Penningby Slott från ovan, foto: Jan Norrman, RAÄ
Vid avtagsvägen mot Penningby står Peningbystenen, en runsten nära ett gravfält från järnåldern. Längre västerut passerar den gamla landsvägen en vacker milsten och ett stort gravfält. mellan runstenen och milstenen reser sig Penningby slott.
Det anlades vid 1400-talets slut vid Väsbysjön. Genom Penningbyån hade slottet en direkt förbindelse med havet, eftersom ån ännu under historisk tid var en viktig infartsled. Idag har landhöjning och täckdikning gjort ån och sjön mindre och grundare.
Den äldsta skrivningen av Penningby (Pitingaeby 1339) har tolkats som de som bor i dalgången (pitan). Penningbys ursprungliga läge är omtvistat. I dalen vid Estaängen ligger resterna efter en medeltida byggnad befäst med en pålspärr och strategiskt placerad vid Edsvikens mynning. Det kan ha använts som spärrfäste eller skyddad båtplats och det kan vara här som Penningby slotts föregångare låg.
Det troligaste är dock att penningby alltid har legat nära den nuvarande platsen. De många gravfälten kring Väsbysjön vittnar om att trakten varit bebodd sedan järnåldern.
Slottet fick sina mäktiga rundtrorn av Lars Turesson Tre Rosor, väpnare och riksråd som dog på slottet 1560. Betydande adelsätter har ägt slottet, många ombyggnader har skett och i slottets stensal kan man i en serie modeller följa slottes förändringar. Det ena rundtornet speglar genom sina försvarsanordningar och sin vattenkälla femtonhundratalets försvarstänkande; man kunde uthärda en lång belägring.
Det andra inrymmer slottes vackraste rum, en salong inredd av grevinnan Juliana von Rosen, som även skapade slottes engelska park. I stensalen står 1700-talets stora uppfinning, kakelugnen, konstruerad av slottes ägare Fabian Wrede tillsammans med överintendenten Carl Cronstedt. Den gav värme och sparade ved. En vådeld 1831 skadade slottet svårt och reparationer pågår fortfarande.
Penningby slott blev byggnadsminne 1980 och är i privat ägo.
Text och iluustration (teckning av Bertil Kumlin) ur boken "Vägar till kulturen i Roslagen"
Mera information hittar du på Länsmuseets utmärkta hemsida, se länk till höger.