Fler bilder från Norrtälje

Vi använder oss av cookies för att göra din upplevelse bättre. Läs mer om cookies.  

Kontakt

Kontakta oss

Kontakta oss

Just nu kan du nå oss på följande sätt:
Chatta med oss
Så här hanterar vi dina personuppgifter
Ring oss på 0176 710 00
Ring oss på 0176 710 00
Göm
Starta ny chatt

Likabehandlingsplan

Parkskolans likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016

- Alla har rätt att vara lyckliga – alla har rätt att lyckas!

 

ROSEN

Respekt – Omtanke – Samarbete – Elevmedverkan – Nyfikenhet

 

 

Grunduppgifter:

Verksamheter som omfattas av planen
Förskoleklass, grundskolan åk 1-6 och skolbarnsomsorgen

Ansvarig för planen
Rektor Inger Lundström

Vår vision
Alla har rätt att vara lyckliga - alla har rätt att lyckas! 

Det allra viktigaste för alla som har sin arbetsplats på Parkskolan är att det känns tryggt att komma hit och att vara här. En grundförutsättning för en god lärandemiljö är att man trivs, känner glädje och är välkommen i en gemenskap. Ingen människa ska behöva vara rädd för övergrepp eller kränkningar. Det är de vuxna som har ansvaret för att ingen blir illa behandlad i skolan. På skolan är vi varandras arbetsmiljö och måste hjälpas åt att skapa goda relationer baserade på respekt och tolerans.

På Parkskolan möts varje individ av omtanke och respekt, oavsett om man är barn eller vuxen.

 

Delaktighet
Vi har alla ansvaret att uppfylla kraven vi har på oss i relation till andra människor. Vi vuxna, både personal och vårdnadshavare, har ansvaret att fostra eleverna till värderingar som uttrycker respekt och tolerans för alla de människor de dagligen möter och kommer att möta under resten av livet. Att ha en god självkännedom och ett gott självförtroende är en mycket bra förutsättning för att kunna möta andra och lära sig att se andras kvaliteter och tycka om deras olikheter. Att vi samarbetar under denna ansvarsfulla uppgift hjälper.
Personal, elever och vårdnadshavare är tillsammans delaktiga i utformningen av planen genom enkäter, elev- och klassråd, arbetslagsträffar, skolråd samt informationsmöten.

Förankring av planen
Innan planen fastställs går den ut på remiss till verksamheternas arbetslag, elev- och klassråd och till vårdnadshavare via skolrådet.


Vad säger lagen?

Skollagens (2010:800) 6 kap. anger att alla som verkar i skolans verksamheter har skyldighet att aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Arbetsmiljölagen (AML) omfattar både elever och vuxna. Där sägs att mobbning (som i arbetsmiljölagen benämns kränkande särbehandling) är oacceptabelt på arbetsplatsen. Mobbning är alltså en form av kränkande behandling.

 

Läroplan för grundskola och skolbarnomsorg (Lgr 11) säger angående förståelse och medmänsklighet, att verksamheten ska präglas av omsorg, omtanke och respekt för andra, samt att alla tendenser till kränkande behandling aktivt ska bekämpas. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering eller kränkande behandling (kap. 1.2, 2.1, 2.2, 2.6, 2.8). Ansvaret vilar på alla som arbetar i skolans verksamheter. Rektor har ett särskilt ansvar.

 

Skolverkets allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
Skolverkets allmänna råd har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt för att förstärka verksamheternas arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
 

Diskrimineringslagen (2008:567) anger att en elev inte får missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunder som lagen omfattar.

Diskrimineringsgrunderna är

  • kön

  • könsidentitet eller könsuttryck,

  • etnisk tillhörighet

  • religion eller annan trosuppfattning

  • funktionsnedsättning,

  • sexuell läggning

  • ålder

 

Begrepp:

 Likabehandling
Alla människor ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter, oavsett någon av diskrimineringsgrunderna.

