byggnadsstil.