De äldsta handlingarna
Både för landsbygden och staden går det att finna handlingar bevarade allra tidigast från medeltiden. Det var på sockenstämman på landet som man behandlade sina gemensamma angelägenheter. Det var där jordägarna dryftade rent kyrkliga ärenden men också frågor om hur de fattiga skulle tas om hand, vilka som skulle antas till sockenhantverkare, hur man skulle skydda sig mot brand eller hur snöröjningen bäst skulle ordnas.
Den första allmänna stadslagen kom redan på 1350-talet. Städerna växte fram på de platser där handel, sjöfart och hantverk bedrevs. Det krävdes kungligt privilegium för att en ort skulle få stadsrättigheter. Norrtälje fick stadsrättigheter 1622 av kung Gustav II Adolf som föreskrev att staden skulle ha ett oprest ankare i sitt vapen.
Sockenstämman
Sockenstämmoprotokollen skrevs av kyrkoherden och de justerades aldrig, men beslut kunde väcka opposition och rivas upp på nästa stämma. Sockenstämman sammanträdde ganska ofta och kunde därför sköta löpande ärenden.
Rådhusrätt och magistrat
I staden inrättades magistraten på 1600-talet med borgmästare och rådmän, som också fungerade som Rådhusrätt. Magistraten skulle förvalta städernas jord och medel och övervaka skjuts- och gästgiveriväsendet, båtsmanshållet och inkvartering , kronouppbörden, väg- och gatuhållning, brandväsen, polis, häsovård, passväsende, fattigvård m.m.
Från 1863 hade magistraten viss tillsyn över de rent kommunala myndigheterna men inte beslutanderätt i kommunala angelägenheter. Magistraten förrättade också allmänna val och förmedlade förbindelser med högre statliga myndigheter. Från 1955 då ny kommunallag gällde upphörde magistratens överinseende över stadens förvaltning. Magistraten upphörde 1/1 1964.
Kommunalstämman
Kommunen som administrativ enhet går tillbaka till 1862 då lagen om lokal självstyrelse infördes. Året innan gavs de kommunala förordningarna, som innebar slutet för den urgamla sockensjälvstyrelsen.
Sockenstämma och sockennämnd, den senare införd 1843, ersattes av kommunalstämma och kommunalnämnd, båda med valda ordföranden.
Kommunens beslutanderätt utövades till en början i allmänhet av kommunalstämman. Först 1918 blev kommunalfullmäktige obligatorisk för landskommuner med över 1.500 innevånare. Rösträtten i stämman graderades efter fyrktal, som i sin tur var baserat på bevillningen (skatten) till staten. 1862 års kommunala förordningar gav rösträtt också till kvinnor, som hade egen debetsedel, oftast änkor som innehade en gård. På landsbygden fanns före år 1900 ingen begränsning av antalet röster i stämman. Detta medförde i vissa delar av landet ( t ex söda Norrlands kusttrakter, Upplands bruksbygd) att det så kallade bolagsväldet uppstod. Ett bolag kunde i sådana kommuner rösta ned samtliga andra röstberättigade kommuninnevånare. Något bolagsvälde var aldrig rådande i de kommuner, som idag ingår i Norrtälje kommun.
Till en början fanns inte den stora mängd nämnder, för handhavandet av de vitt skilda kommunala verksamheterna, utan de flesta uppgifterna sköttes av kommunalnämnden med kommunalstämman som högsta beslutande organ.
Kommunalnämnd
Beredning och verkställighet av ärenden handhades av kommunalnämnden. I denna nämnd hade varje ledamot en röst. Ända fram till sekelskiftet 1800/1900 sköttes de flesta kommunala frågorna av nämnden med undantag för fattigvården, som ofta sköttes av en särskilt utsedd fattigvårdsstyrelse. Först en bit in på 1900-talet i samband med den ökande speciallagstiftningen, började den stora flora av nämnden, som vi idag har kvar, att växa fram.
Vid tillkomsten av 1862 års förordningar, var således speciallagstiftningen mycket begränsad. Under årens lopp har den emellertid kommit att bilda ett mycket omfattande författningskomplex. Häri ingår till exempel lagstiftning rörande brandförsvar, byggnads- och planväsen, hälsovård, miljö, undervisningsväsen, bostadsförsörjning och socialtjänst.