Konflikt
En konflikt kan uppstå mellan två (eller flera) parter som är någorlunda jämställda. Man har olika synsätt i en fråga eller olika behov som inte går att förena. Konflikter hör till vardagen och är en drivkraft till förändring och utveckling. Elever kan ofta lösa konflikter på egen hand men behöver ibland få vägledning från vuxna. Alla behöver träna sig på konfliktlösning och det är en del av skolans uppdrag.

Direkt diskriminering
En person missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan och handlingen har direkt samband med diskrimineringsgrunderna.

Indirekt diskriminering
Alla behandlas lika, trots olika förutsättningar. Handlingen ska ha direkt samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Trakasserier
En persons värdighet kränks och handlingen har direkt samband med någon av diskrimineringsgrunderna. 

Sexuella trakasserier
Trakasserier av sexuell natur. Behöver inte ha något samband med diskrimineringsgrunderna.

Kränkande behandling
En persons värdighet kränks och handlingen saknar samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

 

Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den som upplever att hon eller han blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan vara synliga och handfasta eller dolda och subtila:

 

  • Fysiska – knuffar, slag, sparkar, att bli spottad på, sabotage av personlig egendom

  • Verbala – hot, hån, svordomar, glåpord, öknamn, elaka kommentarer, förtal, förlöjligande eller förnedrande uppförande

  • Psykosociala – utfrysning, isolering, blickar eller ryktesspridning

  • Text och bild – klotter, brev, e-post, sms, mms, sociala medier (t.ex. Instagram och Facebook)

 

Mobbning
Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan person skada eller obehag.

Könsöverskridande identitet eller uttryck
Innebär att en person inte identifierar sig med sin biologiska könsidentitet.

Etnisk tillhörighet
En persons nationella eller etniska ursprung, hudfärg, klädsel eller liknande förhållande.

Funktionshinder
En person som har varaktig fysisk, psykisk eller begåvningsmässig begränsning.  

Sexuell läggning
En person som är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell.

Rasism
En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån en uppfattning om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.

 

 Exempel på trakasserier och diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna

 

Kön

  • Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. (trakasserier)

  • Emma vill spela hockey med killarna på fritids, men personalen avråder henne med argumentet ”Det är en alldeles för hårdhänt sport för dig som är tjej.” (diskriminering)

 

Könsidentitet eller könsuttryck

  • Alex blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. (Trakasserier)

  • Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolsköterskan för att prata om problem i familjen. Skolsköterskan ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma måste Kim förklara och försvara sin identitet. (diskriminering)

 

Etnisk tillhörighet

  • Tomas, som är mörkhyad, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassläraren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar inget illa.” (trakasserier)

  • Maria är bäst i klassen på svenska. Hon har goda förmågor och presterar betyget A på alla prov. Läraren vill inte ge Maria högsta betyg, A, då svenska inte är hennes modersmål. (diskriminering)

 

Religion eller annan trosuppfattning

  • Vincents familj är med i Pingstkyrkan. Han blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. (trakasserier)

     

Funktionsnedsättning

  • Elenas pappa har en CP-skada. Elena blir arg och ledsen när andra elever i skolan säger ”Din pappa är en jävla CP!” (trakasserier)

  • På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom eleverna i särskoleklassen, som han ropade upp som grupp. (diskriminering)

 

Sexuell läggning

  • Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johan på många olika sätt. Oftast kallar de honom ”äckliga bög”. (trakasserier)

  • När skolan har en temavecka om kärlek, illustreras alla texter med bilder på heterosexuella par. (diskriminering)

 

Ålder

  • Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när hennes klasskamrater skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. (trakasserier)

  • Ismael, 11 år, är granne och kompis med Viktor, 8 år. En dag när han leker med Viktor på rasten får han en hånfull kommentar av en förbipasserande lärare som säger ”Är inte du för gammal för att leka med småungar?” (diskriminering)

 

Utvärdering och kartläggning
Likabehandlingsplanen utvärderas och revideras årligen. Med erfarenheter och nya kunskaper upprättar vi en plan för de elever och den personal som arbetar på skolan under året. I utvärderingen deltar skolledning, personal, elever och vårdnadshavare fortlöpande.

