Sjöar och vattendrag
Avrinningsområdena är små och många eftersom Norrtälje kommun är en kustkommun. De tre största tillhör Skeboån, Norrtäljeån och Broströmmen. Något mindre avrinningsområden har Penningbyån, Bergshamraån, Tulkaströmmen och Bodaån. I kommunen finns cirka 300 sjöar. De flesta sjöar och vattendrag är mer eller mindre naturligt näringsrika. Många av kommunens sjöar är också kalkhaltiga på grund av den kalkrika moränen. Detta gör att de flesta sjöar och vattendrag i kommunen har ett högt pH och en stor buffrande förmåga. De är alltså inte hotade av försurning. Ändå märks troligen försurningen genom att alkaliniteten i sjön Erken har minskat med cirka 20 % sedan mitten av 1960-talet. Det finns olika sätt att dela in sjöar i olika sjötyper. En vanlig uppdelning är att särskilja mellan oligotrofa (näringsfattiga) och eutrofa (näringsrika) sjöar. En annan uppdelning är att dela upp sjöar efter vegetation i natesjöar, kransalgssjöar, humussjöar, notblomstersjöar.
Grunda näringsrika sjöar
I kommunen finns många grunda näringsrika sjöar som ofta har ett brett bälte av bladvass utmed stränderna. Cirka 85 % av kommunens sjöar är påverkade av sjösänkningar. De grunda vattenområdena är ofta bevuxna med olika arter nate, slingor, särv med mera. Dessa är så kallade långskottsväxter. Det finns ofta även näckrosor och andra flytbladsväxter. I vissa sjöar är fågellivet rikt och i andra är det artfattigt. Det är många olika saker som påverkar om sjön blir attraktiv för sjöfågel, bland annat hur mycket fisk som finns, vilka fiskarter som dominerar, hur produktionen av vattenvegetation är, graden av igenväxning med mera. En stor insektsproduktion gynnar en rik fladdermusfauna i omgivningen (se även avsnittet om strandängar nedan).
Några rödlistade arter knutna till grunda näringsrika sjöar i kommunen är:
- Fåglar: rördrom, brun kärrhök, sångsvan, gråhakedopping, skäggmes.
- Djur: flodkräfta, fladdermusarter.
Kransalgssjöar
De kalkrika jordarterna har gjort att vissa sjöar har en speciell flora av kransalger. I en del av dem är kransalgerna de dominerande växterna i sjön, medan andra sjöar har en blandning av fanerogamer (nate, slingor med mera) och kransalger. Sjöarna med kransalger ser ytligt sett ganska lika ut som de andra grunda näringsrika sjöarna. Ofta finns breda vassbälten utmed stränderna. Dock torde vattenkemin vara något annorlunda, med något lägre närsalthalter och högre kalkhalt. Många kransalger sägs vara missgynnade av eutrofiering, som gör att de skuggas ut av rikligt med växtplankton eller påväxtalger.
I kommunens kransalgssjöar har följande rödlistade arter påträffats:
- Kransalger: mellansträfse, rödsträfse, busksträfse, taggsträfse, uddslinke, stjärnslike, spretsträfse.
Näringsfattiga sjöar
Kommunens näringsfattigaste sjöar ligger i Riala i södra delen av kommunen. Ett fåtal näringsfattiga sjöar finns också i Frötuna, Edsbro, Ununge och Edebo församlingar. Ingen av dessa passar dock in på typerna notblomstersjö eller humussjö. Till exempel så finns notblomster enbart i sjön Largen som är gränssjö mot Österåkers kommun. I fiskrika relativt näringsfattiga sjöar trivs fågelarter som storlom och fiskgjuse. Flodkräftan finns kvar i en del, både näringsrika och mindre näringsrika, sjöar i Norrtälje kommun.
Rödlistade arter i kommunens sjöar:
- Kräftdjur: flodkräfta.
- Fåglar: fiskgjuse, storlom.