Kommunerna var mycket långt fram i tiden starkt bundna av statligt utfärdade detaljföreskrifter och stod således under sträng uppsikt från statens sida.
På senare år har en allmän strävan gjort sig gällande att gå ifrån den stränga statliga kontrollen för att ge kommunerna en ökad handlingsfrihet.
Först 1918 blev kommunalfullmäktige obligatoriska i landskommuner med över 1500 innevånare.
Kommunala arkivbildare i nuvarande Norrtälje kommun, se Föreningsarkiven i Stockholms län där arkivdatabasen ASL ingår.
Förteckning över nämnder och styrelsers tillkomstår
Nedan följer exempel på de viktigaste kommunala nämnderna med angivande av ungefärlig tidpunkt då de verkade. Observera att uppgifterna i allmänhet gäller för landskommuner.
| Nämnd/styrelse |
Anmärkning |
Årtal |
| Arbetslöshetsnämnd |
Enligt lag om arbetslöshetsnämnd den 30/6 1944 ägde Kungl Maj:t förordna att inom kommunen skulle finnas en arbetslöshetsnämnd. På landet kunde kommunalnämnden utgöra arbetslöshetsnämnd.
|
1944- |
| Barnavårdsnämnd |
1924 års lag om samhällets baranvård skiljde barnavården från fattigvården. Barnavårdsnämnder inrättades i allmänhet.
|
1924- |
| Biblioteksstyrelse |
Biblioteksfrågorna överfördes ofta från kyrkan till den borgerliga kommunen när skolväsendet kommunali-serades. Detta skedde under olika tidpunkter i olika kommuner, i allmänhet mellan 1930-1952.
|
1930- |
| Brandstyrelse |
1924 års brandstadga gällde för städerna. I lands-kommunerna kom denna stadga att tillämpas i de delar som föreskrivits av länsstyrelsen. Senast den 1/1 1988 skulle varje kommun ha antagit en plan för räddnings-tjänst. Därmed ersattes brandstyrelsen av räddnings-nämnd.
|
1924- |
| Byggnadsnämnd |
1947 års byggnadslag innebar att byggnadsnämnder i regel infördes också på landsbygden.
|
1948- |
| Familjebidragsnämnd |
Enligt Svensk författningssamling från 1940 skulle i varje kommun finnas en familjebidragsnämnd. Annan nämnd kunde dock fullgöra dessa uppgifter.
|
1940- |
| Fattigvårdsstyrelse |
1918 års fattigvårdsförordning föreskrev inrättande av kommunala fattigvårdsstyrelser.
|
1918- |
| Folkskolestyrelse |
Skolväsendet kommunaliserades fortlöpande mellan 1930-1952.
|
1930- |
| Hemhjälpsnämnd |
Enligt Svensk författningssamling 1943 utgick statsbidrag till social hemhjälp. Kommun kunde antingen tillsätta särskild sådan nämnd eller uppdra åt annan nämnd att sköta uppgifterna.
|
1943- |
| Hälsovårdsnämnd |
1919 års hälsovårdsstadga medger eller föreskriver (beroende på kommunstorlek) att det också på lands- bygden skall finnas särskild hälsovårdsnämnd.
|
1919- |
| Kristidsnämnd |
Enligt svensk författningssamling inrättades kristidsnämnder i alla landets kommuner.
|
1939-
1949 |
| Kulturnämnd |
En frivillig nämnd, som mer allmän började inrättas på 1960-talet. Övertog ofta uppgifterna från biblioteks-styrelsen.
|
1960-
talet |
| Livsmedelsnämnd |
I mindre landskommuner kunde kommunalnämnden fungera som sådan nämnd
|
1914-
1920 |
| Nykterhetsnämnd |
Genom lag 1913:102 tillkom nykterhetsnämnderna. Sådan skulle finnas i varje kommun från 1 augusti 1916
|
1913- |
| Pensionsnämnd |
1913 års folkpensionlag. För varje pensionsdistrikt på landsbygden i allmänhet sammanfallande med kommunens gränser.
|
1913-
1963 |
| Socialnämnd |
Genom lag om socialhjälp 1956 bytte fattigvårds-styrelsen namn till socialnämnd. |
1956- |