 

Likabehandlingsarbetet sker enligt följande process:

Augusti/september
Likabehandlingsplanen presenteras för elever, personal och föräldrar. Här ges möjlighet att komma med förslag på åtgärder

Oktober
Likabehandlingsplanen med beslut om åtgärder fastställs.

November
Läsårets första kartläggning i form av enkäter samt trygghetskartor genomförs och resultatet analyseras

April
Läsårets andra kartläggning i form av enkäter samt trygghets kartor genomförs. Resultatet analyseras och jämförs med resultatet från november månads kartläggning.

Juni
Likabehandlingsplanen revideras utifrån resultaten från november och april månads kartläggning.

Underlag som ligger till grund för utvärderingen

  • Den kommunövergripande enkäten Pilen samt verksamheternas (skola och skolbarnsomsorg) egna enkäter.

  • Trygghetskartläggningen som genomförs varje år ger oss upplysningar om otrygga platser i skolan och på skolgården och riktade insatser kan sättas in.

  • Incidentrapporter utvärderas och följs upp: Vad hände? När? Var? Hur? Nuläget? Är vår dokumentation tillfredställande och till hjälp?

  • Analys – vad kan vi se av det som hänt under året? Vad har vi lärt?

  • Tidsperspektiv, resultat på lång och kort sikt.

  • Hur har det främjande arbetet gått?

  • Hur har det förbyggande arbetet gått?

  • Vad behöver förändras – förbättras i handlingsplanen?

  • Vad behöver förändras i den inre/yttre miljön?

  • Behov av kompetensutveckling för trygghetsteamet och/eller personalen?

Årligen kartlägger Trygghetsteamet var eleverna kan känna otrygghet. Arbetet fortsätter sedan genom elevråd, rektor och skyddsombud.


Främjande insatser
Främjande insatser handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Insatserna utgår från skolans uppdrag att arbeta för demokratiska värderingar och för respekt för de mänskliga rättigheterna. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla och ska genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem.

 På Parkskolan har vi från och med läsåret 2013-2014 valt att synliggöra vårt likabehandlingsarbete genom fem centrala begrepp som sammanfattas i vårt värdegrundsord ROSEN, som står för respekt, omtanke, samarbete, elevinflytande och nyfikenhet. Syftet är att utveckla ett tydligare och mer greppbart sätt att förankra skolans likabehandlingsarbete hos såväl elever som personal och vårdnadshavare.

 All personal på Parkskolan har ett ansvar för att främja arbete mot kränkande behandling och diskriminering. Ett särskilt ansvar ligger hos trygghetsteamet som är skolans trygghetsgrupp och som ska bistå eleverna då de känner att de hamnat i svåra situationer som inte kan lösas av de inblandade eller av någon annan vuxen. Trygghetsteamet har också det övergripande ansvaret för enkätutvärderingar, kartläggningar, dokumentation och revidering av likabehandlingsplanen. Gruppen består av biträdande rektor, lärare och fritidspedagog.

Parkskolans främjande insatser

  • Det dagliga arbetet på skolan ska på olika sätt genomsyras av och relatera till ROSEN. Vid höstterminens start arbetar hela skolan under ett antal veckor med tema ROSEN, dvs. har ett extra fokus på skolans likabehandlingsarbete, vilket sedan fortlöper kontinuerligt under hela läsåret.

  • Vi arbetar med etiska samtal utifrån skollagen, läroplanen och diskrimineringslagen.

  • Vi arbetar med demokratifrågor som praktiseras i klassråd och elevråd. Därigenom får eleverna inblick i den demokratiska processen. Elevrådet är likaså delaktigt genom att ha åsikter om främjande insatser och förebyggande åtgärder.

  • Vi sätter tydliga gränser för vad som är tillåtet.

  • Skolans ordningsregler följs upp och utvärderas årligen.

  • En väl fungerande rastvaktverksamhet ska finnas.

  • Fr o m höstterminen 2015 startar vi aktivitet Trivselledare

  • Personalen erbjuds att äta pedagogisk lunch.

  • Vårdnadshavare får ta del av skolans gemensamma regler, genom att vi varje år skickar hem dessa för kännedom.

  • Utbildning av personalen vid behov.