Erken
Sjön Erken får ett eget litet kapitel då den är ganska speciell. Erken är länets största sjö efter Mälaren. Det är en klar sjö med stort siktdjup trots att den är måttligt näringsrik och har högt pH. Detta beror bland annat på den långa omsättningstiden som vattnet har i sjön, cirka 7 år. Erken började studerats år 1944 och tillhör de sjöar som har den längsta limnologiska undersökningshistorien i Sverige. Erkenlaboratoriet som tillhör Uppsala universitet ligger vid sjöns östra sida. Erkens biologiska mångfald är relativt välundersökt. Fågellivet karaktäriseras av en blandning av slättsjöfåglar (skäggdopping och sothöna), klarvattensjöar (storlom och drillsnäppa) och kustfåglar (strandskata och småskrake). Storlomsbeståndet är det största i landskapet med cirka 10 häckande par. Ungefär 50 makroalger, cirka 500 planktoniska algarter och 16 fiskarter är kända från sjön.
Småvatten och fiskfria sjöar
Fiskfria dammar eller små sjöar hyser ofta en mycket rik evertebratfauna (ryggradslösa djur). De högsta artantalen när det gäller till exempel trollsländor finns i små gölar utan fisk och vissa snäckarter hittar man bara i småvatten. Även fågellivet kan bli rikt i fiskfria vatten med till exempel häckande svarthakedopping och smådopping. Småvatten är också viktiga för groddjur av olika slag – inte minst salamanderarterna.
I kommunens småvatten och fiskfria sjöar finns till exempel följande arter:
- Blötdjur: Aplexa hypnorum (en snäckart).
- Mollusker: blodigel.
- Fåglar: svarthakedopping.
- Groddjur och kräldjur: större vattensalamander.
- Andra arter: Leucorrhinia pectoralis (en kärrtrollslända) är rödlistad i Europa och Sverige hyser 90 % av populationen.
Strandängar
För 100 år sedan var många av de näringsrika sjöarnas stränder hävdade genom bete och/eller slåtter. En förutsättning förutom betet är en fluktuerande vattennivå med våröversvämningar och sommartorka. En mängd olika fågelarter är beroende av just denna miljö. I idealfallet har en betad strand en så kallad blå bård mellan strandängen och vassarna ute i sjön. Blå bården är viktig för många fågelarter. Om inte stränderna hävdas växer de igen med högörter, vass och videbuskage och får en helt annan fågelfauna. Antalet betade strandängar i kommunen är numera ytterst få och de arterna som är knutna till dessa miljöer är på stark tillbakagång. En likartad biotop som strandängar är fuktängar utmed vattendrag som svämmar över på våren.
Några rödlistade arter knutna till strandängar i kommunen är:
- Fåglar: årta, gulärla, storspov, småfläckig sumphöna, kornknarr.
Andra arter som är missgynnade på grund av denna miljös tillbakagång är skedand och tofsvipa. Dubbelbeckasin och brushane häckade tidigare relativt allmänt i Uppland och torde ha häckat även vid slättsjöarna i Norrtälje kommun.
Vattendrag
Norrtälje kommun har gjort mätningar av näringshalter i de olika större vattendragen och de kan betraktas som måttligt näringsrika till näringsrika. Vid undersökningar av bottenfaunan i kommunens vattendrag visade det sig att artrikedomen var relativt hög men att de flesta rinnsträckor var negativt påverkade och inte hyste så många föroreningskänsliga arter. Ett vattendrag utmärkte sig emellertid. Det var Jersöströmmen mellan Erken och Brosjön. Detta vattendrag hyste en stor artrikedom med flera ovanliga arter. Vattendragen i Norrtälje kommun har relativt hög kalkhalt och stor potential för en artrik och ovanlig snäckfauna. Om man gör bottenfaunaundersökningar hittar man ofta mossdjur, virvelmaskar, daggmaskar, iglar, hinnkräftor, hoppkräftor, gråsuggor, märlkräftor, dagsländor, trollsländor, bäcksländor, skinnbaggar, skalbaggar, sävsländor, nattsländor, tvåvingar, snäckor och musslor.
