Kusten och skärgården
Norrtälje kommun är en av de kommuner i Sverige som har mest skärgård och har därmed ansvar för ett världsunikt område. Olika delar av skärgården har olika karaktär. Kontrasterna är stora mellan den lummiga innerskärgården och ytterskärgårdens kala kobbar. Väddökusten är annorlunda då den i princip saknar skärgård och har branta stränder exponerade mot Ålands hav. Norrtälje kust och skärgård utgör en övergångszon mellan det relativt rika egentliga Östersjön och det artfattigare Bottenhavet. Många marina arter lever här på yttersta gränsen för sin utbredning. I kommunen finns cirka 10 000 öar, holmar och skär och 10 % av den svenska Östersjökustens produktiva grundområden är belägna inom kommunens gränser.
Den bofasta befolkningen i skärgården är cirka 5000 personer. I Norrtälje kommun finns cirka tio heltidssyselsatta yrkesfiskare och ytterligare en handfull som har fisket som en del i försörjningen.
26 % av stränderna utmed kusten och de öar som har fast bro eller tunnelförbindelse i Stockholms län är helt spärrade av bebyggelse och ytterligare 19 % är delvis spärrade. På öar utan fast förbindelse är 19 % av stränderna helt spärrade. De största exploateringarna skedde under 1960-talet men det tillkommer hela tiden enstaka hus och anläggningar.
Hårdbottnar
Hårda grunda bottnar är ofta bevuxna med blåstång. Blåstången utgör livsmiljö för en stor mängd organismer och utgör "barnkammare" för utsjöfiskar som till exempel strömming. De djupare hårdbottnarna är blåmusslornas domäner. Stora ytor av hårdbottnar täcks av blåmusslor, som är ejderns stapelföda.
Arter:
- Brunalger: till exempel blåstång, snärgtång.
- Grönalger: till exempel grönslick, tarmtång.
- Rödalger: till exempel gaffeltång.
- Kräftdjur: till exempel sötvattensgråsugga, märlkräftor.
- Blötdjur: till exempel blåmussla, schackmönstrad snäcka.
- Fiskar: till exempel tångsnälla, tånglake.
Mjukbottnar
Mjuka bottnar kallas också ackumulationsbottnar. Närmast stranden och i vikar är artsammansättningen ofta insjöliknande (se vidare grunda havsvikar), medan de djupare bottnarna har en annan karaktär. De mjuka bottnarna har en stor produktion av vissa musslor och kräftdjur och är viktiga födomiljöer för till exempel plattfisk.
Arter:
- Blötdjur: till exempel östersjömussla.
- Kräftdjur: till exempel vitmärla, skorv.
- Fiskar: till exempel sandstubb, piggvar, skrubbskädda.
Grunda havsvikar
Grunda havsvikar och trösklade havsvikar är stadda i en ständig förändring på grund av landhöjningen. Dessa miljöer har en viktig funktion såsom uppväxtmiljö för många fiskarter. Här finns även sällsynta och missgynnade kransalger. De grunda vikarna i kustområdena och skärgårdsområdena är viktiga häckningsplatser för fåglar.
Arter:
- Kärlväxter: till exempel natearter, ålgräs, diverse strandarter.
- Kransalger: till exempel hårsträfse, grönsträfse, havsrufse.
- Insekter: till exempel trollsländor, nattsländor.
- Kräftdjur: till exempel vattengråsuggor, märlkräftor.
- Fåglar: till exempel skedand, knipa, vigg, småskrake.
- Fiskar: till exempel gädda, id, mört.
Hällkar och små strandnära kärr
Små vattenmiljöer i anslutning till kusten är betydelsefulla för många organismer, inte minst groddjuren.
Arter: Gölgroda, större vattensalamander, vanlig groda och storspigg.
Ytterskärgårdens kobbar och skär
Dessa miljöer är mycket viktiga häckningsplatser för många fågelarter. Även stammen av gråsäl i kommunen är knuten till ytterskärgårdens små kobbar och skär.
Arter:
- Fåglar: till exempel skräntärna, labb, tordmule.
- Däggdjur: gråsäl
Kalkklippor
De kalkförekomster som finns i kommunen ligger vid kusten eller ute på öar. Det är Nothamnsområdet samt några områden på Singö och utanför Singö. Mer eller mindre öppna kalkklippor hyser en mycket särpräglad flora och fauna. Av både kärlväxter, mossor och lavar finns arter som specifikt är knutna till dessa platser. Många insekter är knutna till värdväxter som växer på kalkklippor och är också gynnade av ett varmt och solöppet läge. Några fjärilsarter är därför specifikt knutna till kalkområden.
Arter:
- Kärlväxter: till exempel fjällhällebräken.
- Mossor: till exempel hakspärrmossa (Campylophyllum halleri), strandplanmossa (Distichium hagenii).
- Blötdjur: till exempel smal grynsnäcka (Vertigo angustior).
Skogsmiljöer
Skärgårdens skogsmiljöer skiljer sig i vissa avseenden från fastlandets. Det finns många öar med en mycket yppig lundvegetation, som sällan ses på fastlandet. På grund av landhöjningen förflyttar sig hela tiden alstrandskogen utåt och trots att alarna är unga och tillhör en primärsuccession så är skogen alltså gammal. Kust och skärgårdsskogar med mycket al och ask är mycket intressanta när det gäller svampfloran. Flera sydliga lundarter, så som scharlakansröd vårskål och alsopp, finns här på sin nordliga utpost och miljöerna är mycket artrika. Skärgårdens skogar hyser också lämpliga häckningsträd för havsörn. Skogsmiljöerna behandlas utförligare på sidan om skogen, du når sidan via vänstermenyn.
Odlingslandskapet
Skärgårdens odlingslandskap är småskaligt. Odlingslandskapet i skärgården är inte bara intressant från naturvårdssynpunkt utan har även höga kulturhistoriska värden. Se vidare sidan om odlingslandskapet i vänstermenyn.
Havsstrandängar
Strandängarna vid havet hyser sin speciella flora. En stor del av dessa arter gynnas vid bete. Om jordarten är kalkrik kan havsstrandsvegetationen likna kalkfuktängarnas vegetation. Hävdade havsstrandängar är också mycket betydelsefulla som rast- och häckningslokaler för fåglar såsom vadare, änder och tättingar.
Arter:
- Kärlväxter: till exempel sumpgentiana, ängsnycklar.
- Fåglar: till exempel rödbena, mindre strandpipare.
Utsläpp i havet
Norrtäljes kust- och havsområden får ta emot betydande mängder av fosfor och kväve . Av de knappt 40 ton fosfor som belastar Norrtäljes havsområden varje år har knappt hälften mänskligt ursprung. Det mesta av denna fosfor kommer via vattendragen och har sitt ursprung i läckage från jordbruket och från olika typer av avloppsanläggningar och reningsverk. Den största källan till de 2 500 ton kväve som belastar havet varje år är luftnedfall på grund av mänsklig verksamhet så som till exempel bilkörning.