  • Ett väl fungerande elevhälsoteam finns som stöd för elever, personal och vårdnadshavare.

 

Förebyggande åtgärder
Förebyggande åtgärder syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i verksamheten. Arbetet utgår ifrån konkreta problem som har upptäckts vid kartläggningen av situationen på skolan.

Parkskolans förebyggande åtgärder

  • Vi ska aktivt arbeta med att ytterligare förankra likabehandlingsarbetet hos personal, elever och föräldrar så att alla är väl införstådda med arbetet och känner sig delaktiga. Detta gör vi genom

    • att kontinuerligt arbeta med likabehandlingsfrågor inom kollegiet samt tillsammans med elever och föräldrar utifrån likabehandlingsplanen och ovan nämnda styrdokument

    • att uppdatera, tydliggöra och publicera handlingsplaner och policydokument

    • en förstärkt samverkan inom kollegiet och mellan olika verksamheter

    • kollegahandledning

  • Det ska alltid finnas vuxna bland eleverna på rasterna. Vi har ett väl fungerande schema men det är också flexibelt och kan förändras utifrån behov. De vuxna rör sig över hela skolområdet och bär en orange väst eller en blå jacka för att vara väl synliga. De ska vara till hjälp och stöd samt ingripa vid konflikter. I skolbarnsomsorgen är alltid vuxna i närheten och/eller i gruppen.

  • Alla vuxna på skolan erbjuds och äter pedagogisk lunch. Det innebär att det alltid finns vuxna som äter med barnen och fungerar som förebilder och stöd i matsituationen.

  • Förstärkning av vuxna vid ombyte före och efter idrottslektioner. Kontinuerlig uppföljning av läget avgör vilka grupper som berörs.

 

Hur vi hanterar olika grader av kränkande handlingar:

Åtgärdsrutin vid oacceptabelt beteende
Med oacceptabelt beteende menas:

  • Beteende/uppförande som är störande/stötande för omgivningen.

  • Beteende som strider mot våra regler.

  • Beteende som minskar eller omöjliggör elevens möjlighet att fungera och accepteras i kamratgrupp och samhälle.

  • Medveten skadegörelse.

 

Följande åtgärder vidtas när vi anser att ett beteende är oacceptabelt:

  • Läraren eller annan vuxen talar med eleven i fråga om det olämpliga i beteendet och påminner om skolans normer och regler. Tillrättavisning sker helst i anslutning till det inträffade.

  • Parterna kommer överens om ett lösningsförslag.

  • Eleven uppmanas att berätta för sina vårdnadshavare.

  • Lärare kontaktar vårdnadshavare.

 

Vid behov avtalas tid för uppföljande möte. Elev kan tillfälligt avskiljas från undervisningssituationen.

Vid upprepat dåligt uppförande/oacceptabelt beteende:

  • Ansvarig personal, elev, vårdnadshavare möts och kommer överens om åtgärder.

  • Skriftlig överenskommelse upprättas vid behov och undertecknas av alla närvarande på mötet.

  • Tid för uppföljande möte avtalas.

  • Incidenter och åtgärder dokumenteras. Då eleven slutar på vår skola förstörs dokumentationen.
     

Rutiner vid kränkande behandling och/eller diskriminering
Vid kännedom eller misstanke om någon blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering krävs ett snabbt ingripande.

Steg 1

  1. Alla vuxna är skyldiga att ingripa. Barn som har blivit kränkta eller diskriminerade ska med förtroende kunna vända sig till vilken vuxen som helst på skolan och få snabb hjälp. Den vuxne kontaktar, senast kommande arbetsdag, samordnaren i Trygghetsteamet som startar arbetet utifrån denna plan.

  2. Omständigheterna kring situationen kartläggs. Vad har hänt? Vem/vilka är inblandade? Tidsfaktor?

  3. Samtal med den som blivit utsatt.

  4. Enskilt samtal med förövaren, hanteras av Trygghetsteamet. Samtalet ska ske så snart som möjligt. När det gäller samtal med eventuella förövare i förskoleklass hanteras samtalet av personal som känner eleven bäst. Det vanliga är att samtalen sköts av mentor eller fritidspersonal, inte av Trygghetsteamet.