Penningbyån, Bergshamraån och Norrtäljeån är värdefulla lekplatser för havsöring. Tullviksbäcken på Väddö är dock det enda vattendraget som hyser en naturlig stam av öring. Det finns även ett stort antal mindre havsmynnande vattendrag och bäckar som är mycket viktiga lekplatser för till exempel id, mört, abborre och gädda. I våtmarksinventeringen pekas ett antal mader utmed vattendrag ut som värdefulla. Vattendragen i Norrtälje kommun hyser också en utterstam som har ökat under 1990-talet.
Exempel på rödlistade arter i kommunens vattendrag är:
- Snäckor: Gyraulus crista, Valvata piscinalis.
- Kräftdjur: flodkräfta.
- Fiskar: havsöring.
- (Andra ovanliga fiskar: vimma, bäcknejonöga).
- Däggdjur: utter.
Naturvärden
Nedan redovisas de från naturvårdssynpunkt mest värdefulla sjöarna och vattendragen i Norrtälje kommuns.
Slättsjöar
De grunda slättsjöarna ger stora förutsättningar för ett relativt rikt fågelliv. Exempelvis Erken, Väsbysjön (Länna), Skedviken och Limmaren (Frötuna) är värdefulla fågelsjöar. Sjöarnas natur finns i rapporterna om Erken, Väsbysjön/Penningbyån, Skedviken och Limmaren.
Kransalgssjöar
Många sjöar i Norrtälje har en mycket intressant och ovanlig kransalgsflora. Det gäller bland annat Norasjön (Estuna), Ekasjön (Estuna) och Brosjön (Roslags-Bro). Den sistnämnda sjön presenteras i rapport nr 2 Broströmmen, se länk rapporter ovan till höger.
Erken
Sjön Erken har ett speciellt värde utifrån sin speciella limnologi och att sjön har undersökts under lång tid. Erken (Lohärad, Estuna och Söderby-Karl)har ett rikt fågelliv. Då Erken också är vattentäkt för Norrtälje finns ett stort bevarandevärde för sjön. Mer information om sjön finner du i rapport nr 1 Erken-området, se länk rapporter ovan till höger.
Småvatten och fiskfria sjöar
Ett antal småvatten och små fiskfria sjöar hyser en intressant fauna. Större vattensalamander är hittad på över 25 lokaler i kommunen. Mårdsjön (Lohärad) och Igelsjön (Edsbro) hyser bland annat en mycket artrik trollsländefauna och här finns också blodigel.
Strandängar
De värdefullaste hävdade insjöstrandängarna eller fuktängarna i kommunen är Hederviken (Närtuna), Uggelnäsviken i Skedviken (Fasterna) och Brosjöns norra strand (Roslags-Bro). Det finns även flera igenväxta och/eller utdikade objekt som kan få höga värden vid en restaurering. Mer information om några av områdena finner du i rapport nr 7 Skedviken respektive nr 2 Broströmmen, se länk rapporter ovan till höger.
Tullviksbäcken
Tullviksbäcken på Väddö hyser en naturlig stam av havsöring. Något som är speciellt med denna stam är att öringarna vandrar ut till havet redan efter ett år i bäcken. Detta är den enda naturliga öringstammen i kommunen (i Stockholms län finns åtta).
Jersöströmmen
Speciellt utpekad för sin rika bottenfauna är Jersöströmmen mellan Erken och Brosjön (Söderby-Karl). Här finns en artrik fauna med sällsynta snäckor och skalbaggar. Vattnet är syrerikt, klart och kalkrikt, vilket är ovanligt i ett länsperspektiv. Information om landmiljöerna vid strömmen finns i rapport nr 2 Broströmmen, se länk rapporter ovan till höger.
Ansvarsarter i sjöar och vattendrag
Exempel på arter knutna till sjöar, vattendrag och småvatten, som skulle kunna betraktas som ansvarsarter för Norrtälje kommun är större vattensalamander, öring (Tullviksöring), stjärnslinke och utter.