  5. Tid för uppföljning bestäms direkt, max en vecka framåt i tiden.

  6. Information till elevernas vårdnadshavare om vad som hänt samt om åtgärdsrutinerna. Detta gäller såväl den utsatte som förövarens vårdnadshavare.

  7. Uppföljningssamtal med den som blivit utsatt och förövaren var för sig för att säkerställa att det upphört samt kontrollera hur hen mår.

  8. Dokumentation görs.

 

Steg 2
Om kränkningen/diskrimineringen inte upphör eller om den återupptas kallas förövaren/förövarna till ett nytt allvarssamtal. Vårdnadshavarna kontaktas.

Steg 3
Om kränkningen eller diskrimineringen fortsätter trots ovanstående kallar rektor/bitr. rektor till elevhälsokonferens. Åtgärdsplan som kräver aktiv medverkan från vårdnadshavarna upprättas. Kurator/psykolog/skolsköterska från elevhälsoteamet kan medverka. Uppföljningsmöte bokas.

Beroende på graden av kränkning/diskriminering övervägs alltid polisanmälan. Även andra åtgärder kan komma i fråga såsom kontakt med sociala myndigheter och/eller flyttning av förövare.

Dessa åtgärdsrutiner gäller i relevanta delar även då vuxna utsätter elever för kränkning eller diskriminering, när elever utsätter vuxna för kränkning eller då det förekommer kränkning eller diskriminering mellan vuxna. När en vuxen kränker eller diskriminerar elev eller annan vuxen, är det rektor/bitr. rektor som handhar ärendet utifrån denna plan.

Till dig som förälder:

Har du ett barn som blivit kränkt eller diskriminerat?
Vet du, eller misstänker du att ditt barn blir utsatt för kränkande behandling eller diskriminering rekommenderar vi dig att ta kontakt med skolan. I samarbete med skolan kan du få till stånd en positiv förändring av ditt barns situation. Du kan också göra en del själv för att hjälpa ditt barn:

  • Lär ditt barn säga ifrån klart och tydligt.

  • Försök förmå barnet att aktivt ta kontakt med någon vuxen på skolan.

 

Har du ett barn som utsätter andra för kränkningar?
Det är inte lätt att ta till sig att ens eget barn kränker andra, men är det så, måste du försöka göra något åt det. Detta är viktigt såväl för det utsatta barnet som för ditt eget. Forskning visar att barn som uppträder aggressivt mot andra får problem senare i livet om det inte ändrar sitt negativa beteende. Det finns flera orsaker till att barn kränker andra, men oavsett vad orsaken är måste något göras och vi föreslår följande:

  • Gör helt klart för ditt barn att du ser allvarligt på att hen kränker andra och att du inte accepterar ett sådant beteende.

  • Ta kontakt med skolan för att få till stånd ett samarbete kring problemet.

  • Barn berättar inte alltid om kränkningar de känner till, därför att de tror att det är liktydigt med att skvallra eller är rädda för att råka ut för hämndåtgärder.

 

Att berätta om kränkningar och diskriminering som förekommer är inte skvaller utan en förutsättning för förändring och förbättring.

Kontakter:

Inger Lundström, rektor                          
0176 712 10

inger.lundström@norrtalje.se                                        

Expedition
0176 747 01

Personalrum
0176 194 17

BRIS                                                                             
Barn 116 111 Vuxen 077 150 50 50                             

Rädda Barnens Föräldratelefon
020 786 786

Fältsamordnarna, Norrtälje kommun
0176 710 00

 Rådrummet, anonym konsultation för föräldrar/personal 0176 747 42, 747 58

 Barnombudsmannen www.bo.se

 Barn- och elevombudet beo@skolverket.se

Diskrimineringsombudsmannen www.do.se

 

×

Tyck till om den här sidan

Har du synpunkter på den här sidan, tar vi tacksamt emot dem. Fyll i formuläret nedan och dina synpunkter skickas till ansvarig för sidan. Om du anger din e-postadress kan vi ge dig återkoppling. Tack för att du hjälper oss att skapa en bättre webbplats.